Kategori: Trädgårdsresor

Landskapsparken Painshill är egentligen en fin samling exotiska växter

 
Exotiska växter finns det gott om i parken

Uppbyggnaden av den engelska parken Painshill tog sin början år 1738 då Charles Hamilton tog över marken för att skapa sin egen konstnärliga parkupplevelse. Hamilton hade studerat konst och hämtade ytterligare inspiration från två europeiska bildningsresor, Grand Tours, som han gjorde tillsammans med rika vänner. Den karga och kemiskt sura marken förvandlades snart till en samling av detaljer som skulle tilltala besökarens känslor och framkalla olika stämningar. Liksom i flertalet andra engelska landskapsparker kan man här finna byggnader, tempel och ruiner som anspelar på antikens mytologi. De ligger utspridda som rekvisita på en scen med den stora sjön som naturlig mittpunkt. Det sägs att Hamilton själv konstruerade det enorma 11 m höga vattenhjulet som hämtade vatten till sjön från en flod 5 m längre ner.

Den 5,4 ha stora sjön sätter sin prägel på Painshill

Hela parken förföll efter att Hamilton varit tvungen att sälja pga en ekonomisk kris och efter andra världskriget återstod bara konturerna. I början av 1980-talet började en restaureringsprocess med internationella krafter som har återskapat en stor del av de vyer och byggnader som fanns i parken från början. Personligen tycker jag inte att Painshill tillhör de främsta landskapsparkerna eftersom den känns ganska konstgjord och ruinerna malplacerade, men den är ändå värd ett besök för den som är intresserad av renovering och återuppbyggnad av historiska anläggningar. Och andelen växter med nordamerikanskt ursprung är stort, liksom antagligen de äldsta rhododendron och azaleor som hämtats till England.  

Parken ligger i Cobham, Surrey och går att nå med tåg eller buss från London. Läs mer om Painshill på deras egen hemsida. Man kan också köpa med sig vin som är odlat på platsen. Vingården anlades redan av Hamilton på sin tid.

Stourhead skapades som ett levande konstverk

Vy över sjön med Apollos tempel i bakgrunden

Stourhead är en mycket vacker park, men nästan lite väl pyntad i min smak, för att klassificeras som landskapspark. Den stora parken ligger i en dalsänka med en stor sjö som mittpunkt. Skapare är Henry Hoare II, som började sitt uppdrag som trädgårdsdesigner omkring 1730. Han var mycket influerad av sina resor i Italien och ville återskapa byggnadsverk och statyer som han hade sett och placera dem i en vacker parkmiljö. Han målade med växter i landskapet istället för med olja och duk.

Pittoreskt blickfång med Palladian Bridge och Pantheon i bakgrunden

Parken innehåller en bred samling exotiska träd och buskarter och är väl värd ett besök under vilken årstid som helst. Barrträd och rhododendron bildar basen och de understöds av mängder av hortensia och magnolior av olika slag. På våren översvämmas parken av lökväxter och i och med spegeleffekten över sjön ger de ett mäktigt intryck. Långa vindlande stigar för dig runt sjön med otaliga siktlinjer och vackra blickfång under vägen. Reservera gott om tid för här finns mycket att se!

Templet Pantheon speglar sig i sjön

Stourhead övergick efter andra världskriget i National Trusts ägo. Parken är öppen för besökare och är du sugen på shopping finns det en välförsedd butik som även säljer egenproducerade grönsaker. Restaurangen är även den riktigt trevlig och ger ett välkommet energitillskott eftersom parkrundan tar sin lilla tid. Du hittar parken vid Stourton i Wiltshire. Läs mer om Stourhead.

Rousham, en oförstörd park av Kent

Siktlinjer över öppna gräsytor drar blickarna till sig.

