Blogg

Enkelt och vackert med krukor

Med krukor ordnar du en snabb förändring och prydnad på terrassen och vid entrén. Krukor är det enda sättet att odla om du bor med balkong. Utbudet av ettåriga blommor och perenner som passar för krukodling är stort och numera finns det massor av varianter på vackra krukor. Och varför inte odla grönsaker eller kryddörter i kruka.

Gamla kastruller och bunkar blir fina krukor, men slå hål i botten för dräneringen!

Kruksäsongen är lång. Den startar med julrosor och lökväxter under tidig vår. Sedan följer penseér och påskliljor tills det blir dags för sommarblommor. Sist på hösten byter vi till ljungväxter, gräs och perenner med vackra blad och till jul kanske några barrträdskvistar piggar upp och ger struktur. Krukplantering ger också möjligheten att experimentera med nya sorter och spännande färgkombinationer. Passar en växt inte in är det bara att byta plats på den.

Du kan utnyttja det mesta i krukväg, men om krukan ska stå ute även vintertid bör den vara frostsäker. Tänk på att vatten spränger, så vattenfyllda kar bör tömmas inför vintern. Trätunnor, pilekorgar, krukor i betong, plåt, glasfiber och vanliga terrakottakrukor är bara några exempel på växtmiljöer.

Traditionell krukplantering med spretigt gräs som extra krydda

När det gäller växtkraft och skötselintensitet så är stora krukor överlägsna små. En stor kruka rymmer mer jord och torkar inte ut så lätt. Mycket jord ger större, kraftigare och mer livskraftiga växter. Den håller fuktigheten i flera dagar om den vattnas upp ordentligt. Eftersom växterna inte kan sprida sina rötter utanför krukan i jakt på vatten och näring är det viktigt att du ger dem en bra jord till att börja med. Köp den dyraste myllan du kan få tag på, det lönar sig i längden. Ett lager singel eller lecakulor i botten sköter dräneringen så inte rötterna blir stående i vatten. Du kan gärna höja upp botten med tassar eller låga stenar så att överskottsvatten lätt rinner ut. Så hittar inte heller myrorna in så lätt. Efter en dryg månad börjar den inbyggda näringen i jorden sina och då börjar du vattna med gödselvatten.

Tänk gärna i olika höjdnivåer och  strukturer när du planterar i kruka, precis som i en rabatt. Större krukor ger mer plats för samspel mellan höjder och kan planteras med små träd eller buskar för fin variation. Klängande växter kan spaljeras mot en flätad pyramid och hängande växter klänger över kanterna längst fram. Vajande gräs ger spännande rörelse i planteringen liksom ett överflor i form av jätteverbena eller narcisstobak. Till sist – de små plantorna växer snabbt till sig så plantera inte för tätt från början. Lycka till med din blomsterglädje!

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!

Trädgårdsplanering på platsens villkor

Många trädgårdsdesigners har sitt eget signum som på något sätt kommer igen i varje arbete de gör. En personlig trädgårdskultur med detaljer lånade från trädgårdshistorien. Formella kvarter från den franska stilen eller romantisk trädgårdsidyll inspirerad av den engelska Arts & Craft-rörelsen. Skandinavisk modernism präglad av Ulla Molin eller varför inte strikt japansk trädgårdskonst.

Trädgårdar i medelhavsområdet, Skandinavien, brittiska öarna, USA har alla en lite olika historia. Likaså har trädgårdsplanerare i olika länder sitt eget stiltänkande i bakhuvudet. Det finns mängder av lockande böcker av kända trädgårdsplanerare som man kan hämta inspiration från, men vars trädgårdsstil kan vara svår att helt införliva i den nordiska naturen. 

Trots att man för fram sin egen personliga touch skall man ändå alltid komma ihåg att låta platsens natur bestämma trädgårdens utformning och växtval. Användarnas stil och rörelsemönster samt personliga favoritväxter skall helst underordna sig denna för att få en harmonisk helhet mellan arkitektur, omgivning och trädgård. Byggnadens stil skapar den viktigaste förutsättningen för trädgårdens stil. Jämför t ex falurött torp i skogsbygd med ett nyfunkis stenhus vid kusten. Naturen, ståndorten sätter sedan sin prägel på växtvalet.

