Trädgårdsmästarens kirskålspaj

Kirskålen dyker upp lite varstans i rabatt och gräsmatta.
Blomknopp och unga blad av kirskål.

Om vi hade haft en omröstning kring vilket som är vårt mest hatade ogräs så är jag säker på att kirskålen hade kommit upp bland de tre i toppen. Så mycket frågor får jag varje vecka om bekämpning av kirskål att jag drar denna snabba slutsats. Många ser helt mordiska ut i blicken när de pratar om kirskål. Egentligen är det lite konstigt, för den är ju grön och ganska dekorativ. Men den brer lätt ut sig och täcker in lägre växter. Kirskålen heter Aegopodium podagria på latin och det första namnet betyder liten getfot, vilket anspelar på bladets form. Podagria antyder att den använts för att bota gikt.

Kirskålen är ett tecken på näringsrik jord och den trivs såväl i sol som skugga. Den sprider sig både med frön och utlöpare. Att försöka rensa bort den är sällan helt framgångsrikt eftersom varje liten rotbit av det täta rotsystemet som blir kvar i jorden kan ge upphov till en ny planta. Man måste vara väldigt noggrann och ha lucker jord om man ska lyckas få bort kirskålen bara genom rensning. Genom att du plockar bort blommorna innan de hunnit sätta frö begränsar du spridningen den vägen. Klipp eller slit bort bladen så fort de visar sig så utarmar du långsamt växten. Den kan då inte tillverka näring genom fotosyntes och tynar sakta bort. Men det kan ta flera år innan du lyckas bli kvitt den. En annan något snabbare metod som bygger på samma funktion är att marktäck med en svart duk eller svart plast. Men inte heller det går på en säsong, utan du måste vara uthållig.

Kirskålen har vävt in sig bland aklejorna i rabatten.
Kirskålen har vävt in sig ordentligt bland aklejorna i rabatten.

Jag har tidigare skrivit om att många ogräsväxter passar alldeles utmärkt i matlagningen. Se t ex nässelsoppa här. Nu tänkte jag att du skulle få ett recept på Greenspires bästa kirskålspaj.

Pajdeg: 150 g kallt smör, 3 dl mjöl (gärna vetemjöl, dinkel eller annat fullkornsmjöl blandat), 2 msk kallt vatten, 1 krm salt. Hacka snabbt ihop mjöl, salt och smör till en grynig massa. Tillsätt vatten och knåda ihop till en stor boll. Klä en pajform med löstagbar kant med degen. Ställ i kylskåpet att vila i ca 1 timme. Förgrädda sedan i ca 15 min i 200 grader.

Fyllning: 3 l kirskål (även lite ängssyra, mangold, spenat eller vad som råkar finnas), 1 lök, 3 klyftor vitlök, 2 msk olivolja, färska kryddor (oregano, persilja, gräslök, basilika, libsticka, ramslök, timjan eller vad du råkar ha), oliver, 100 g fetaost. Plocka unga kirskålsblad och förväll dem snabbt i kokande vatten. Låt dra ur i ett durkslag. Hacka lök, vitlök och stek dem mjuka i oljan. Lägg kirskålen i pajskalet, krydda med svartpeppar, paprikapulver, och salt ifall du väljer att slopa fetaosten. Kärna ur oliverna och lägg i formen tillsammans med de hackade kryddörterna. Tärna fetaosten fint och tryck ner i fyllningen. Vill du göra en matigare paj med lax eller skinka så kan du ta i det nu också.

Äggstanning: 3 ägg, 2½ dl mjölk, 3 dl riven ost. Vispa ihop ägg och mjölk och rör ner ostrivet. Häll över grönsakerna i pajen. Grädda i 200 grader ca 30-35 min, eller tills fyllningen stelnat och ytan fått fin färg. Njut med en blandad grönsallad och något gott att dricka.

Paj med kirskål och färska kryddor passar till picknick och buffé.
Kirskålspajen är god att ta med på picknicken eller på buffébordet.

Härligt inspirerande bilderbok om grönsaksodling

Ny bok om grönsaksodling i den egna täppan eller kolonin.Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.

Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.

Vackra bilder och trevliga illustrationer ihop med lockande texter gör Karin Eliassons bok läsvärd.

Indisk påskgryta med grönsaker

Jag ska nog satsa på lite annorlunda påskmat så här i slutet av helgen. Vi äter ju för tusan samma maträtter till jul, påsk och midsommar – lite variation till sill och lax är välkommet. Och en vegetarisk gryta sitter bra efter dagar med mer tung mat. Den här solgula currygrytan tänker jag göra idag och blanda i det som finns kvar av förra sommarens grönsaksodling. Receptet är för 4 personer.

