Har fått väldigt klart för mig att detta är en trädgård som jag absolut borde besöka. Har sett fantastiska bilder därifrån som visar höstgult långgräs framför en vågklippt buxbomshäck som inte är av denna världen. Det är skirt och transparent och går i präriekategorin precis som Piet Oudolf som jag berättade om tidigare. Upphovsmän till denna trädgård är paret Sylvie och Patrick Quibel som startade med en äppleträdgård på 3 hektar. Tanken var att visa upp en levande plantkatalog, eftersom de två driver en egen plantskola på platsen.
Knivskarpa buxbomshäckar som klipps 3 ggr per säsong
Trädgården består av flera olika rum inredd i olika teman. Det finns bl a en trädgård för varje blommande årstid. En kvadratisk damm med omgivande strama gräsytor ligger mitt i fruktträdgården. Träden är utplacerade som alléer mellan kvadraterna av höga gräs. Just det faktum att man bygger så mycket på gräs gör att jag helst skulle besöka Le jardin Plume på sensommaren när allt börjar bli lite solbränt gulbrunt. Trädgården ligger strax öster om Rouen i Normandie. Läs mer om öppettider mm på deras hemsida.
Och inte bara dem som man trycker på skallen för att skydda hårfärgningen och minska rynkbildningen i ögonvinkeln. Utan också släktet Echinacea. Det är en sensommarförälskelse som håller ett litet tag till i rabatten. Och när det blir förkylningstider tvingar jag i mig de beska dropparna som lindrar symtomen och motar förkylningen i porten.
White Swan har en kraftig brunröd disk och lätt nedåthängande kronblad
Många nya hybrider har tillkommit på senare år, speciellt från USA, men trenden verkar gå mot en blomma som mer påminner om Chrysanthemum och det är inte riktigt solhatt för mig. Jag gillar de glesa kronbladen och den höga, lite spretiga växtformen som kommer bäst till sin rätt när den håller huvudet ovanför sina grannar. Den vill gärna ha gott om plats och kombineras särskilt väl med olika gräs, lammöron, jätteverbena, rölleka, anisört, bolltistel och andra torktåliga växter.
Echinacea är en bra fjärilsväxt och kopplas den ihop med t ex fjärilsbusken Buddleja så kommer augustirabatten att vara full av fladdrande fjärilsvingar. Plantera den i lätt, humusrik jord på väldränerad växtplats. Den vill ha mycket sol för att bäst komma till sin rätt. Har du tur växer plantan snabbt till sig och då är det bara att dela på den och låta den få än mer utrymme i rabatten. Att så från frö har jag inte lyckats så bra med, men det ska gå det också om man har tålamod.
Typisk plantering av Piet Oudolf
Echinacea härstammar från Nordamerikas prärier och därav kommer användningen ihop med andra sk prärieväxter. Har förekommit flitigt i holländaren Piet Oudolfs rabatter, eller snarare stora blomsjok.
Ny gul form av Echinacea
Piet är en designer som öppnat ögonen för perenner i offentlig miljö. Hans skapelser finns på många ställen i Sverige. Enköping är väl mest känt, men för ett par veckor sedan öppnades en ny perennpark i Skärholmen, Stockholm som han har skapat. Det är planteringar som har naturens egen äng som förebild. De flyter fram i landskapet med stora fält av varje växtslag. Gärna uppblandat med ridåer av prydnadsgräs, fänkål och andra glesa spiror som ger rörelse och ett drömlikt ljusspel bland växterna. Hade gärna besökt hans egen trädgård i Hummelo, Holland som visas två ggr per år. Se ett bildspel här.
Hört talas om Appeltern någon gång? Inte jag heller, fast jag har koll på många stora europeiska trädgårdar. Visningsparken började anläggas i liten skala för ca 25 år sedan av trädgårdsdesignern Ben van Oijen, som ville kunna visa sina kunder olika trädgårdsdetaljer och -lösningar i full skala, istället för bara på papper. Appeltern ligger i en by med samma namn ca 1½ timme sydost om Amsterdam. Lätt att ta sig hit med bil från flygplatsen Schiphol.
