Timjan, kryddväxt för både biff och vego

Vanlig timjan i skördmoget stadium

Thymus vulgaris, kryddtimjan tillhör mina favoriter bland kryddörterna. Den är lätt att så från frö, i mars-april inomhus, och gror inom några veckor. Men det finns också fina färdiga plantor i handeln om man vill gå raskare fram. Du planterar den i torr sandjord, stödd av lite kompost, mer näring än så behövs inte. Timjan kräver soligt läge för att utvecklas allra bäst. Den är tålig mot torka och mår inte bra av att stå blött. Vinterhärdigheten hör till stor del ihop med ett torrt läge. Plantan ska också helst skyddas mot vårsol och sena frostknäppar med hjälp av granris eller fiberduk.

Timjan skördas under hela säsongen som färsk. Du kan gärna torka överskottet. Klipp då av stänglarna precis när den är på väg att börja blomma. Jag brukar hänga upp buketter i köket eller samla kvistar i ett durkslag. Som torkad förstärks smaken faktiskt ytterligare. Det är en oerhört aromatisk krydda som gör sig utmärkt ihop med vitlök på en saftig biff eller på en fiskbit som fått puttra i lite grädde. Vilt och timjan är en bra kombination. Men lika god är timjan i vegetariska rätter tillsammans med tomat, ägg och givetvis i ärtsoppa. Timjan ingår även i kryddblandningen Herbes de Provence.

Vacker bladteckning i citrontimjan

Det finns en del andra trevliga timjanarter. Citrontimjan är en citronsmakande art som även finns som dekorativt vit- eller gulstrimmig. Den är snabbväxande och klarar även halvskugga. Som marktäckare i trädgården kan gråtimjan användas. Backtimjan är en annan marktäckande och dessutom tramptålig perenn som passar bra i torra lägen. Den är en svensk vildväxande art på torra sandbackar och har en underbar blomning som lockar till sig massor av humlor och andra nektarsökande insekter.

Lite av Medelhavet i Skåne

Välväxt citronträd med fina frukter

Doftminnet är bland de starkaste sinnena vi har och svisch så åker jag linbana tillbaka i tiden när ett litet doftfragment kommer farande. Blommande citrusträd är en kraftig minnesbärare som på sekunden tar mig till Italien och Amalfikusten, där jag tillbringat många semestrar gående till fots genom landskapet.

Att ha ett blommande apelsin- eller citronträd är en underbar känsla. Den genomträngande, söta doften i de små benvita blommorna är vinterterapi när den behövs som bäst. Tyvärr är plantorna fruktansvärt dyra i inköp, men glädjen som blomningen ger är faktiskt värd pengarna. Dessvärre behöver man extra utrustning i form av växthusbelysning, en  högtrycksnatriumlampa, och inte heller den är billig. Snarare hutlöst dyr. Men utan tilläggsljus ingen blomning i vårt vinterklimat, så den ena utgiften ger den andra.  

Anspråkslös blomma av citron

Citrusträd övervintras svalt, men frostfritt. Den dyra lampan du skaffar ger fler övervintringsmöjligheter, eftersom det faktiskt inte ens behöver finnas ett fönster i vinterrummet. En källare går bra. Lys minst 12 timmar per dygn och öka dosen ytterligare längs våren. Till sommaren placeras trädet utomhus, men avhärdas försiktigt för att inte brännas av solen. Citronträd föredrar jord med lågt pH och avkalkat vatten.

Julrosor är trädgårdsdesignerns älsklingar

Dubbel julros med prickig kjol

Köpte en söt liten Helleborus orientalis i torsdags. Än så länge får den finna sig i att visa upp sig inomhus och när det blir läge för utplantering ska den få förstärka min lilla julrosesamling i perennarabatten. Skall absolut ta mig ut till Ulriksdal i Kivik under deras julrosfestival. Den äger rum tre helger innan påsk och bjuder på intressanta presentationer och massor av julrosor till försäljning. Kanske vi ses där? Skulle så gärna vilja ha några purpurfärgade orientalishybrider. 

