Hur gamla blir våra träd?

Många av våra skogs- och parkträd kan komma upp i ansenlig storlek och ålder, men då krävs det att de får stå rätt så ostört under sin levnad. Gatuträd är generellt ytterst kortlivade och om man var riktigt krass skulle man kunna säga att det är ett enormt slöseri med resurser att plantera nya stora gatuträd vart 10:e år, eftersom de för det mesta dukar under på grund av grävningsarbete, gasläckor, påkörning, trångboddhet i för små planteringsgropar eller syrebrist, bara för att nämna några vanliga dödsorsaker.

Längs Hyllie Boulevard står en rad stora plataner.
Foto: hyllie.com

Får träden välja sin växtplats själva så hittar de sina bästa tillväxtbetingelser och livsvillkor där det finns lagom mycket vatten och i de flesta fall en väldränerad och någorlunda porös jord. En av de vanligaste anläggningsmissarna man kan se idag handlar om kompakterad jord, orsakad av byggmaskiner i händerna på trädgårdsokunniga maskinförare. Den packade jorden tillåter inte rötterna att gräva sig neråt, utan de stoppas av en hårdpressad sula några tiotal cm ner i marken. Ovanpå den blir dessutom regnvatten stående och så står träden där som i en bassäng. När vattnet fyller markporerna knuffas syret undan och syrebrist blir följden för rötterna.  Svag årstillväxt och brungula blad är vanliga symtom på detta. Markkompakteringsskadorna blir än större ju mer lerhaltig och finkornig jorden är.

Mammutträd i Kalifornien.
Foto: Roland Brunn

Bland de mer kortlivade trädarterna, oberoende av ståndort, räknas t ex sälg, asp och björk. De etablerar sig fort såsom pionjärträd, men blir istället inte så gamla. För björken räknar vi med en livslängd på 100-150 år. Granen är också ett träd med lös ved, men den kan i goda förhållanden bli uppemot 300-400 år gammal. Lönnen kan bli bortåt 500-600 år och få en rejäl stamomkrets. Många äldre lönnar är flerstammiga eller har en låg förgrening som till slut spricker av tyngden. Till de riktigt långlivade lövträden hör så klart eken, som de flesta känner till. Eken kan bli upp till 1500-2000 år, men att även linden kommer upp i åldrar på 800-1000 år är kanske mindre känt. Bland barrträden hålls rekordet av den nordamerikanska Sequoiadendron, eller mammutträd på svenska. Man tror att de äldsta är ca 3500-4000 år gamla. Räknar vi åldern via fossiler, och letar efter den äldsta nu levande trädarten, så ligger ginkgo högst upp på listan. Man tror att den uppstod för nästan 250 miljoner år sedan, under triasperioden.

2 reaktioner till “Hur gamla blir våra träd?”

  1. Hej Kaj! Det stämmer att man funnit att granen Old Tjicko har delvis ursprungligt material som härstammar 9550 år bakåt i tiden. Det är delar av rotsystemet som är så gammalt, men dagens ovanjordiska granstam är av betydligt yngre datum. Hälsningar från Maria

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.