Stadsodling i höghusmiljö framtidens matförsörjning?

Stadsodlingen kan ta olika former, men handlar mest om kompakt odling på små arealer.
Foto: Inhabitat.com

Fler och fler extrema odlingsprojekt planeras för en ny typ av stadsnära odling världen över. Stadsodling har på kort tid blivit en riktig snackis i den gröna forskningsvärlden. Man kan tala om två typer av rörelse kring begreppet stadsodling, dels ”community gardening” där man odlar tillsammans med sina vänner och grannar och dels högproduktiv, men klimatsmart matförsörjning för stadens egna invånare. I Linköping planeras just nu för en försöksanläggning där man ska testa odling i högväxthus med roterande odlingslådor.

Nyanläggning av odlingsbäddar vid en stadsodling i Brooklyn.
Foto: Childrens Aids-Society

Många av idéerna kring stadsodling kommer från New York, där man under närmare 20 år jobbat för att försörja lokalbefolkningen med egenproducerade grönsaker. Uppe på taket av en gammal industribyggnad i Brooklyn finns det t ex ett 2000 kvadratmeter stort växthus som producerar ca 100 ton grönsaker per år. Grödorna odlas hydroponiskt, dvs i näringslösning istället för jord, i roterande odlingslådor. En egen solcellsanläggning står för merparten av den energi som behövs för att värma upp växthuset vintertid. Genom att odla i näringslösning får man ner vikten samtidigt som utnyttjandet av näring maximeras. Vattenförbrukningen är låg. Dessvärre är energianvändningen rätt så hög då odlingsbrättena staplas tätt och delvis skuggar varandra.

Växthusprojektet Plantagon i Linköping ska stå färdigt 2015.
Illustration: Sweco

Växthusbyggnaden Plantagon i Linköping, som planeras att invigas 2015, ska bli 60 meter hög och innehålla 16 våningsplan med odlingar, kontor och forskningslokaler. Plantagons växthus ska få en sluttande glasfasad mot söder för att maximera ljusinsläppet. Grönsakerna ska odlas i pimpsten på ett spiralformat transportband så att alla plantorna får ett jämnt ljusinsläpp under hela odlingstiden. De nysådda fröna sås i lådor som startar vandringen högst upp. Sedan förs lådorna sakta neråt på transportbandet tills de är nere vid bottenplan och redo att skördas, säljas som råvaror eller processas i restaurangen längst ner. Det ska bli otroligt spännande att följa detta experiment som beräknas kosta ca 200 miljoner kronor!

Plantagon beräknar odla mellan 300 och 500 ton asiatiska bladgrönsaker som pak choi och mizuna. Det är grönsaker som är betydligt näringstätare och matigare än vanlig sallad. Se bild på grönsakerna här nedan.

Bladgrönsaker som pak choi och mizuna är mycket energitätare än vanlig sallad.
Foto: Plantagon/Sweco

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.