Gödsel behövs för både blommor och grönsaker

Prima hästskit passar för alla slags växter

Alla växter behöver näring och vatten. Den mesta näringen tas upp via rötterna från jorden. För att få en god skörd eller en riklig blomning behöver jorden tillföras näring i någon form. Naturgödsel eller mineralgödsel – det är upp till dig att välja. Naturgödsel som stallgödsel och kompost har sitt ursprung från växter och djur. Det har oftast en något långsammare effekt, men tillför jorden viktigt mikroliv och gör den lucker. Mineralgödseln är industriellt framställd och har en mer snabbverkande effekt. Det behövs inte lika mycket för att nå samma gödslingsresultat, men den strukturförbättrande bieffekten som naturgödseln har får du inte. Fördelen är att du kan läsa på förpackningen exakt hur mycket av de olika näringsämnena som ingår. Du kan även kombinera de båda typerna om du vill. Effekterna tar inte ut varandra.

Använd alltid handskar då du sprider kornad gödsel

NPK är ett begrepp som står för kväve, fosfor, kalium. De är växternas viktigaste byggstenar och dessa näringsämnen ingår i olika förhållanden i olika gödselpreparat. NPK 11-5-8 betyder att gödselmedlet innehåller 11% kväve, 5% fosfor och 8% kalium. Kvävet ger snabb tillväxt hos t ex bladgrönsaker, medan fosfor och kalium är viktigt för blomning, fruktsättning och härdighet. Genom att välja gödselmedel med olika näringssammansättning till olika växter kan man optimera effekterna. Det finns mängder av olika gödselpreparat i handeln, men förakta inte gratis stallgödsel och vanligt gräsklipp från gräsklipparens uppsamlare. Det är prima jordförbättring och helt naturligt, men du får räkna med att det ofta kommer lite ogräs på köpet.

Bärbuskar, prydnadsväxter och perenner behöver mest näring innan midsommar. Gräsmattan och grönsaksodlingen vill hellre ha en jämn tillförsel under hela säsongen. Kväverika medel ges alltid i början av säsongen och extra kalium på sensommaren.  Gödsla helst i samband med regn eller vattna då du har gödslat. Vattnet hjälper näringen att smälta och nå ut till växternas rötter.

Stockrosor med rutnätsmönstrade blad

Kattostmätarens larver har ätit på stockrosen

På försommaren är det vanligt att stockrosorna ser ut på detta vis. Bladen uppätna fram till bladnerverna, och fort har det gått. De gröna, smala larverna av kattostmätarens fjäril är svåra att få syn på. Lyckligtvis sätter den bara en ”kull” ägg per sommar, så stockrosen brukar oftast klara sig ändå när den sätter nya blad. Larven förpuppar sig sedan i jorden och därför dyker angrepp upp på samma ställen år från år. Det är inte bara stockrosen som drabbas, utan även dess släktingar malvorna. Dessutom kan larverna livnära sig på häggens blad om det råder matbrist. Man skall kunna bekämpa larverna med biologiska medel som Bacillus thuringiensis eller ett preparat som heter Larvskydd. Jag har dock inte provat.

Stöd upp dina bärbuskar i tid

Eftersom bärbuskar som hallon och vinbär inte alltid är så starka i sitt grenverk behöver de stöd för att inte lägga sig längs marken. Hallon är även känsligt för stark blåst och regn så ett stabilt växtstöd behövs senast andra året efter plantering då plantorna sätter bär. Vinbär och krusbär odlas ofta i gräsmattan och då blir det arbetskrävande att klippa gräset utan en medhjälpare som håller uppe grenarna vid klippning runt busken. Dessutom mognar bären jämnare då alla grenar får sol även på undersidan. Inte helt oväsentligt är heller att bären blir renare och lättare att plocka när de kommer upp en bit från marken.

