Snö och kyla stoppar inte julrosen, men den kan ta lite tid på sig att börja blomma om våren ifall barfrosten varit sträng. Nu är de flesta arter av julros i full gång i rabatterna. Den gamla hederliga Helleborus niger med vita blommor har startat för några veckor sedan och nu börjar de mer spännande Orientalishybriderna komma i blom.
Julrosor kräver minimalt av skötsel så länge som de får stå i halvskugga eller vandrande skugga. Planterar du din julros i soligare läge måste du vattna den när det blir för torrt. Jorden ska vara fuktighetshållande men väldränerad och näringsrik. En kalkrik jord är toppen och därför ser jag till att spara äggskal under vintern och smula ner dem bland julrosorna. Övervintrade blad, särskilt fula blad, klipper jag bort och gödslar med både kogödsel på påse och pelleterad hönsgödsel. Det ser snyggt ut i rabatten med ett mörkt lager kogödsel överst och det innebär en skonsam näring för växterna.
Julrosen tycker inte om att bli flyttad, så låt den om möjligt stå kvar många år på samma plats. Den kommer att tacka dig genom att sätta frö och sprida sig i rabatten. Har du många olika arter kan du få fram nya spännande korsningar.
Gott och blandat i färgväg, men just nu är inte less more, utan more is more.
Gräset doftar och fåglarna tävlar om vem som kvittrar högst och snabbast. +15 grader. Vilken kontrast mot igår när det var fruktansvärt råkallt och lite dimmigt. Pyntar för vår vid Greenspires kontorsdörr och hoppas det inte blir några hårda nattfrostar längre.
Vårlökar och penséer är inte så känsliga så de tål mindre antal minusgrader. Snödropparna är uppgrävda ur skogen en dag när det ännu var väldigt lite som påminde om vår. De var lite lessna en morgon för några dagar sedan. Men nu är det full rusning på vårinspirationen. Passa på och njut av den härliga tiden!
Jordtillverkarna lanserar än den ena och än den andra specialjorden för våra inne- och uteväxter. Till slut kan man tro att man måste köpa separata påsar för alla sina växter, allt från jordgubbar till Mårbackapelargoner till apelsinträd till kryddörter. I de flesta fall är det marginella skillnader i näringsinnehåll och struktur. Man klarar sig ofta väl med en välbalanserad kompostbaserad jord. Men då måste man ju ha tillgång till en kompost förstås.
Rhododendronjorden innehåller mycket strukturbildande torv, men ingen kalk. Foto: Rölunda
Grovt generaliserat kan man säga att växter som trivs i lågt pH som rhododendron och azalea, magnolia, amerikanska blåbär, ljung, astilbe, gardenia, hortensior m fl vill ha en lucker jord som innehåller mycket torv. Torven kan gärna vara gödslad, men inte kalkad. Kolla detta på påsen. Det finns också speciell sur rhododendronjord i handeln med avvägd gödsling som passar för dessa växter.
Citrusväxterna är också surjordsväxter, men de har dessutom krav på extra mycket järn. Blyblomma och ödesträd är andra rumsväxter som gillar järn. För dessa kan man kosta på sig den lite tyngre (lerblandade) citrusjorden som säljs av bl a Hasselfors. Upptäcker du järnbrist i form av klorotiska, gulbleka blad så vattna med citrusnäring i några veckor så försvinner symtomen och växterna blir friskt gröna igen.
En speciell rosblandning kan köpas på påse. Foto: Hasselfors
Rosor är en annan grupp växter som kan få lite specialbehandling. De gillar en tung, lerblandad jord som ska innehålla mycket näring och mullämnen. Sällan sådant man har på plats, utan där får man förbättra sin befintliga lerjord. Vill du köpa färdig så finns det rosjord på påse. Experimenterar du gärna med att blanda jord själv så är en väl brunnen barkmull är toppen för strukturens skull. Blanda i fingrus 2-8 mm eller 0-8 om den inte innehåller för stor andel finämnen. Mycket fint mineralmjöl kloggar lätt till lerjordens porer ytterligare och den blir hård som betong. Välbrunnen häst- eller kogödsel ger massor av näring och en bra struktur med fina mullämnen. Aska är bra för näringens skull. Lövkompost tillsätts givetvis, och så gör du en ordentlig grop där du blandar i allt detta. Funkar för de flesta näringskrävande växter.
En grönkompost som innehåller växtrester och ev matrester ger den bästa tänkbara jordförbättring.