Rousham ligger i Oxfordshire vid staden Bicester, norr om Oxford i England. Det är en park du absolut inte bör missa om du reser i trakterna. Huset som härstammar från första hälften av 1600-talet är fortfarande i samma släkts ägo och visas endast efter överenskommelse. Parken, som är en liten pärla, är öppen för besökare, dock inte barn. Mycket lite har förändrats sedan två kända trädgårdsdesigners Charles Bridgeman och senare William Kent drog upp riktlinjerna för parken.

Rousham är ingen stor park, men innehåller förutom en tättplanterad landskapspark med grotta, broar, statyer och tempel även en formell trädgård med parterr och rosengård. Designen bygger mycket på kontrasten mellan ljus och skugga. Mycket raffinerat utfört så att man inte alls tänker på det.

Ständiga växlingar mellan sol och skugga upplever man i promenaden kring Roushams landskapspark.

Ett exempel på en sådan stark upplevelse är vattnet som stilla flyter fram i en anlagd bäckfåra mellan två mindre dammar.
En stiliserad bäckfåra som går mellan två dammar på olika höjd.Träden står mycket tätt och skogspartierna är mörka och skuggiga. Horace Walpole riktade på sin tid (ca 1760) skarp kritik mot Kents planteringar genom att uttrycka ”He aimed at immediate effect and planted not for futurity”. Trädens åldrande och parkens mognande har alltså resulterat i att avstånden i Kents anläggning har krympt drastiskt under årens lopp och parken har måhända utvecklats till något annat än vad som var avsikten.

Mycket effektfullt fungerar däremot den underplantering av lagerhägg som reflekterar det lilla ljus som silar ner mellan trädkronorna. Mycket läckert och något jag definitivt ska ta efter i passande sammanhang.

Läs om öppettider mm på Roushams hemsida.

Chatsworth House Garden

Slottet Chatsworth ligger vid staden Bakewell i Derbyshires böljande kulliga landskap. Slottet byggdes på 1600-talet och den nuvarande parken härstammar till största delen från 1700-talet. Därtill kommer en ca 100 år yngre ”finpark”. Vatten är en viktig beståndsdel i parken, i form av fontäner, vattenfall, dammar och naturligtvis floden Derwent som slingrar sig i sin av Capability Brown omdragna fåra.

Idegranslabyrinten med silverpäron som mittpunkt

Annars är nog den välklippta labyrinten av Taxus det jag minns bäst från parken. Labyrinten visas bara några dagar per månad, oftast söndagar, så kolla upp det innan du åker så du inte blir besviken. I övrigt rymmer parken ett imponerande arboretum, en azaleadal och en vacker rosenträdgård. En av alla inblandade trädgårdsdesigners Joseph Paxton, uppförde ett enormt växthus som tyvärr inte längre finns kvar. Under första världskriget blev det alltför kostsamt att underhålla och värma upp det och alla de exotiska växterna dog. På 1970-talet byggdes ett nytt växthus i modern stil (lite väl modernt för den platsen i min smak) som är öppet för besökarna.

Chatsworth House sett tvärs över floden Derwent

Slottet Chatsworth har varit inspelningsmiljö för flera långfilmer de senaste åren. Bl a stod det för Mr Darcys hem i filmen Stolthet och fördom. Slottet är fortfarande privatägt och residens för Duke och Duchess of Devonshire. Huset och parken är öppna för allmänheten. Man håller många evenemang för hela familjen, inte minst en tredagars fälttävlan i maj månad. Läs mer om vad stället erbjuder som besöksmål på Chatsworths hemsida.

Sissinghurst Castle Garden – berömd och avgudad

Vita Sackville-Wests trädgård Sissinghurst i Kent är antagligen en av de mest kända i hela Europa. Jag har haft förmånen att besöka den två gånger, i juli och september, och båda gångerna blev jag överförtjust. Det strömmar till besökare i alla väder trots att man för att begränsa antalet trampande fötter både satt ett högt inträde och småsnåla öppettider.

