Etikett: Trädgårdsodling

Upp upp, rabarberknopp

Uppåt strävar de med sina rosa hättor och växer så det knakar nu när värmen äntligen kommit. Har nu gett mina rabarber en riktig vårstartare i form av pelleterat hönsgödsel och välbrunnen hästgödsel. De ska ha mycket kraft och mycket vatten för att orka med sin egen tillväxt. Stallgödsel är prima vara.

Rabarbern vill helst ha en solig plats för att utvecklas på ett bra sätt. Man vill ju fortsätta skörda helsa försommaren och då måste det bli snabb återväxt. Jag brukar inte bleka mina stjälkar, men det sägs att de blir mycket godare så. Ställ en spann eller tunna över varje planta så fort den börjar ta sig upp genom jorden. Då blir stjälkarna extra ljusa och mjälla.

Det finns moderna sorter med mindre oxalsyra än den gamla Victoria. Elmblitz är en sådan sort, som dock är lite mer svagväxande än den förra. Oxalsyran lindras inte med socker och barn och njurkänsliga personer bör därför inte äta rabarber för ofta. Annars går det ju åt en himla massa socker vid tillagning. Det känns inte alls särskilt nyttigt.

Klart för uteliv och köksväxtodling

Kvällarna är ljusa och långa och så länge temperaturen och vädret tillåter är jag ute till det blir mörkt. Det är inte bara trädgårdsarbete förstås, utan jag är också ute och rider på min fina, lilla häst. Har gödslat rabatter och odlingsbäddar med häst- och hönsgödsel och beskurit och rensat ogräs och vänt komposten, så nu börjar trädgården bli i ordning för den stora växtsäsongen. Alla fruktträd har fått en rejäl gödselgiva och står i startblocken för att börja blomma. Hoppas bara att de kan hålla sig lite till, för det har blivit alldeles för tidig blomning några år och körsbären har knappt haft några arbetsamma bin eller humlor alls. Så bären har varit lätträknade. Kanske borde jag börja pollinera för hand?

Trädgårdsmöblerna ställde jag fram redan förra helgen och har nu hunnit ta några fikapauser i det gröna. Eller det blå, eftersom jag placerade möblerna precis intill scillahavet under päronträdet. Har fått hem lite begagnade narcisslökar som jag ska gräva ner i utkanterna för att bilda små blomsteröar. Narcisser blir inte så bra mitt i gräsmattan. Antagligen är den alldeles för näringsfattig för att de ska orka växa till sig. Men de små lökarna trivs desto bättre.

Har inte planerat alla odlingsbäddar ännu, men det brukar bli en faslig massa sallat, mangold, rotfrukter, den finska potatisen Timo som är en alldeles särskilt god nypotatis, blommor såklart, squash, ärtor & bönor, persilja, dill och andra kryddor. Och sen några tomatplantor. Fast nu funderar jag faktiskt på att leta rätt på några gamla fönster för att göra ett litet miniväxthus. Det är lite för blåsigt för att ha tomat på friland här på tomten. Med skydd av några glasväggar hade de fått bättre ro att växa.

Dags att börja förkultivera

Isabellfärgad vallmo

Sådde i helgen årets första frön, en korallfärgad vallmo med jättelika blommor som heter ’Coral Reef’. Egentligen tycker jag den är lite fulsnygg. Färgen är som urtvättad rosa-aprikos, men blomstjälkarna ska vara stadiga och blommorna välformade, så jag slog till. Vanlig såjord och ingen täckning, utan fröerna ska gro i ljus. Ställde krukan svalt uppe på vinden så länge. Småningom när de har grott och omskolats får de flytta över till varmbänken.
Enligt texten på fröpåsen ska plantorna blomma redan första året om de sås tidigt. Växtplats väldränerad och solig. Vi får se hur det lyckas!

Utsökt vackra portlandrosor

Portland-gruppen innehåller ett flertal mycket odlingsvärda rosor. De är härdiga och lättodlade men kräver mycket näring och även stödvattning under torra perioder. Rosorna ’Portlandica’, ’Mme Boll’ och ’Jacques Cartier’ hör till de allra bästa remonterande buskrosorna för parker och trädgårdar. De är också hållbara till snitt.

Enormt stor och väldoftande 'Mme Boll'

Faller ändå mest för ’Mme Boll’ som har en riklig blomning från slutet av juni till slutet av juli och därefter upprepad höstblomning. Den kan vara lite känslig för regn då de täta blomknopparna klibbar ihop och förstörs. Blommorna är stora och tätt fyllda, rosa med en nästan flat form. Och doften, den är så underbar! Utan doft kommer inga rosor in i min trädgård.

Dags att beskära äppleträd – gamla träd

I förra inlägget beskrev jag hur du gör med ditt nyplanterade äppleträd. Nu ska vi titta lite på det äldre trädet. Ett gammalt och högvuxet träd är inte lika enkelt att åtgärda för den som är ovan att beskära. Ett gammalt talesätt säger att man ska kunna slänga sin hatt genom trädet utan att den fastnar. Så glest ska det vara mellan grenarna för att all frukt ska få gott om ljus. En god genomluftning minskar också risken för sjukdoms- eller skadedjursangrepp.