Tycker du att du behöver satsa på KRAV-märkt odlingsjord för dina grönsaker och kryddörter, det väljer du själv. Har du egen kompost och gödslar med naturgödsel så räcker det bra i de flesta fall. Men jorden måste ständigt (läs årligen) tillföras nya mullämnen för att inte utarmas. Speciellt gäller detta för extrema ler- och sandjordar med en ensidig struktur. Barkmull och kompost är verkligen det allra bästa jag kan komma på för normala behov. Så du klarar dig utan en massa specialpåsar i förrådet.
Jaha, vad göra åt detta? Så här ser min gräsmatta ut efter vintern. Det verkar ha varit fullt partaj hos mullvadarna i vinter. Skulle skyffla bort högarna för några helger sedan, men jorden var frusen, så det var bara att vänta.
Nu börjar det tina så sakta, så nu kanske jag kan börja städa upp och släppa fram gräset. Min hjälpreda Supersnuffan har inte haft en chans att rå på de små murvlarna eftersom hon mest varit innekatt sedan det blev kallt. Men nu får hon allt ta och hjälpa till med detta. Något bra tips på vad man ska göra för att bli kvitt mullvadar? Fällor orkar jag inte hålla på med, gift vill jag inte använda. Har hört talas om små mackapärer som avger höga ljudvågor som ska skrämma bort sork och mullvad, men de är ju hur dyra som helst och det verkar lite humbug. Oftast lättar trycket när det blir sommar och jag springer mer över gräset med eller utan gräsklippare. Det är väl också ett slags mikrovågor. Nej, det får nog vara med bekämpning. Jag låter katt och rovfåglar ta hand om eländet.
Måtte det bli vår på riktigt nu så att kattrackarn börjar trivas ute igen.
Nu inleds säsongen för vårens trädgårdsmässor. Först ut är Malmö som startar imorgon. Under fyra dagar 1-4 mars kan du gotta dig åt nyheter och blomsterprakt i alla former. Det kommer bl a att hållas en floristtävling där publiken kan rösta på vackraste blomsterbukett. Jag kommer att finnas på mässan lördag-söndag i Flyinge Plantshops prunkande monter. Kom gärna och hälsa på mig där! Ett tips – ta gärna tåget till nya mässan i Hyllie. I mitten av april, dvs 12-15 april, är det dags för Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan. Som vanligt fullt av utställare av alla karaktärer. Jag ser mest fram emot de 11 idéträdgårdarna, och speciellt Tage Andersens bidrag. Av de tre stora mässorna kommer Göteborg sist, 10-13 maj på Liseberg. Har inte sett deras program ännu, men det brukar vara en familjär stämning och packat med folk vid alla tider.
Vi är nu mitt uppe i vårvinterbeskärningen för äpple och päron. Boka in en duktig beskärningshjälp om du inte klarar ut det själv. Det vinner träden på. Gamla träd beskärs för att hålla sig unga och vitala i grenverket. Genom att föryngra grenarna och hålla höjden nere kan man öka på äppleskörden och behålla trädet i en plockvänlig höjd. Unga träd beskärs för att bygga upp en ändamålsenlig krona med bra grenvinklar så det kan stå emot tyngden från kommande frukter. Päron och äpple följer samma principer för beskärning.
Stympning är inte beskärning!
Lämpliga verktyg för detta är en grensåg och en sekatör. Motorsåg är inget man ska ta till i vanligt arbete med äppleträd. Trädet på bilden till höger är inte beskuret, det är stympat. Det kommer knappast att gå att få till en bra trädform efter detta. Trädet har skjutit mängder av vattenskott i dåliga riktningar och med svaga infästningar. Så snälla, tänk efter före och kom ihåg är det som är gjort blir inte ogjort. Träd är levande varelser.
Ett äpple som har en bra grundform men som behöver grengallras.
Här ovan ser du ett äldre äppleträd där man genom kontinuerlig, försiktig beskärning fått fram en bra, bred kronform. De stora grenarna böjer sig utåt, neråt och från dem går en mängd nyare skott ut. En utgallring av de uppåtriktade skotten behövs, men ta inte bort allt. Behåll i stället en del grenmassa som i sin tur gallras ut nästa år. Då slipper du en ständig jakt på vattenskott och trädet kan lägga sin kraft på att skapa fruktknoppar istället för kvastar av nya skott.