En ångande het påskcurry passar bra när det är kyligt ute.Skala ca 600 g potatis och skär i klyftor. Hacka en purjolök, 1 gul lök, 3 vitlöksklyftor, 50 g rotselleri och ett stort äpple. Fräs hacket i 2 msk olivolja. Tillsätt 3 msk currypasta, t ex tikka masala eller röd curry och fräs lite till på måttlig värme. Häll över 7 dl vatten, 1 burk tomatkross, 2 dl sköljda röda linser, potatisbitarna och 1½ tsk salt. Koka upp och fyll på med 1 burk kokosmjölk, ½ msk gurkmeja, saften av 1 citron och 1½ msk färsk riven ingefära. Låt det småputtra i 30 minuter och rör om ibland. Tvätta och skiva en apelsin (med skalet på) och tillsätt den i grytan. Smaka av med mald koriander, spiskummin och ev mer currypasta om du gillar starka indiska kryddor. Blev det alltför starkt kan du lindra smaken med en klick creme fraiche. Tycker du det är för syrligt så kan ett par tsk socker mjuka upp smaken. Garnera till slut med hackad persilja, koriander och limeklyftor. Kokt ris passar till liksom en sallad på 1 mogen mango och 2 avocado som hackats i bitar och smaksatts med citronsaft och lite hackad persilja.
Mums, visst låter det gott? Du kan gärna variera grönsakerna med blomkål, broccoli, kikärter och squash om det finns i skafferiet.

Nyttigaste nässelsoppan gör du av eget ogräs

Passa på nu att plocka nässlor i naturen eller i trädgården och laga något gott av dem.
Nässlorna tittar upp under fjolårslöven och kommer snart att skjuta i höjden.

Faktiskt så har jag redan under ett par veckor sett fram emot att plocka de första späda små nässlorna som växer i utkanterna av min trädgård. Knappt har snön smält och snödropparna kommit i blom så är redan nässlorna där med sina småkrusiga och järnstinna blad. Ta på dig ett par handskar och passa på att rensa bort en del av de nya skotten. Har du extra energi så dra i rottrådarna så långt du orkar och gräv upp de värsta nystanen. Det blir ingen mer skörd då, men du slipper en del av ogräset. Nässelsäsongen varar ofta i flera veckor och visst har jag ibland skördat toppskott ända in i maj månad.

Förvällda nässlor som strax ska hackas för nässelsoppa.
Efter förvällning krymper nässlorna något och tappar den brännande känslan.

Nässlorna förbrukar jag främst som färska i nässelsoppa, men en del torkar jag för att blanda i bröd. Det blir en svag krydda som persilja ungefär, men förhoppningsvis innehåller det färdiga brödet en stor del av järnet ännu efter gräddningen. Finns det något mer gott man kan göra av nässlor? Tipsa mig gärna!

Ett standardrecept på nässelsoppa för 4 personer låter så här:
Plocka 2 liter späda nässlor och skölj dem noga under rinnande vatten. Lägg dem i kokande vatten och låt koka i ca 5 min. Slå sedan av vattnet, krama ur nässlorna och finhacka dem. Hacka 2 msk lök och en vitlöksklyfta som du sakta fräser på svag värme i en kastrull i 2 msk smör. Lägg i nässelhacket och låt småfräsa ytterligare någon minut. Strö sedan över 2 msk vetemjöl och rör om. Häll sakta på 1 liter hönsbuljong (= 1 l vatten + 2 buljongtärningar). Låt koka sakta i 4-5 min. Häll i 1 dl grädde och smaka av med ev salt och peppar. ½ tsk torkad timjan, några msk hackad gräslök eller 1 dl hackad ramslök blir toppen som krydda. Ät med kokta ägghalvor och ett hembakt bröd. Detta är riktig vårmat!

Nässelsoppa är järnrik och billig mat.

Ljummen rödbetssallad med fetaost

Runda, fina rödbetor

Nu börjar rödbetorna mogna i landet. Jag har skördat så smått vid varje gallring tidigare och de kvarvarande har vuxit sig till härliga blodröda klumpar. Inlagda rödbetor till någon kötträtt är alltid gott, men det är mest vintermat. Riven rödbeta i färsbiffar är också gott. Nu på sensommaren kokar jag och äter dem helst färska. Lätt som en plätt, men håll dig på diskbänken så inte saften skvätter runt när du ska skala dem.   

Rödbetan är en lättodlad grönsak som vill ha varm och näringsrik jord. Ta det lite försiktigt med kvävegödslingen, men ge däremot gärna mycket kalium, t ex i form av träaska från spisen. Är sommaren torr, vilket ju verkligen inte var fallet i år, så måste du vattna rödbetorna regelbundet. Och passa på att luckra jorden kring rötterna och kanske kupa upp den mot rothalsen så blir det fina betor.