Hasselfors färdiga kit buskstöd att lägga ihop

För vinbär och krusbär behöver du fyra hörnstolpar, i form av rundvirke eller fyrkantiga pålar. Ta minst 60 cm höga stolpar som du kan slå ner stadigt i marken. De fyra hörnstolparna sammanbinds av fyra ribbor 75-80 cm långa. Traditionellt har klena, barkade granstörar ofta använts eftersom de är rätt så hållbara. Hörnstolparna spetsas i nedre änden och slås ner med slägga. Fäst sedan ribborna uppe på stolparna. Vill du ha vackert designade bärbuskstöd så finns det en snygg modell hos Hasselfors. Runda, svartbetsade stolpar och ribbor som monteras utan spik. Istället träs ribborna genom färdigborrade hål i stolparna. Enkelt att åstadkomma själv också med rundstav och borrmaskin.

Hallonhäcken stöds upp med T-formade stöd i ändan av raderna. Spänn sedan upp metalltråd eller fäst ribbor mellan T-stöden. Håll skotten innanför trådarna och klipp bort alla andra skott som växer utanför raden. Är hallonhäcken väldigt tät kan du gallra ur den till ca 15 skott per löpmeter.

Mynta, väldoftande kryddört som ger ett magvänligt te

Kraftigväxande mynta med ljusrosa blommor

Har du väl fått in myntan i trädgården en gång så blir du knappast av med den. Det är ett aggressivt släkte som gärna sprider sig med långa rötter. Vill man hålla den på plats så är en nergrävd spann utan botten det bästa sättet att begränsa spridningen i ditt kryddland. Det finns ett otal sorter av mynta som alla är lika lättodlade. Väldränerad jord funkar bäst, men den verkar även hålla till godo med lerjord sålänge den inte är helt uttorkad. I alla fall växer den bra hos mig. Soligt till halvskuggigt läge duger och den kryper gärna vidare under buskar mot nya mål.

Jag brukar torka bladen till te som smakar gott både sommar som vinter. Myntate sägs lindra bullriga magar och så ger det ju en så fräsch smak i munnen. Passar därför bra efter en tung måltid. Den vanliga grönmyntan blir bra, men prova även äppelmynta som har en smak av äpple ihop med den friska mintsmaken.

Enkelt och vackert med krukor

Med krukor ordnar du en snabb förändring och prydnad på terrassen och vid entrén. Krukor är det enda sättet att odla om du bor med balkong. Utbudet av ettåriga blommor och perenner som passar för krukodling är stort och numera finns det massor av varianter på vackra krukor. Och varför inte odla grönsaker eller kryddörter i kruka.

Gamla kastruller och bunkar blir fina krukor, men slå hål i botten för dräneringen!

Kruksäsongen är lång. Den startar med julrosor och lökväxter under tidig vår. Sedan följer penseér och påskliljor tills det blir dags för sommarblommor. Sist på hösten byter vi till ljungväxter, gräs och perenner med vackra blad och till jul kanske några barrträdskvistar piggar upp och ger struktur. Krukplantering ger också möjligheten att experimentera med nya sorter och spännande färgkombinationer. Passar en växt inte in är det bara att byta plats på den.

Du kan utnyttja det mesta i krukväg, men om krukan ska stå ute även vintertid bör den vara frostsäker. Tänk på att vatten spränger, så vattenfyllda kar bör tömmas inför vintern. Trätunnor, pilekorgar, krukor i betong, plåt, glasfiber och vanliga terrakottakrukor är bara några exempel på växtmiljöer.

Traditionell krukplantering med spretigt gräs som extra krydda

När det gäller växtkraft och skötselintensitet så är stora krukor överlägsna små. En stor kruka rymmer mer jord och torkar inte ut så lätt. Mycket jord ger större, kraftigare och mer livskraftiga växter. Den håller fuktigheten i flera dagar om den vattnas upp ordentligt. Eftersom växterna inte kan sprida sina rötter utanför krukan i jakt på vatten och näring är det viktigt att du ger dem en bra jord till att börja med. Köp den dyraste myllan du kan få tag på, det lönar sig i längden. Ett lager singel eller lecakulor i botten sköter dräneringen så inte rötterna blir stående i vatten. Du kan gärna höja upp botten med tassar eller låga stenar så att överskottsvatten lätt rinner ut. Så hittar inte heller myrorna in så lätt. Efter en dryg månad börjar den inbyggda näringen i jorden sina och då börjar du vattna med gödselvatten.