Ståndorten består av faktorer som jordmånstyp, väderstreck, sol-, vind- och fuktförhållanden, inlands- eller kustklimat samt vinterkyla. En blåsig tomt kan ges lä med plank och häckar och en kall lerjord kan förbättras med sand och humusämnen, men det grundläggande förhållandet på platsen måste man ändå beakta i valet av växter. Det blir arbetskrävande att ha växter som inte riktigt passar och dessutom de kanske fryser bort under vintern. Ta gärna råd från en trädgårdsdesigner eller landskapsarkitekt om du ska göra om din trädgård. Det är en investering som lönar sig på sikt.

Oregano, gott till mer än pizza

Den perenna kungsmyntan träffar man på ibland ute i naturen. Den växer vild på soliga, torra marker och sprider en härlig doft när man rör vid bladen. Blommorna är vackert lilarosa. Kungsmyntan är en gammal medicinalväxt som använts mot bl a hosta och magont. Den har dock inte den mest särpräglade smaken som vi känner som oregano, utan då får man gå till den grekiska oreganon, Origanum vulgare ssp hirtum.

Just nu är rätt tid att så oregano. Håll sådden inomhus tills frostfaran är över. Fröna har rätt svag groningsprocent, men har du tur får du flera fina plantor till slut.

Oregano är en bra biväxt som lockar mängder av insekter med sin blomning.

Dessa kan planteras ut i kryddbänken eller kruka i sandblandad, varm jord på en solig växtplats. Varje vår klipper du ner fjolårsväxten och gamla plantor kan även delas för att behålla sin fräschhet och växtkraft.

Oregano äts som färsk eller torkad i tomaträtter, används i kötträtter med fett kött som lamm eller fläsk. Och givetvis i pizza!

Komponera med färg – orange blommor

Orange är en ganska påträngande blomfärg med sin intensiva, men glada prakt. Jag tycker egentligen att orange blommor hör bäst hemma i höstträdgården. De passar liksom ihop med gulnande löv och småkrispiga morgnar. Men det finns många högsommarblommande orange arter. Och nu på våren står ju kejsarkronan pampigt i givakt i rabatterna.

Ringblommor kan jag inte vara utan. De sköter spridningen på egen hand och dyker upp lite varstans i grönsakslandet. Sensommarbuketter med ringblomma och starkt blå stormhatt är upplivande med sina kraftiga konstrastfärger. Mörkt lila heliotrop är en annan följeslagare som också ger en slående färgkombination. Och en härlig doft!

Roströd Helenium, solbrud

Den brandgula tigerliljan Lilium lancifolium (syn L.tigrinum) är ett utropstecken i den gammaldags rabatten och en växt som jag lägger i gruppen fulsnygga. Är det färgen som inte riktigt tilltalar mig? Vet inte – kanske det är den lite blekorange färgställningen? Men i så fall borde jag också tycka illa om de orange dagliljorna Hemerocallis flavum.

Men de har en utsökt vacker trumpetform och är mina särskilda favoriter. Då är det väl något annat i alla fall. Svårt att ta på. Blommor är minnen och tycke och smak om vartannat. Svårt att säga varför man gillar den ena, men inte den andra. De kan också vara starkt förknippade med en person. Mm, det kanske är det som avgör.

Upp upp, rabarberknopp

Uppåt strävar de med sina rosa hättor och växer så det knakar nu när värmen äntligen kommit. Har nu gett mina rabarber en riktig vårstartare i form av pelleterat hönsgödsel och välbrunnen hästgödsel. De ska ha mycket kraft och mycket vatten för att orka med sin egen tillväxt. Stallgödsel är prima vara.

Rabarbern vill helst ha en solig plats för att utvecklas på ett bra sätt. Man vill ju fortsätta skörda helsa försommaren och då måste det bli snabb återväxt. Jag brukar inte bleka mina stjälkar, men det sägs att de blir mycket godare så. Ställ en spann eller tunna över varje planta så fort den börjar ta sig upp genom jorden. Då blir stjälkarna extra ljusa och mjälla.

Det finns moderna sorter med mindre oxalsyra än den gamla Victoria. Elmblitz är en sådan sort, som dock är lite mer svagväxande än den förra. Oxalsyran lindras inte med socker och barn och njurkänsliga personer bör därför inte äta rabarber för ofta. Annars går det ju åt en himla massa socker vid tillagning. Det känns inte alls särskilt nyttigt.

