Jag är passionerat kär i aklejor. Nu är den bästa tiden på året att sitta ute, för nu blommar aklejagången. Är absolut ingen samlare eller så, låter dem för det mesta sköta sig själva, så de frösår sig friskt och sprider på sig lite hit och dit. Mängder av humlor surrar kring deras veckade kjolar och hjälper till med pollineringen.
Eftersom jag har mängder av vita-ljusrosa vanliga aklejor och gärna skulle få fler mustigt blå eller mörkrosa så brukar jag märka upp de snygga plantorna med en liten garnstump. De andra klipper jag helt kallt ner med häcksax efter blomningen. Men eftersom aklejan korsar sig hej vilt och fröna inte garanterat håller förälderns färg, så kan jag inte vara säker på att få ett mörkt frö. Men chansen är större. Så dessa frökapslar får mogna klart och sedan sprider jag dem till hösten. De vita får stå i den skuggiga rabatten där de lyser upp så fint.
Som du förstår så är det absolut ingen konst att odla akleja. De gillar en väldränerad jord som gärna får vara fukthållande samtidigt. Hos mig är grusgången ett toppenläge. Soligt till halvskugga ger bästa utveckling. Jag har ibland sett angrepp av både rost och mjöldagg, men det brukar inte bli så farligt. En lättskött perenn som dock måste begränsas genom att rensa fröplantor ifall man önskar prydliga rabatter!