Mycket av forskningen kring vertical farming kommer från USA och professor Dickson Despommier vid Columbia University. Utrymmesbristen i storstäderna gör att vanlig odling i pallkragar på marknivå inte kommer på fråga när det gäller att försörja en hel stads befolkning med grönsaker. Despommier räknade på vad ett helt kvarter på Manhattan, New York, skulle ge i avkastning om det omvandlades till växthus. Han beräknade att ett trettio våningar högt växthus inte skulle ge mer odlingsyta än 150 hektar. Men genom att odla i två lager på varje våning och packa växterna tätt blir ekvationen bättre. Väger man dessutom in att växthusmiljön ger 4 skördar per år så motsvarade växthuset med ens 2400 hektar jordbruksmark. Med 120 sådana växthus kunde hela New Yorks befolkning hållas med färska vegetabilier.
Despommier utgick från att man i den vertikala odlingen skulle odla utan jord, i så kallad hydroponisk odling. Plantorna fästs i täta rader i odlingstråg eller rör och rötterna tar upp sin näring från en cirkulerande näringslösning. Systemet kräver god syretillgång och vätskan rengörs regelbundet genom filter för att fungera. Fördelarna är många. Odlingsmetoden gör att man kan plantera tätare än i jordsubstrat. Man får också en snabbare tillväxt och därmed större skördar. Det är en miljövänlig process eftersom inga näringsämnen läcker ut i naturen. Mängden vatten som förbrukas är också betydligt mindre än vad som åtgår vid konventionell odling i jord. Och vikten kan hållas betydligt lägre.
Tanken är att de vertikala odlingarna ska bilda slutna kretslopp. Ljus och värme behöver förstås tillföras och där behöver man samarbeta med producenter av förnyelsebar energi och spillvärme. Man kan också utnyttja den koldioxid som bildas vid rötning i biogasanläggningar som gödselmedel för grödorna. På så sätt används resurser som annars skulle släppas ut i luften. Men trots att intresset för vertical farming är stort världen över så lär det dröja ett tag innan matproducerande skyskrapor blir vanliga i våra storstäder. Energiförsörjningen måste lösas på ett bra sätt innan det kan bli lönsamt i större skala. Tänk om man som trädgårdskonsult kunde bli involverad i ett sådant projekt!
