Grönsaksodling för eget bruk högprio bland trädgårdstrenderna 2012

Min trendspaning inför detta året bygger på en utväxling av den lantromantiska trenden som varit på gång redan ett tag! Nämligen att grönsaksodling i den lilla skalan kommer att bli en av årets stora trädgårdstrender 2012. Man vill veta vad man stoppar i sig och bakar sitt eget surdegsbröd, nylantisarna briljerar med egen hönsgård samt odlar nu också sina egna giftfria grönsaker så klart. Vi har ju sett pallkragsvurmen, men nu blir odlandet mer sofistikerat och grönsakerna får därmed sin plats intill prydnadsväxterna. Eller vad sägs om denna designade odlingslott?

Cortenstålsbarriärer till squashen och rostfria spaljéer för störbönorna kan bli verklighet i en trädgård nära dig.
Stylat trädgårdsland där den smutsiga jorden hålls i schack bakom cortenstålsskivor.

 Jag skulle nog kunna tänka mig lättskötta rostfria spaljéer för de klängande växterna. Björkriset och pilekonerna är ju naturliga och så, men de har kort hållbarhet och är ganska pyssliga att lägga ut och städa rena. Och de rejält upphöjda bäddarna kan vara ett bra tips för den som börjar bli lite äldre och får svårare att krypa på knä i rabatterna.

Odling uppåt väggarna är en annan stark trend som jag redan visat tecken på i bloggen. Du läste väl om de gröna fasaderna i Spanien och Italien samt grönväggen för badkaret? Nu finns det tillverkare av små behändiga växtlådor som kan hängas upp på en vägg. Som här fylld med kryddväxter, på armlängds avstånd från spisen. Smart, men håller det i längden?

Genom att hänga upp kryddplantorna på köksväggen sparar du utrymme på arbetsbänken, men har ändå örterna när till hands.Bright Green i USA är leverantör. Vet inte om de finns att få i Europa ännu.

Ska ge svårodlad dill en ny chans

Dillen är en knepig grönsak som kräver en lätt och näringsrik jord.
Förra sommaren var en katastrof för min dillodling. Trots benmjöl, växtföljd och annan specialvård. Den jag sådde i första omgången blev tidigt angripen av bladlöss. De saftiga dillstjälkarna bara tufsade sig och skrumpnade ihop när plantorna nått ca 3 cm höjd. Köpte sedan färdiga plantor som jag hoppades mycket på, men även de dog rätt så snart. Vet att min jord är i tyngsta laget för dill, men lite bättre än så här brukar jag lyckas. Men faktum är att när jag sått tidig dill i varmbänken så har det alltid blivit den allra bästa. Vad är annorlunda där förutom undervärmen? Jo, jorden är ny för varje år. Köpejord. Hur stolt jag än är över min egenproducerade och utblandade ler+stenmjöl+ kompostjord+hästgödsel+torv-blandning så vill inte dillen ha den. Utan den vill ha påsjord.

Dillen har vackra blomkronor som passar i buketter lika väl som till kräftorna.
Jag ska definitivt ge dillen en ny chans i vår. Den ska få de bästa förutsättningar, såsom en näringsrik och
lucker köpejord, gott om fukt och extra benmjöl för fosforens skull. Kanske ska jag sätta den ihop med morötterna så kan fiberduken sträcka sig över båda och skydda mot skadeinsekter. Det ska väl vara själva sjutton om inte dillen tar sig med sådan skötsel.

Måste bara snacka lite sommar

Minns du att vi hade en sommar i år? I alla fall några dagar… Och turligt nog var det strålande vackert och ljummet den dagen när jag åkte med mina föräldrar Kaj och Inko längs Strandvejen mellan Helsingör och Köpenhamn. Vi stannade till vid Karen Blixens museum och spenderade en god stund här. I parken bakom muséet fanns denna vackra köksträdgård. Nog är det groteskt grönt och frodigt, eller hur, så här i medlet av november. Det kan vi behöva nu.

Frodig grönska i Karen Blixens have. Greenspire Trädgårdskonsult blickar in mot grönsaksodlingen.

Ljummen rödbetssallad med fetaost

Runda, fina rödbetor

Nu börjar rödbetorna mogna i landet. Jag har skördat så smått vid varje gallring tidigare och de kvarvarande har vuxit sig till härliga blodröda klumpar. Inlagda rödbetor till någon kötträtt är alltid gott, men det är mest vintermat. Riven rödbeta i färsbiffar är också gott. Nu på sensommaren kokar jag och äter dem helst färska. Lätt som en plätt, men håll dig på diskbänken så inte saften skvätter runt när du ska skala dem.   