Det finns att få tag i frö till rödbetor i fler färger än rött numera. Gula, orange och vita ”röd”betor är läckra i en sallad ihop med de vanliga röda. Här kommer ett lätt recept på rödbetssallad som du kan göra med eller utan fetaost:

Fint möte mellan sött och salt

Koka ½ kg rödbetor med skal på i saltat vatten tillsammans med ett par kvistar timjan. Ta inte bort rotspetsen eller den nedersta biten av bladstjälkarna för då försvinner färgen i kokvattnet. Lite al dente får de gärna vara så känn på dem med en sticka. Skala rödbetorna medan de ännu är varma och skiva eller tärna dem i bitar. Ringla över 2 msk olivolja och 2 msk balsamvinäger. Salta och peppra. Dela 75 g fetaost i små bitar och strö över rödbetorna tillsammans med några blad ruccola, hackad basilika, persilja och timjan. Passar som förrätt tillsammans med ett gott bröd.

Frodiga squashplantor blir odlingens kungar i sommar

Squashplantorna trängs redan i landet

Hade maximal utdelning på årets sådd av squash. Det kommer att bli problem, det inser jag nu när jag ser hur de frodas i grönsakslandet. Jag sådde 6 frön inomhus i krukor och tänkte att ett par av dem nog inte gror. Blir det fyra plantor så kanske jag kan ge bort två. Ett par plantor räcker nämligen mer än väl för att hålla min matlagning fullt fokuserad på vad roligt man kan göra av squash. Det brukar bli tärnat i pastasås med ädelost, grädde och vitlök, stekt och panerad med ägg och vetemjöl till olika slags rätter, riven i muffins bara för att nämna några exempel. Favoriten är mycket enkel: tärnade bitar steks snabbt i en varm panna med olivolja och sedan pressar jag över lite citronsaft och ringlar över flytande honung. Lite salt och peppar, persiljeklipp och sedan har du en delikat varm sallad till både kött och fisk.

Honblommor på squash

Squash eller zucchini, som den heter i Italien, är en snabbväxande grönsak som kräver en varm, lucker och näringsrik jord. Du kan mycket väl odla den på komposthögen som vilar över sommaren. Blanda in gott om stallgödsel i jorden redan innan plantering. Komplettera sedan med gräsklipp eller benmjöl under säsongens gång. Och glöm inte bort att vattna rikligt. Precis som sin släkting gurkan består ju pumporna mestadels av vatten. De får alltså inte torka ut för att bära rikligt med frukt.

Zucchinin har skildkönade blommor och för att befruktas behöver de hjälp av insekter eller människan för att överföra pollen från han- till honblomman. Är det kallt och regnigt kan du hjälpa till med befruktningen. Bryt av en hanblomma (sitter på smalt skaft) och för in den i honblommans gap (har en förtjockade stjälk med fruktämne precis bakom blomman) så att de nuddar varandra. Låt den ligga där en dag eller två så förs pollen över till pistillen. Sedan tar det inte många dagar innan du kan skörda de första frukterna. Allra godast är de vid en längd av 10-15 cm. Ju mer och yngre pumpor du skördar, desto fler blommor sätter den. Numera finns även självpollinerande sorter där man slipper vara pollenbärare.

Squash har sällan några angrepp av skadegörare. Får den bara tillräckligt med vatten hålls också mjöldaggen borta. Är det regnigt och kallt väder kan det bli röta i blomämnet i spetsen av frukten. Plocka därför bort utblommade blommor så de inte ligger kvar som blöta vantar i fruktänden.

Fläderblomssaft är sommarens dryck

Fläderblomsklasar som ska bli saft

Nu är det hög tid att skörda fläderblommor om du ska hinna göra saft i år. I delar av Skåne är den redan utblommad, men på skuggiga platser och längre norrut finns det gott om blommor kvar. Jag har precis lagt en sats på hink. Receptet är ett resultat av några års provande, men det är inga heliga mängder och ingredienser, utan det kan du modifiera enligt egen smak. Har inte så mycket socker i eftersom jag ändå fryser in saften och vill inte att den ska smaka för sött. Så här gör jag enkel sats:
ca 50 fläderblomsklasar
1-2 stänglar röd rabarber
3 citroner
1½ kg socker
30 g (1 påse) citronsyra
2 liter kokande vatten

Vacker blomklase av fläder

Plocka friska, fina fläderblommor. Jag brukar inte skölja blommorna, utan bara skaka dem lätt så skalbaggarna ramlar av. Tvätta citronerna noga i varmt vatten, skiva dem tunt. Varva blommor, citronskivor och rabarberbitar i en 10 liters hink eller stor kastrull. Lös upp socker och citronsyra i det kokande vattnet. Häll lagen över blommorna och täck med ett lock. Ställ hinken svalt i matkällare eller svalskåp i 3-4 dagar. Rör om någon gång. Sila saften och frys in den i små portionsburkar. Späd ut med vatten till barnvänlig saft eller blanda en drink med gin och tonicvatten.  Min väninna Anne blandar gärna en matsked outspädd saft per ett glas torrt vitt vin. Bra tips! Läskande och somrigt!