Tänk gärna i olika höjdnivåer och  strukturer när du planterar i kruka, precis som i en rabatt. Större krukor ger mer plats för samspel mellan höjder och kan planteras med små träd eller buskar för fin variation. Klängande växter kan spaljeras mot en flätad pyramid och hängande växter klänger över kanterna längst fram. Vajande gräs ger spännande rörelse i planteringen liksom ett överflor i form av jätteverbena eller narcisstobak. Till sist – de små plantorna växer snabbt till sig så plantera inte för tätt från början. Lycka till med din blomsterglädje!

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!

Oregano, gott till mer än pizza

Den perenna kungsmyntan träffar man på ibland ute i naturen. Den växer vild på soliga, torra marker och sprider en härlig doft när man rör vid bladen. Blommorna är vackert lilarosa. Kungsmyntan är en gammal medicinalväxt som använts mot bl a hosta och magont. Den har dock inte den mest särpräglade smaken som vi känner som oregano, utan då får man gå till den grekiska oreganon, Origanum vulgare ssp hirtum.

Just nu är rätt tid att så oregano. Håll sådden inomhus tills frostfaran är över. Fröna har rätt svag groningsprocent, men har du tur får du flera fina plantor till slut.

Oregano är en bra biväxt som lockar mängder av insekter med sin blomning.

Dessa kan planteras ut i kryddbänken eller kruka i sandblandad, varm jord på en solig växtplats. Varje vår klipper du ner fjolårsväxten och gamla plantor kan även delas för att behålla sin fräschhet och växtkraft.

Oregano äts som färsk eller torkad i tomaträtter, används i kötträtter med fett kött som lamm eller fläsk. Och givetvis i pizza!

Upp upp, rabarberknopp

Uppåt strävar de med sina rosa hättor och växer så det knakar nu när värmen äntligen kommit. Har nu gett mina rabarber en riktig vårstartare i form av pelleterat hönsgödsel och välbrunnen hästgödsel. De ska ha mycket kraft och mycket vatten för att orka med sin egen tillväxt. Stallgödsel är prima vara.

Rabarbern vill helst ha en solig plats för att utvecklas på ett bra sätt. Man vill ju fortsätta skörda helsa försommaren och då måste det bli snabb återväxt. Jag brukar inte bleka mina stjälkar, men det sägs att de blir mycket godare så. Ställ en spann eller tunna över varje planta så fort den börjar ta sig upp genom jorden. Då blir stjälkarna extra ljusa och mjälla.

Det finns moderna sorter med mindre oxalsyra än den gamla Victoria. Elmblitz är en sådan sort, som dock är lite mer svagväxande än den förra. Oxalsyran lindras inte med socker och barn och njurkänsliga personer bör därför inte äta rabarber för ofta. Annars går det ju åt en himla massa socker vid tillagning. Det känns inte alls särskilt nyttigt.

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.

Dags att börja förkultivera

Isabellfärgad vallmo

Sådde i helgen årets första frön, en korallfärgad vallmo med jättelika blommor som heter ’Coral Reef’. Egentligen tycker jag den är lite fulsnygg. Färgen är som urtvättad rosa-aprikos, men blomstjälkarna ska vara stadiga och blommorna välformade, så jag slog till. Vanlig såjord och ingen täckning, utan fröerna ska gro i ljus. Ställde krukan svalt uppe på vinden så länge. Småningom när de har grott och omskolats får de flytta över till varmbänken.
Enligt texten på fröpåsen ska plantorna blomma redan första året om de sås tidigt. Växtplats väldränerad och solig. Vi får se hur det lyckas!