Violer är vårens blomma och de tidigaste börjar snart finnas i handeln. Men du kan fortfarande så plantor till försommarplantering. Viol är inte bara viol, utan det finns ett otal undergrupper i släktet. Viola cornuta, hornviol eller bukettviol på svenska, är en av de mest använda grupperna. De är blandat härdiga, men ofta frösår de sig själva och dyker upp i fantastiska färgkombinationer om våren. Jag får alltid massor av fröplantor i grusgången även om jag rensar hårt bland ”ogräset” på hösten.
Hornviolerna har lite mindre blommor än penséerna, och blommar villigt om flera gånger per säsong om du klipper bort det avblommade.
Vill du så eget finns det frö att köpa hos alla de vanliga fröleverantörerna, men lite mer ovanliga färger hos bl a Jelitto och Lindbloms Frö. Fröna är pyttiga och inte så lätta att få grepp om. Bredså i tråg eller större sålådor i vanlig såjord. Så violfrö av V.cornuta uppe på jordytan och täck inte med jord. Täck såbädden med plast eller ställ i ett litet miniväxthus i rumstemperatur. Jorden ska vara lätt fuktig. När plantorna grott ställer du krukan svalt och ljust. Efter hand som de börjar bli hanterliga skolar du om dem till en planta per liten kruka i vanlig gödslad jord. Ett svalt växthus är bästa plats för förvaring tills det är frostfritt ute och läge för plantering. De små plantorna behöver mycket ljus för att bli kompakta och knubbiga.
Idag har det varit en underbar dag, med undantag för den hårda blåsten. Så vackert solsken som värmde upp mossan i gräsmattan. Lite hagelkorn från natten innan, små som pepparkorn. Jag tyckte det var urvackert. Vill inte ha någon snö nu längre.
Tänkte bjuda på några vackra kombinationer av perenna växter för olika färglägen. Hoppas denna trädgårdsinspiration kan hjälpa dig välja färgtema till rabatten.
Det var lite rosa och blå nyanser och här kommer färgexplosionen GULT!
Köpte på prov några plantor av Diascia barberae förra säsongen och det var ett bra test. Ska absolut ha dem igen i sommarblomsplanteringarna nästa år. Diascian, eller tvillingsporren, är en lågväxande och hängande blomma från Sydafrika som villigt blommar hela säsongen. Ett bra val för offentliga planteringar eller vid uteplatsen. Är du duktig på att ta fram plantor från frö så sår du den i februari-mars i sval miljö (15-17 grader). Plantorna toppas ofta för att bli buskiga och fina. Kanske något jag skulle ha tänkt på också ute i krukorna, för mina blev ganska hängande och glesa. Fast å andra sidan är det också vackert beroende på sällskap.
Se bara så fint det var med bara vit tvillingsporre i en mörkgrå betongkruka designad av Signe Persson Melin (nedan). Den trivs i inte för näringsrik, gärna väldränerad jord. Vattna inte ihjäl blomman utan låt jorden torka upp lite emellanåt. Placera den på solig plats. Och klipp som sagt ner den om du tycker den blir för ranglig. Den blommar snart lika fint igen. Mer lättskötta sommarblommor får man leta efter.
Vit tvillingsporre i mörkgrå kruka med tillhörande fågelbad i design av Signe Persson Melin.
Snö och kyla stoppar inte julrosen, men den kan ta lite tid på sig att börja blomma om våren ifall barfrosten varit sträng. Nu är de flesta arter av julros i full gång i rabatterna. Den gamla hederliga Helleborus niger med vita blommor har startat för några veckor sedan och nu börjar de mer spännande Orientalishybriderna komma i blom.
Julrosor kräver minimalt av skötsel så länge som de får stå i halvskugga eller vandrande skugga. Planterar du din julros i soligare läge måste du vattna den när det blir för torrt. Jorden ska vara fuktighetshållande men väldränerad och näringsrik. En kalkrik jord är toppen och därför ser jag till att spara äggskal under vintern och smula ner dem bland julrosorna. Övervintrade blad, särskilt fula blad, klipper jag bort och gödslar med både kogödsel på påse och pelleterad hönsgödsel. Det ser snyggt ut i rabatten med ett mörkt lager kogödsel överst och det innebär en skonsam näring för växterna.
Julrosen tycker inte om att bli flyttad, så låt den om möjligt stå kvar många år på samma plats. Den kommer att tacka dig genom att sätta frö och sprida sig i rabatten. Har du många olika arter kan du få fram nya spännande korsningar.