Skön sittgrupp i ett av trädgårdsrummen
De tuinen van Appeltern (Appelterns trädgårdar) innehåller 200 små miniträdgårdar och ett jättestort perennafält uppbyggt i olika färgtoner. Trädgårdarna exponerar växter från olika plantskolor, möbler, plank och avskärmningar, prydnadsföremål som statyer, lusthus och andra små byggnader, belysning, markbeläggningar, bevattning och mycket mera. Produkter, växter mm är försedda med diskreta skyltar så man kan se var de hör hemma. Alla delar är smakfullt sammanfogade till små gröna enheter och man får ingen känsla av ”sälj” eller reklam alls. Mycket stiligt! Designern har utnyttjat utrymmet och den i utkanten flytande ån fullt ut och fyllt de 15 hektaren till max. Stigen går genom de olika rummen och man riskerar lätt att förvilla sig bort från den tänkta vägen, eftersom alla nya gångar och öppningar i häckarna bjuder på nya otroliga trädgårdsupplevelser. Man måste bara kolla vad som ligger bakom kröken!
Okänd skönhet bland mina sensommarfavoriter rudbeckiornaDetta keramiska konstverk hade jag gärna tagit med mig hem
Efter 6 timmar hade jag precis hunnit igenom allt, men det var nästan med blåslampa i häcken. Ska man hinna analysera allt och dra full nytta av ett besök, så behövs två dagar i Appeltern. Nu blev det lite hastigt. Fast det är ju inte helt gratis att gå där. Entrén kostar 11,50 euro. Jag skulle gärna åka hit fler gånger med andra trädsgårdsnördar, för det får man nästan vara för att orka med en eller flera heldagar. Någon lekplats finns, men jag skulle nog inte rekommendera leksugna barn att följa med in. Som förälder hinner du inte med att hålla koll på barnen också, helt enkelt. Flera caféer finns så man kan fylla på med energi och vila minneskortet en stund och dessutom en prydlig plantskola intill ingången.
Många trädgårdsdesigners har sitt eget signum som på något sätt kommer igen i varje arbete de gör. En personlig trädgårdskultur med detaljer lånade från trädgårdshistorien. Formella kvarter från den franska stilen eller romantisk trädgårdsidyll inspirerad av den engelska Arts & Craft-rörelsen. Skandinavisk modernism präglad av Ulla Molin eller varför inte strikt japansk trädgårdskonst.
Trädgårdar i medelhavsområdet, Skandinavien, brittiska öarna, USA har alla en lite olika historia. Likaså har trädgårdsplanerare i olika länder sitt eget stiltänkande i bakhuvudet. Det finns mängder av lockande böcker av kända trädgårdsplanerare som man kan hämta inspiration från, men vars trädgårdsstil kan vara svår att helt införliva i den nordiska naturen.
Trots att man för fram sin egen personliga touch skall man ändå alltid komma ihåg att låta platsens natur bestämma trädgårdens utformning och växtval. Användarnas stil och rörelsemönster samt personliga favoritväxter skall helst underordna sig denna för att få en harmonisk helhet mellan arkitektur, omgivning och trädgård. Byggnadens stil skapar den viktigaste förutsättningen för trädgårdens stil. Jämför t ex falurött torp i skogsbygd med ett nyfunkis stenhus vid kusten. Naturen, ståndorten sätter sedan sin prägel på växtvalet.
Ståndorten består av faktorer som jordmånstyp, väderstreck, sol-, vind- och fuktförhållanden, inlands- eller kustklimat samt vinterkyla. En blåsig tomt kan ges lä med plank och häckar och en kall lerjord kan förbättras med sand och humusämnen, men det grundläggande förhållandet på platsen måste man ändå beakta i valet av växter. Det blir arbetskrävande att ha växter som inte riktigt passar och dessutom de kanske fryser bort under vintern. Ta gärna råd från en trädgårdsdesigner eller landskapsarkitekt om du ska göra om din trädgård. Det är en investering som lönar sig på sikt.
Orange är en ganska påträngande blomfärg med sin intensiva, men glada prakt. Jag tycker egentligen att orange blommor hör bäst hemma i höstträdgården. De passar liksom ihop med gulnande löv och småkrispiga morgnar. Men det finns många högsommarblommande orange arter. Och nu på våren står ju kejsarkronan pampigt i givakt i rabatterna.