Bra sekatör från Felco

Bra redskap är A och O. Du behöver för det första en bra sekatör. Felco har bra grejer som håller länge om man tar väl hand om dem. Prova dig fram så du hittar en som ligger väl i handen. Det finns modeller för stora och små händer samt för höger- och vänsterhänta. Grensaxen är bra att ta till när inte sekatören räcker till och en grensåg kommer ofta väl till pass vid beskärning av äldre träd. De hopfällbara små sågarna är smidiga

Handsåg för kapning av grövre grenar

att ha med sig i fickan. Den äldre modellen av bågsåg med ställbar vinkel klarar det mesta, men den är lite bökigare att ha med sig uppe i trädet. Sedan behöver du en bra stege för att komma upp i kronan. Jag föredrar att komma upp istället för att ta till stångsaxar och -sågar. Du får renare snitt med bättre precision och en ergonomiskt riktigare arbetsställning.

Vad mer är viktigt att tänka på? Beskär strax utanför grenkragen så att trädet snabbt kommer åt att reparera skadan, dvs valla in sårytan. Lämna inga tappar, eller sk ”rockhängare”. De blir en inkörsport för sjukdomar och svampar. Och ta inte för mycket utan sprid hellre ut beskärningen över fler år. Då slipper du en del vattenskott som annars följer som ett brev på posten.

Tid för beskärning av äppleträd

Ungt äppleträd innan beskärning

Bästa beskärningstid för äppelträd förutom juli-augusti-september är nu i mars. Har du ett nyplanterat äppleträd är inte den första beskärningen särskilt märkvärdig. Tänk såhär: för att få ett starkt och proportionerligt träd som orkar bära upp kommande fruktskördar bör jag bygga upp ett stabilt grenverk. Välj ut tre-fyra välriktade grenar som pekar åt olika håll och så toppen förstås. Korta in dem med ungefär hälften för att de ska bli stadiga. Ta bort övriga grenar.

Nästa år fortsätter du uppbyggnaden genom att välja nya grenar längs stammen och korta in dem. Målet med beskärningen är att få en gles och stabil krona som ska orka bära rikligt med frukter utan att grenarna bryts. Alla äpplen ska få tillgång till solljus för att utvecklas optimalt och därför får inte kronan vara för tät. En hård beskärning stimulerar det unga trädets tillväxt och tvingar fram nya knoppar.

Äldre och vildvuxna träd beskärs för att behålla en god fruktsättning. Får träden förväxa kommer äpplena att bli mindre och mindre och färre och färre.

Ungt äppleträd efter beskärning och uppbindning

Dessutom vill man behålla träden låga så att man lätt kommer åt att plocka frukten från grenarna. Utgå från grenar med trubbiga vinklar, de tål både blåst och tung skörd. Helst ska grenarna växa så rakt ut som möjligt. Uppåtväxande skott bildar mindre blomknoppar och fruktsporrar så därför tas de bort. Efter en hård beskärning utvecklas under sommaren en mängd vattenskott. De bör avlägsnas innan hösten för att inte ta för mycket kraft av trädet. Ju tidigare man tar dem desto mjukare är de. Bryt eller riv loss dem, sekatör behövs sällan. För att minska mängden vattenskott tas helst bara några stora grenar bort varje år. Då blir inte chocken för trädet så stor och det sätter då färre vattenskott.

Timjan, kryddväxt för både biff och vego

Thymus vulgaris, kryddtimjan tillhör mina favoriter bland kryddörterna. Den är lätt att så från frö, i mars-april inomhus, och gror inom några veckor. Men det finns också fina färdiga plantor i handeln om man vill gå raskare fram. Du planterar den i torr sandjord, stödd av lite kompost, mer näring än så behövs inte. Timjan kräver soligt läge för att utvecklas allra bäst. Den är tålig mot torka och mår inte bra av att stå blött. Vinterhärdigheten hör till stor del ihop med ett torrt läge. Plantan ska också helst skyddas mot vårsol och sena frostknäppar med hjälp av granris eller fiberduk.

Timjan skördas under hela säsongen som färsk. Du kan gärna torka överskottet. Klipp då av stänglarna precis när den är på väg att börja blomma. Jag brukar hänga upp buketter i köket eller samla kvistar i ett durkslag. Som torkad förstärks smaken faktiskt ytterligare. Det är en oerhört aromatisk krydda som gör sig utmärkt ihop med vitlök på en saftig biff eller på en fiskbit som fått puttra i lite grädde. Vilt och timjan är en bra kombination. Men lika god är timjan i vegetariska rätter tillsammans med tomat, ägg och givetvis i ärtsoppa. Timjan ingår även i kryddblandningen Herbes de Provence.