Sissinghursts vita trädgård

Vita och hennes man Harold köpte stället 1930 och även deras goda vän trädgårdsdesignern Sir Edward Lutyens hjälpte till med formgivningen. Trädgården delades in i olika rum som färgsattes med några få färger per rum. Mest känd är nog den Vita trädgården, men det finns gott om färgexplosioner i andra delar av parken. Rosor, perenner, friväxande ängar och exemplariskt välskötta häckar är nog det jag tänker först på, förutom den vita trädgården.

Vitt är inte bara vitt, för då vore det ganska ointressant. Vitt inbegriper silver, ljusgult, till hösten lite rostbrunt, dekorativa bladverk och mycket rumsbildande häckar, spaljéer och pergolor. Kombinationer som vita riddarsporrar, Artemisia och Lilium regale får hjärtat att ta extra skutt och man blir alldeles knäsvag. Det måste vara enormt skötselkrävande att underhålla denna skönhet, men får du någonsin en chans – åk dit!

Rosor innefattade i strama buxbomshäckar

Efter Vitas död övergick parken snart i National Trusts ägo. Ekonomiska svårigheter gjorde att det blev omöjligt att behålla den i familjens ägo. Men å andra sidan har den bevarats och förädlats väl och bjuder på underbara trädgårdsupplevelser för alla ”hortogalningar”. Läs om parken hos National Trust. Öppet hela säsongen, men stängt under vintern.

Stowe – gudomliga tempel i milsvid park

Tänkte skriva en serie betraktelser från minnesvärda parker som jag besökt i Europa. Trädgårdslandet nr 1 är givetvis Storbritannien och de flesta trädgårdarna kommer att komma därifrån. Den viktigaste parken för mig är Stowe där jag jobbade sommaren 1996.

Två symmetriska tempel Lake Pavilions vid Octagon Lake

Stowe Landscape Gardens, som är den största och viktigaste landskapsparken i England, ligger strax norr om den lilla staden Buckingham. Den byggdes under ca 30 år i mitten av 1700-talet. Flera kända trädgårdsdesigner och
-skapare har varit inblandade i uppbyggnaden av Stowe, däribland Charles Bridgeman, William Kent och ”Capability” Brown.

Palladian Bridge och sikt upp mot Cobham Monument och Gothic Temple

Stowe grundar sig på naturens egen skönhet och innehåller inte några blommor i vanlig mening. Det enda jag kunde se var lite krolliljor och digitalis som antagligen var självsådda. Istället var det element som böljande gröna ängar, träddungar (clumps), sjöar och olika tempel som samspelar i ett storslaget sceneri. Allting noggrannt regisserat med siktlinjer och döljande dungar. Man vandrar genom ljus och skugga och kan utan tvekan fördriva en hel dag om man ska uppleva allting. En karta eller framförallt guidebok rekommenderar jag att du köper eftersom mycket av den mytologiska och politiska bakgrunden går en förbi annars.

Chefsträdgårdsmästaren bodde i västra benet och volontärerna i östra

Elysian Fields, Temple of Concord and Victory, Palladian Bridge, Temple of Venus och förstås Corinthian Arch (triumfbågen där vi frivilligarbetare bodde) är några av mina käraste byggnadsverk i parken. Ett rum på varje våningsplan i triumfbågen och den som kom in sist fick flytta högst upp. Sen flyttade man neråt plan för plan varje gång någon flyttade ut och slapp därmed de tröttsamma knarrande trapporna om man var tvungen att gå på toa mitt i natten! (Fönstren sitter på kortsidorna.)

Stowe förvaltas idag av National Trust som med hjälp av donerade medel varsamt renoverar strukturer och byggnadsverk. En pojkskola fungerar i huvudbyggnaden och en golfbana är förlagd i de västra delarna av parken. Årets största evenemang är ”Music and Fireworks”-festen som lockar massor av besökare till picknick i parken. Parken är öppen året om. Läs mer på The National Trusts hemsida.