Ringblommor kan jag inte vara utan. De sköter spridningen på egen hand och dyker upp lite varstans i grönsakslandet. Sensommarbuketter med ringblomma och starkt blå stormhatt är upplivande med sina kraftiga konstrastfärger. Mörkt lila heliotrop är en annan följeslagare som också ger en slående färgkombination. Och en härlig doft!
Roströd Helenium, solbrud
Den brandgula tigerliljan Lilium lancifolium (syn L.tigrinum) är ett utropstecken i den gammaldags rabatten och en växt som jag lägger i gruppen fulsnygga. Är det färgen som inte riktigt tilltalar mig? Vet inte – kanske det är den lite blekorange färgställningen? Men i så fall borde jag också tycka illa om de orange dagliljorna Hemerocallis flavum.
Men de har en utsökt vacker trumpetform och är mina särskilda favoriter. Då är det väl något annat i alla fall. Svårt att ta på. Blommor är minnen och tycke och smak om vartannat. Svårt att säga varför man gillar den ena, men inte den andra. De kan också vara starkt förknippade med en person. Mm, det kanske är det som avgör.
Blått är en rogivande färg och den gör sig väl ihop med andra färger. I naturen finns inte så mycket rent blå blommor, men lyckligtvis har man lyckats förädla fram en hel del blå toner, även om de flesta drar år violett eller turkos. Blått är en sval färg som skapar djup och passar därför att planteras längst bak i rabatter eller i trädgården. Den drar ögat till sig och det kan du utnyttja för att skapa en illusion av avstånd. Blått passar i halvskugga, helst inte i direkt solljus. Mörka blå färger suddas ut när solen går ner.
Förgätmigejens blå blommor
På våren tänker man nog mest på de blå skönheterna pärlhyacint och balkansippa. Båda kan gärna kombineras med ett friskt grönt bladverk och sirligt vita eller ljust gula nyanser. Bland ettåriga växter finns det rätt många fina att välja mellan: lin, broksalvia, förgätmigej, blåklint och jungfrun i det gröna.
Perovskian ’Blue Spire’
Nävor, lavendel, riddarsporrar, perovskia, stäppsalvia och hortensia är några av mina blå favoriter. Kombinera dem med vitt, silver, rosa och lime för slående och svalkande effekter. Ihop med orange blir blått en riktig kraftexplosion och de matchar varandra bra eftersom orange är en riktigt energisk färg.
Den mörkaste mörka av alla purpurfärger går nästan över i svart. En blomfärg som förädlats fram för allt fler växter och blivit lite av en trendfärg. Men purpur är inte helt lätt. Den bör användas med förstånd och inte överdrivas. Rätt grannar i rabatten lyfter fram och lyfts i sin tur upp av den chokladbruna eller plommonfärgade. Purpursvarta blommor är speciellt vackra mot limefärgat. Blått, rosa, gult, orange-brandrött och även vitt sätter sprätt på de mörka blommorna och bladverken. För det behövs något som eldar på lite så inte allt blir som ett tungt, svart hål i rabatten.
Den svarta violen ’Molly Sanderson’ eller snarlika ’Bowles Black’ som har lite blått i mitten är oerhört läckra vårblommande och kan gärna samplanteras med den starkt orange pensén ’Jolly Joker’.
När silveraxet Actaea simplex ’Brunette’ nyss vecklat ut sina blad är den chockerande vallmoskönheten ’Patty’s Plum’ igång med sin kortvariga blomning. Tyvärr kan man inte få det underbara silveraxet i blom samtidigt, då den är rätt sen av sig, men ta in t ex vitt kungsljus, rosa röllika eller stjärnflocka så ska du få se på effekter!
Den resliga Cleome hassleriana, paradisblomster, har ett grandiost växtsätt, men kräver mycket värme. Växten härstammar nämligen från Brasilien och Argentina och infördes till Europa vid förra sekelskiftet. Det är en av mina absoluta favoriter bland annuellerna fast den kräver lite extra möda att odla fram. Cleome förkultiveras från mars månad och bör stödjas upp eftersom den kan vara lite ranglig. Plantan blir lätt en meter hög.