Det finns en del andra trevliga timjanarter. Citrontimjan är en citronsmakande art som även finns som dekorativt vit- eller gulstrimmig. Den är snabbväxande och klarar även halvskugga. Som marktäckare i trädgården kan gråtimjan användas. Backtimjan är en annan marktäckande och dessutom tramptålig perenn som passar bra i torra lägen. Den är en svensk vildväxande art på torra sandbackar och har en underbar blomning som lockar till sig massor av humlor och andra nektarsökande insekter.

Lite av Medelhavet i Skåne

Doftminnet är bland de starkaste sinnena vi har och svisch så åker jag linbana tillbaka i tiden när ett litet doftfragment kommer farande. Blommande citrusträd är en kraftig minnesbärare som på sekunden tar mig till Italien och Amalfikusten, där jag tillbringat många semestrar gående till fots genom landskapet.

Att ha ett blommande apelsin- eller citronträd är en underbar känsla. Den genomträngande, söta doften i de små benvita blommorna är vinterterapi när den behövs som bäst. Tyvärr är plantorna fruktansvärt dyra i inköp, men glädjen som blomningen ger är faktiskt värd pengarna. Dessvärre behöver man extra utrustning i form av växthusbelysning, en  högtrycksnatriumlampa, och inte heller den är billig. Snarare hutlöst dyr. Men utan tilläggsljus ingen blomning i vårt vinterklimat, så den ena utgiften ger den andra.  

Citrusträd övervintras svalt, men frostfritt. Den dyra lampan du skaffar ger fler övervintringsmöjligheter, eftersom det faktiskt inte ens behöver finnas ett fönster i vinterrummet. En källare går bra. Lys minst 12 timmar per dygn och öka dosen ytterligare längs våren. Till sommaren placeras trädet utomhus, men avhärdas försiktigt för att inte brännas av solen. Citronträd föredrar jord med lågt pH och avkalkat vatten.

Julrosor är trädgårdsdesignerns älsklingar

Dubbel julros med prickig kjol

Köpte en söt liten Helleborus orientalis i torsdags. Än så länge får den finna sig i att visa upp sig inomhus och när det blir läge för utplantering ska den få förstärka min lilla julrosesamling i perennarabatten. Skall absolut ta mig ut till Ulriksdal i Kivik under deras julrosfestival. Den äger rum tre helger innan påsk och bjuder på intressanta presentationer och massor av julrosor till försäljning. Kanske vi ses där? Skulle så gärna vilja ha några purpurfärgade orientalishybrider. 

Rosa, gröna, vita, prickiga, fyllda och nickande – sortbeskrivningarna är väldigt varierande för våra härliga julrosor. Den vanliga julrosen är känd i Sverige sedan medeltiden då den användes som medicinalväxt under namnet nysört. Växtens rot maldes till pulver som lockade fram nysningar som ansågs rena huvudet, inte minst från dumhet.

Julrosen växer gärna i kanten av ett lövfällande buskage eller woodland. Den trivs bra ihop med t ex Hosta, gullviva, lungört och vill som de ha en djup, näringsrik och fukthållande jord, gärna lerhaltig mulljord som har en god dränering. Alla arter av Helleborus utom H. purpurascens vill ha kalkhaltig jord. Så några extra kalkstänk eller äggskal gör susen. Julrosen fröförökar sig vanligen lätt där den trivs och småplantorna kan omplanteras i krukor och placeras i skyddat läge så de inte bränns av gassande sol. Efter ett par år planteras de ut och därefter dröjer det ytterligare några år innan de börjar blomma. Därav det saftiga priset alltså.

Kors vilken vinter!

Snöstorm ute idag

När vädret har lagt alla skånska trädgårdar i vintervila och fortsätter att täcka in den i ett mjukt snötäcke får man gå till alla sina härliga trädgårdsböcker och drömma om den prakt vi hade för bara 4-5 månader sedan. Och snön faller outtröttligt. Inte ens kissen vill gå ut. Hon rynkar på nosen och ryggar tillbaka när jag öppnar dörren.

Istället för trädgårdsarbete förlorar trädgårdskonsulten sig i alla fantastiska odlingstips i Lena Israelssons ’Handbok för köksträdgården’. Samma författares bok ’Kål och krasse’ är ännu ett exempel på hur vackert det blir när man blandar nytta med fägring.

Lena Israelssons praktverk

Kryddväxter, blommor och grönsaker samsas med grönsaker och fruktträd i det som på franska kallas potager. Det lustfyllda odlandet är Lenas signum som hon förmedlar på ett mycket inspirerande och lättläst sätt. Här får verkligen nyttoväxterna utrymme att exponeras och det är inte bara en och två sorters morot och rödbeta som avhandlas, utan en hel svärm av intressanta sorter. Sedan återstår att försöka få tag på alla lockande fröer, men det spar jag några månader till. Läsa trädgårdsbloggar, t ex på www.bloggaromtradgard.se är ett annat vettigt sätt att förbereda nästa säsong.

Men självklart kommer det att finnas både ringeblommor och luktärt parallellt med löken och salladen i nästa års odling!