Rödbetan är en lättodlad grönsak som vill ha varm och näringsrik jord. Ta det lite försiktigt med kvävegödslingen, men ge däremot gärna mycket kalium, t ex i form av träaska från spisen. Är sommaren torr, vilket ju verkligen inte var fallet i år, så måste du vattna rödbetorna regelbundet. Och passa på att luckra jorden kring rötterna och kanske kupa upp den mot rothalsen så blir det fina betor.

Det finns att få tag i frö till rödbetor i fler färger än rött numera. Gula, orange och vita ”röd”betor är läckra i en sallad ihop med de vanliga röda. Här kommer ett lätt recept på rödbetssallad som du kan göra med eller utan fetaost:

Fint möte mellan sött och salt

Koka ½ kg rödbetor med skal på i saltat vatten tillsammans med ett par kvistar timjan. Ta inte bort rotspetsen eller den nedersta biten av bladstjälkarna för då försvinner färgen i kokvattnet. Lite al dente får de gärna vara så känn på dem med en sticka. Skala rödbetorna medan de ännu är varma och skiva eller tärna dem i bitar. Ringla över 2 msk olivolja och 2 msk balsamvinäger. Salta och peppra. Dela 75 g fetaost i små bitar och strö över rödbetorna tillsammans med några blad ruccola, hackad basilika, persilja och timjan. Passar som förrätt tillsammans med ett gott bröd.

Mera matnyttigt ur trädgården

Nyskördade grönsaker till kvällens middag

På sommaren blir det många gånger HPD, dvs ”hopplockade delar” till middag. Jag skarvar ihop sill, kokt nypotatis från gårdagen, andra rester ur kylen och sen ”dagens gröna” från landet. Det kan vara rödbetor eller morötter som måste gallras, fem sorters sallat, släpärter i smält smör eller som idag förvällda mangold och spenat.

Bladväxterna spenat och mangold använder jag lika mycket råa i sallad som förvällda. Jag plockar några blad per planta och det driver på tillväxten av de kvarvarande bladen och stänglarna ytterligare. Båda är lätta grönsaker att odla och behöver ingen särskild passning förutom rikligt med vatten förstås. Det finns många vackra namnsorter av mangold som man kan prova. I år har jag en rödbladig sort som heter Rhubarb Chard. Den är god i sallad tillsammans med tunt skivad, mild lök, solmogen tomat och en vinägrettdressing. Blanda gärna upp den med spenat så får du också lite variation i färg på tallriken.

Frodiga squashplantor blir odlingens kungar i sommar

Squashplantorna trängs redan i landet

Hade maximal utdelning på årets sådd av squash. Det kommer att bli problem, det inser jag nu när jag ser hur de frodas i grönsakslandet. Jag sådde 6 frön inomhus i krukor och tänkte att ett par av dem nog inte gror. Blir det fyra plantor så kanske jag kan ge bort två. Ett par plantor räcker nämligen mer än väl för att hålla min matlagning fullt fokuserad på vad roligt man kan göra av squash. Det brukar bli tärnat i pastasås med ädelost, grädde och vitlök, stekt och panerad med ägg och vetemjöl till olika slags rätter, riven i muffins bara för att nämna några exempel. Favoriten är mycket enkel: tärnade bitar steks snabbt i en varm panna med olivolja och sedan pressar jag över lite citronsaft och ringlar över flytande honung. Lite salt och peppar, persiljeklipp och sedan har du en delikat varm sallad till både kött och fisk.

Honblommor på squash

Squash eller zucchini, som den heter i Italien, är en snabbväxande grönsak som kräver en varm, lucker och näringsrik jord. Du kan mycket väl odla den på komposthögen som vilar över sommaren. Blanda in gott om stallgödsel i jorden redan innan plantering. Komplettera sedan med gräsklipp eller benmjöl under säsongens gång. Och glöm inte bort att vattna rikligt. Precis som sin släkting gurkan består ju pumporna mestadels av vatten. De får alltså inte torka ut för att bära rikligt med frukt.

Zucchinin har skildkönade blommor och för att befruktas behöver de hjälp av insekter eller människan för att överföra pollen från han- till honblomman. Är det kallt och regnigt kan du hjälpa till med befruktningen. Bryt av en hanblomma (sitter på smalt skaft) och för in den i honblommans gap (har en förtjockade stjälk med fruktämne precis bakom blomman) så att de nuddar varandra. Låt den ligga där en dag eller två så förs pollen över till pistillen. Sedan tar det inte många dagar innan du kan skörda de första frukterna. Allra godast är de vid en längd av 10-15 cm. Ju mer och yngre pumpor du skördar, desto fler blommor sätter den. Numera finns även självpollinerande sorter där man slipper vara pollenbärare.

Squash har sällan några angrepp av skadegörare. Får den bara tillräckligt med vatten hålls också mjöldaggen borta. Är det regnigt och kallt väder kan det bli röta i blomämnet i spetsen av frukten. Plocka därför bort utblommade blommor så de inte ligger kvar som blöta vantar i fruktänden.

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.