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.

Nu är scillans tid

Den ryska blåstjärnan Scilla siberica har nu mer eller mindre invaderat de flesta trädgårdar. Även om man aldrig planterat en endaste lök så kan den ändå ta sig in med hjälp av bärvilliga myror som släpat runt på frön från någon närbelägen dunge. Scillan klarar sig helt på egen hand och behöver inga speciella förhållanden förutom en halvskuggig, någorlunda väldränerad plats under buskar och träd i trädgårdens utkanter. Vill du fortsätta att sprida den bör du vänta tills fröna mognat innan du kör över beståndet med gräsklipparen.

Den enkla ryska blåstjärnan är ett av mina käraste vårtecken.

Scillor finns i många arter som blommar i blått eller rosa under våren. Den ryska blåstjärnan skiljer du från övriga genom att den har nedåtvända klarblå klockor på bladlösa stänglar. Blomman har en svag, sötaktig doft som lockar många bin och humlor i jakt på säsongens första nektar. Det är svårt att motstå det blå blomsterhavet som tar fart nästan från en dag till nästa. Jag blir så glad av deras vårystra dans. Det är nu man börjar hoppas på vår på riktigt!

Kaskader av rött i den eldiga trädgården

Trädgårdsdesignern som har tillgång till en solstekt trädgård eller bara en solig del av en tomt kan elda på med varmt röda nyanser. Rött drar åt sig solljuset och blir alltid vackrast i full sol. Det är en färg som kommer bort sig lite placerad i murrigt gröna omgivningar eller i skuggiga partier. Så lyft fram den där solen lyser som bäst! De flesta rödblommande växter trivs i full sol eller max halvskugga.

Salvia coccinea ’Lady in Red’

Rött är inte den lättaste färgen att placera, men du behöver inte vara rädd för att prova dig fram. Olika nyanser av rött kan gärna planteras tillsammans, som tegelrött, oxblodsrött, tomterött och en nyans som går mer mot orange som i t ex studentnejlikan. Kalla röda färger kan du gärna kombinera med blå och lila blommor. Silver och purpursvart är effektfullt tillsammans med rött. De varma röda passar utmärkt ihop med orange och kan brytas av med lila. Testa och flytta växterna om de inte vill vara grannar. Säkert finns det någon plats i trädgården där de smälter in.

En alldeles underbar röd blomma har pionen ’Buckeye Belle’ (ovan). Nästan som en stor mångdubbel tulpan ser den ut. Det är kanske inte helt lätt att få tag i denna namnsort, men rotstockar kan man köpa nu om våren via webbhandlare. Pioner planteras grunt i mullrik, lerhaltig jord som gärna får ha ett högre pH. Välj ett soligt läge och bli inte ledsen om den inte blommar första sommaren. Pioner tar några år på sig att komma i blom. Ha tålamod och täck inte den med för mycket material om du jordförbättrar. Ligger plantan för djupt vägrar den nämligen att blomma.

Krokusen lyser ikapp med vårsolen

Härligt motljus genom krokusblomman

Släktet krokus härstammar från steniga bergstrakter i södra Europa och mindre Asien. Det är torr och sommartid het terräng som du gärna ska försöka efterlikna i ståndort om du odlar vildarter av krokus. De vanliga vårkrokusarna, Crocus vernus, klarar sig däremot bra även i en normal, väldränerad trädgårdsjord. Varianterna är många och det finns även höstblommande krokus, även om de inte är så vanliga.

Det är lätt att bli förtjust över dessa färgglada blomster. Krokusen är lysande grann med sin mörkorange pistill som sticker långt ut ur blombägaren. Den är otroligt välkommen med sin energiska uppenbarelse just då när vårsolen börjar kännas sådär mysigt varm att man bara måste ställa sig mot en husvägg och bada ansiktet i den mjuka värmen. 

Krokus vill gärna behålla bladen tills de gulnat och all kraft gått tillbaka ner i knölen. Därför är det bra att plantera dem gruppvis om de står i gräsmattan. Fundera över vilken som är den bästa platsen. Helst skulle jag plantera dem på något ställe som jag kan se från fönstret eller på en plats jag ofta går förbi i trädgården. Står de i parken ska det helst vara i en gles gräsmatta på ett ställe där många människor passerar i bil eller till fots.