Hela växten är hårig och lite klibbig och avger en angenäm doft. Den har taggar i bladfästena och en luftig blomställning som inte liknar någon annan växt. Jag blandar gärna in den i rabattdesignen där den kan få lite stöd av sina grannar. Färgsortimentet ligger i nyanser mellan rosa-lila-vitt så den passar in på många ställen. Tänk bara på att jorden måste vara välgödslad, varm och väldränerad. Vattnas ofta då den växer som en raket.
Vi har alla olika utgångspunkt när vi komponerar rabatter och sätter ihop färg och form till en helhet. Älsklingsblommor, älsklingsfärger, blomster vi minns från barndomens somrar osv. Det mesta går an om man begränsar sig till bara några kulörer åt gången. Ska man vara riktigt krass så är två färger tillräckligt, plus grönt, säger de flesta trädgårdsdesigners. Kanske är tomten så stor att du kan hålla olika färgskalor i olika delar av trädgården om du har svårt att släppa någon favorit.
Hur du än gör så är mitt första råd att låta platsen stå för det grova urvalet. Ljus- och fuktförhållanden kan man sällan påverka i någon större grad, därför bör man inordna sig efter platsens förutsättningar. Soliga lägen är som gjorda för varma rödgula nyanser och i halvskuggiga rabatter framhävs kalla vita och blå färger bäst.
Ramslöken är en lundväxt med doft av gräslök
Vitt passar med de flesta färger, men gör sig extra fint ihop med pasteller. Vitt är sällan rent vitt, utan har ofta en anstrykning åt gult, rosa eller blått. Tänk på att matcha vita blommor med rätt färgton, annars kan det vita upplevas smutsigt. Placera gärna vita blommor i skuggigare lägen av tomten eller rabatten då de lyser upp en mörk hörna särskilt kvällstid. En mörk bakgrund framhäver vita blommor. Grönt är särdeles lyckat i kombination med vitt.
Så fräscht med blå och vita stora blåklockor
Vita tulpaner ihop med frodiga gröna eller variegerade blad är väldigt läckert. En smakfull kombination i lite fuktigare läge är vitblommande stor blåklocka ihop med svagt rosa stjärnflocka. Vit höstflox tillsammans med mellanblå höstvädd är också underbart fräscht.
Letar du efter den ultimata buskrosen tycker jag absolut du ska överväga att plantera en grupp Rosa gallica ’Versicolor’ (tidigare R. mundi). Den är en mutation av den magentafärgade R. gallica och har spräckliga eller randiga kronblad i rosa och vitt. Gallica-rosor odlades sannolikt redan ca 2000 år f.Kr i Babylonien och de har behållit sin popularitet till våra dagar. Säkert mycket pga att de är lättodlade och fodrar ett minimum av skötsel. De växer även på magra jordar och är lätta att föröka. De fordrar endast lite näring och kräver ingen uppbindning, bevattning eller vintertäckning. Satsa på en gallica alltså.
Rosa gallica Versicolor (Rosa mundi)
Gruppen består av ett stort antal hybrider och mutationer av den ursprungliga apotekarrosen, som den heter på svenska. Det finns allt från enkla ljusrosa skönheter till helt fyllda purpurröda gallicarosor. Gemensamt för de allra flesta är en stark och angenäm rosdoft. Och det är en viktig parameter att ta hänsyn till när man som trädgårdsdesigner väljer rosor. Klart att de ska dofta!
Min solklara favorit i denna grupp är den randiga ’Versicolor’, som ibland kallas polkagrisros. Den blir ca 1,2 meter hög och lika bred. Blommar rikligt från slutet av juni till slutet av juli. Liksom de flesta buskrosor kan den bli lite kal nertill med åldern och därför samplanterar jag den gärna med en halvhög perenn, t ex lavendel, nepeta eller en näva. Tre arter med likartade krav på växtplatsen som rosen.
Har fått väldigt klart för mig att detta är en trädgård som jag absolut borde besöka. Har sett fantastiska bilder därifrån som visar höstgult långgräs framför en vågklippt buxbomshäck som inte är av denna världen. Det är skirt och transparent och går i präriekategorin precis som Piet Oudolf som jag berättade om tidigare. Upphovsmän till denna trädgård är paret Sylvie och Patrick Quibel som startade med en äppleträdgård på 3 hektar. Tanken var att visa upp en levande plantkatalog, eftersom de två driver en egen plantskola på platsen.
