Vad gör en medelhavsträdgård?

Här äter man frukost under en blommande rosa oleander. Riktig medelhavskänsla.

Naturligtvis är det värmen och växterna som präglar en medelhavterrass. Men det är också markbeläggning, pergola, odlingsbäddar, vattensorlet från en fontän och utemöblerna som inbjuder till uteliv. För det är utelivet man vill åt, eller hur. Man gläds inte hälften så mycket att sitta och titta ut genom fönstret på sin medelhavsträdgård. Utan man ska vara där ute och uppleva den. Alltså måste själva miljön göras så skyddad och ombonad som möjligt.

Skyddet är viktigt, för det skapar ditt varma klimat som vi här upp i Norden inte annars kommer åt. Oberoende egentligen var i Norden vi bor så är det för kallt större delar av året. Och ju längre söderut vi kommer mot Skåne och Danmark, desto mer blåser det. Alltså måste vi bygga ett skydd runt om, eller åtminstone på tre sidor. Bor du på en kringbyggd gård kan jag bara gratulera – då har du det viktigaste gratis redan. Mur i söder, staket i norr. Det är regionala skillnader som man inte ska förbise. En vitkalkad eller pigmenterad mur kan upplevas totalt malplacerad uppåt i landet, medan den för det mesta smälter väl in i den lokala byggnadsstilen i Skåne. Men en kombination av häck och plank fungerar också utmärkt mot vinden.

En hög, gammal stenmur som skyddar mot vinden.

En mur byggs lättast med lecablock som sedan putsas. Tänk på kommunens bygglovsregler om du bygger en högre mur än 1,80 meter. För en- och tvåbostadshus är det lättare att få lov för murbygge, men ligger den planerade muren nära grannen måste du ha din grannes skriftliga medgivande. Detsamma gäller normalt för plank. En mur måste alltid bottnas med en packad grusbädd ner till frostfritt djup. Så hur djupt du behöver gräva beror på var du bor. Det här är en viktig aspekt som du inte ska tulla på, för det är lätt att murbyggnader skadas av tjälens rörelser på vintern. Ett djup på 70-120 cm kan låta mycket, men snöfria vintrar kan tjälen gå djupare ner än så. Genom att kombinera bärlager med frigolit och fiberduk kan man minska utfyllnadsbehovet. Kolla upp med din byggmaterialhandlare vad som krävs i din klimatzon.

Pergolan skyddar mot den heta solen i en medelhavsträdgård.

Betongplattor eller -markstenar på mark är ett ekonomiskt alternativ, men ska du åt medelhavskänslan och lagra solvärme så är det tegel som gäller. Dessvärre är tegel rejält dyrt, även återvunnet tegel får man betala en bra slant för. Kalkstenshällar fungerar lika bra, men kräver sin man att lägga. Även under markbeläggningen måste man gräva sig ner i marken och fylla upp med grusmaterial som förhindrar tjälrörelser. Bärlagergruset läggs på i flera tunnare lager. Packa noga mellan de olika lagren och avsluta med ett tunt lager finare sättgrus/stenmjöl överst. Även det bör packas med vibroplatta. Därefter kan teglen eller plattorna läggas ut. Läggning av markplattor kräver en egen liten artikel, så det får jag återkomma med under bloggen.

Klostret St Lawrence i Sibenik, Kroatien har en vacker medelhavsträdgård.
I Sibenik, Kroatien finns St Lawrence, ett kloster med nyrenoverad trädgård från medeltiden.

Jag ska också presentera medelhavsväxterna lite närmare. Många av dem har jag skrivit om innan. Såsom citronträdet, olivträdet, silverpäronet, blåregnet med flera. Givetvis ska du även ha en vacker klätterros på din medelhavsterrass. Fikon, pelargoner, de lättskuggande träden robinia och gleditsia ska jag berätta mer om snart.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.