Rosa, gröna, vita, prickiga, fyllda och nickande – sortbeskrivningarna är väldigt varierande för våra härliga julrosor. Den vanliga julrosen är känd i Sverige sedan medeltiden då den användes som medicinalväxt under namnet nysört. Växtens rot maldes till pulver som lockade fram nysningar som ansågs rena huvudet, inte minst från dumhet.

Julrosen växer gärna i kanten av ett lövfällande buskage eller woodland.

Kraftigt exemplar av orientalis-julros

Den trivs bra ihop med
t ex Hosta, gullviva, lungört och vill som de ha en djup, näringsrik och fukthållande jord, gärna lerhaltig mulljord som har en god dränering. Alla arter av Helleborus utom H. purpurascens vill ha kalkhaltig jord. Så några extra kalkstänk eller äggskal gör susen. Julrosen fröförökar sig vanligen lätt där den trivs och småplantorna kan omplanteras i krukor och placeras i skyddat läge så de inte bränns av gassande sol. Efter ett par år planteras de ut och därefter dröjer det ytterligare några år innan de börjar blomma. Därav det saftiga priset alltså.

Söker du en ros med djuplila färg? Kolla Tour de Malakoff

Tour de Malakoff är en ganska typisk centifoliaros

Centifoliarosor är kända (förutom för sina hundra kronblad) för ett vekt och glest växtsätt med lite slängiga grenar. Blommorna blir ofta rätt stora och tunga och pga de klena grenarna får man oftast ligga på rygg i gräset för att titta på rosorna när de blommar. Men det finns ändå en centifolia som jag tycker är värd att ta upp och den har det märkliga namnet Tour de Malakoff.

Den är förädlad i mitten av 1800-talet och den smått otroliga färgen associeras till det brinnande befästningstornet Malakoff under Krimkriget. Rosen har en purpurröd färg i utspringet, blir sedan mer och mer blåviolett för att till slut anta en grålila ton. På undersidan är den ljusrosa. Rosen blommar under en månad från slutet av juni och har en mycket god doft. Tour de Malakoff vill ha en kraftig jord och gärna halvskugga för att färgen ska komma till sin rätt. Tyvärr kan den ibland angripas av mjöldagg eller rosrost. Placera den gärna luftigt för att förebygga detta.  

Schatterande färg mellan purpur och blålila

Kors vilken vinter!

Snöstorm ute idag

När vädret har lagt alla skånska trädgårdar i vintervila och fortsätter att täcka in den i ett mjukt snötäcke får man gå till alla sina härliga trädgårdsböcker och drömma om den prakt vi hade för bara 4-5 månader sedan. Och snön faller outtröttligt. Inte ens kissen vill gå ut. Hon rynkar på nosen och ryggar tillbaka när jag öppnar dörren.

Istället för trädgårdsarbete förlorar trädgårdskonsulten sig i alla fantastiska odlingstips i Lena Israelssons ‘Handbok för köksträdgården’. Samma författares bok ‘Kål och krasse’ är ännu ett exempel på hur vackert det blir när man blandar nytta med fägring.

Lena Israelssons praktverk

Kryddväxter, blommor och grönsaker samsas med grönsaker och fruktträd i det som på franska kallas potager. Det lustfyllda odlandet är Lenas signum som hon förmedlar på ett mycket inspirerande och lättläst sätt. Här får verkligen nyttoväxterna utrymme att exponeras och det är inte bara en och två sorters morot och rödbeta som avhandlas, utan en hel svärm av intressanta sorter. Sedan återstår att försöka få tag på alla lockande fröer, men det spar jag några månader till. Läsa trädgårdsbloggar, t ex på www.bloggaromtradgard.se är ett annat vettigt sätt att förbereda nästa säsong.

Men självklart kommer det att finnas både ringeblommor och luktärt parallellt med löken och salladen i nästa års odling!