Blogg

Trista skadegörare på ros

Rosrostens orange sporkuddar på en mossros

Efter en period med högre luftfuktighet har det smugit sig in rosrost på många rosor. Det syns tydligt genom de orangefärgade sporklumparna på bladens ovan- och framför allt undersidor. Rosrost orsakas av en svamp (Phragmidium mucronatum) och är en mycket svårbekämpad skadegörare. Endel rossorter är särskilt mottagliga för rost, men det finns också mer eller mindre resistenta rosor att ta till om man tidigare haft problem med rosrost. Spinosissima-gruppen blir sällan angripen av rost.

Rosten övervintrar i angripna, nedfallna blad och skott. Sporerna kan sedan spridas med vinden. Det är viktigt att plocka bort angripna blad och skott och bränna upp eller gräva ner dem. Lägg dem inte i komposten. I förebyggande syfte kan man vara sparsam med kvävegödsel och hellre ge mer kaliumrik gödning. Och sedan hålla koll på buskarna och plocka bort gulprickiga blad.

Ett annat gissel för rosodlare så här års är svartfläcksjukan. Det är ingen egentlig ohyra, utan orsakas också av en svamp (Marssonina

Svartfläcksjukan leder småningom till gula och avfallande blad

rosae) som gynnas av fuktig väderlek och tätt bladverk. Rosens blad får svarta fläckar med oregelbundna kanter. Småningom gulnar bladen och ramlar av. Även här gäller det att klippa bort och samla ihop angripna blad och skott och gräva ner eller bränna upp dem. Speciellt viktigt är det att få bort sjukdomsangripna växtdelar inför vintern. Man kan också täcka marken under rosenbusken med ett några cm tjockt lager ny jord som leder till att kvarbliven smitta förmultnar. Det finns särskilt mottagliga rossorter för svartfläcksjuka, som min favorit Louise Odier, men också sådana som är resistenta.

Trädgårdsplanering på platsens villkor

Många trädgårdsdesigners har sitt eget signum som på något sätt kommer igen i varje arbete de gör. En personlig trädgårdskultur med detaljer lånade från trädgårdshistorien. Formella kvarter från den franska stilen eller romantisk trädgårdsidyll inspirerad av den engelska Arts & Craft-rörelsen. Skandinavisk modernism präglad av Ulla Molin eller varför inte strikt japansk trädgårdskonst.

Trädgårdar i medelhavsområdet, Skandinavien, brittiska öarna, USA har alla en lite olika historia. Likaså har trädgårdsplanerare i olika länder sitt eget stiltänkande i bakhuvudet. Det finns mängder av lockande böcker av kända trädgårdsplanerare som man kan hämta inspiration från, men vars trädgårdsstil kan vara svår att helt införliva i den nordiska naturen. 

Trots att man för fram sin egen personliga touch skall man ändå alltid komma ihåg att låta platsens natur bestämma trädgårdens utformning och växtval. Användarnas stil och rörelsemönster samt personliga favoritväxter skall helst underordna sig denna för att få en harmonisk helhet mellan arkitektur, omgivning och trädgård. Byggnadens stil skapar den viktigaste förutsättningen för trädgårdens stil. Jämför t ex falurött torp i skogsbygd med ett nyfunkis stenhus vid kusten. Naturen, ståndorten sätter sedan sin prägel på växtvalet.

Ståndorten består av faktorer som jordmånstyp, väderstreck, sol-, vind- och fuktförhållanden, inlands- eller kustklimat samt vinterkyla. En blåsig tomt kan ges lä med plank och häckar och en kall lerjord kan förbättras med sand och humusämnen, men det grundläggande förhållandet på platsen måste man ändå beakta i valet av växter. Det blir arbetskrävande att ha växter som inte riktigt passar och dessutom de kanske fryser bort under vintern. Ta gärna råd från en trädgårdsdesigner eller landskapsarkitekt om du ska göra om din trädgård. Det är en investering som lönar sig på sikt.