När jag går trädgårdsrundor så här års, mitt i vintern, ser jag mängder av olika lökväxter som börjat sticka upp sina stjälkar. Några botaniska tulpaner, snödroppar, narcisser, pärlhyacinter och tunna spröt av holländsk iris.
Lökarna till de holländska irisarna, Iris x hollandica, köper du på hösten och planterar i samma veva som narcisser och andra lök som snabbt bör komma ner i jorden. Planteringsdjup ca 10 cm. Jag sätter dem i grupper om 5-7 st ganska nära varandra, för att det funkar bra ihop med övriga växter runt om. Holländska iris är inga långlivade lökväxter, men utmärkta ifyllnadsväxter både i snittodlingen och i perennrabatten. Det finns så många färger att matcha med och de är inte så dyra. Och jag har förälskat mig i dem.
Den iris som visas här är den vita ’White Magic’ i en smal rabatt med både rosor, perenner och andra lökväxter. Den gillar en väldränerad, men inte för torr jord i soligt läge. Det är egentligen grannarna i planteringen som styr vattenmängden, men eftersom jag generellt har en lerig jord så är denna rabatt upphöjd och förbättrad med mycket kompost och kogödsel. Det luftar upp även en lerig jord och fukthalten brukar vara ganska god oavsett väder.
Eftersom det finns mängder av olika potentiella skadegörare som sorkar, harar, rådjur, hjortar och sniglar i min trädgård är det viktigt att prova olika växter i mindre skala innan jag brer på för fullt. Men dessa har klarat sig i konkurrensen. Sniglar får man plocka på den dagliga rundan, men Iris är inte värre angripna än att de hinner blomma som vanligt.
Det blir en högrest blomma (ca 50 cm hög) med smala blad, så den är lätt att blanda in med tidigblommande perenner som är mer ”bladiga”. Sena perenner som höstflox ligger fint i botten utan att störa. Denna mix med bl a Allium ’Eros’, vit stjärnflocka ’Moonshine’, trädgårdsrutan ’Black Stockings’ och småblommande Austinrosen ’The Mayflower’ är en helt underbar syn i mitten av juni.
De gammeldags perennerna ligger nära våra hjärtan. Fantastiskt nog passar de in både vid det charmiga torpet och i den stramare moderna arkitekturen. Jag skulle närmast säga att sammanhanget avgör blandningen. Ju mer asketisk byggnadsstil, desto färre färger och arter. Men har du ett äldre hus på landet byggt i trä eller sten kan du gå all in med lättskötta mormorsperenner.
Löjtnantshjärta är en kär försommarblommande perenn som finns i vitt och rosa. Gillar halvskuggigt och halvfuktigt läge. Vissnar ner ganska tidigt, så kombinera med en bredväxande växt som kan ta över tomrummet.
Mormorsblommor kallar vi dem eftersom vi tänker på dem som blomster vi minns från vår barndom. De lever kvar i många trädgårdar från generation till generation. Lättskötta och livskraftiga alltså och de gläder oss hela sommaren utan en massa extra pyssel. Extra långlivade är de med djupa eller kraftiga rotsystem som hittar fukt och näring på egen hand.
Rosenmalvan är buskig till växtsättet och trivs bäst där den får lite plats att bre ut sig. Självsår sig ofta, så kan behöva begränsas om det blir lite för många plantor på samma plats.
Växter som lätt självsår sig kan också leva kvar på samma plats under decennier. En del känns nästan förvildade i den naturnära trädgården för de smälter in så väl. Får de sprida sig på egen hand kan det bli lite för bra och rufsigt, så en trädgård mår ändå bättre av att hållas efter lite. Aklejan är ett sådant exempel på växt som kan invadera grusgångar och fylla stora ytor på kort tid. De är svåra att utrota, för de har djupa rotsystem och mängder av fröer som sprider sig lätt. Frökapslarna som blommade först mognar samtidigt som de sista knopparna öppnar sig och därmed hinner fröerna ofta trilla ut innan man hinner klippa ner den avblommade stängeln.
Luktpion med vit fingerborgsblomma
Luktpioner och bondpioner har stora, härliga blommor och är riktiga mormorsfavoriter! Båda börjar blomma redan i maj och håller på under många veckor om du blandar sorter och planterar dem i halvskugga. Pionen gillar att stå orörd och ska inte delas för ofta. Ge den en djup och näringsrik jord, gärna lerjord, så återkommer den år från år och blir bara finare.
Bergklint
Bergklinten är en tacksam mormorsperenn som är väldigt lättodlad. Den finns kvar vid många gamla torp även om de stått obebodda under lång tid. Den vanliga bergklinten blommar i blått, men det finns även vita och rosa varianter. Bergklinten kan nästan kallas för ett ogräs där den trivs bra, för den sprider sig gärna med underjordiska utlöpare. Om du beskär den efter blomningen kommer den igen med ett andra flor senare under sommaren.
Stjärnflocka med stäppsalvia
Stjärnflockan är en skir och lågmäld perenn som passar väl ihop med många andra perenner. Blommorna är inte så stora och växtsättet är lite vävande, så den fyller ut i rabatten och tar sig in i mellanrummen. Ge den en halvskuggig växtplats med lätt fuktig, näringsrik jord så kommer den att självså sig rikligt. Det är även lätt att dela större plantor. Stjärnflockan förekommer i mängder av namnsorter i det vita-rosa-röda färgspektrat.
Försommarblommande aklejor i sitt esse
Mormorsblommorna är med sin tålighet en bra bas att ha i trädgården. Därtill kan man plantera in andra perenner som är mer krävande. Ta vara på gamla perenner och odla dina känslor. Fyll en vas och sätt en trädgårdsstol intill rabatten för att bara fylla öga och näsa av den härliga blomningen!
Jättevallmo är en robust och lättodlad perenn som lever kvar i många år i trädgården. Den frösår sig friskt, men har du problem med sniglar kan de hålla ungplantsbeståndet på lagom nivå.
Svala rosa toner i en okänd sort av höstflox och fackelblomster ’Lady Sackville’.
Jag hör ibland trädgårdsägare beklaga sig över över oredan i sina rabatter. ”Det är så plottrigt” eller ”Jag har alldeles för mycket växter i en enda röra”. Då har de sett exempel på sparsmakade rabatter i svalt vitt där var blomma har sin plats, och så vill de göra lika. Var inte rädd för mängden, tänker jag, mångfald kan vara jättefin om man har gott om utrymme. Men ju mindre yta, desto lättare att få lugn om man bara har få arter. Det finns många principer att jobba efter när man designar rabatter och den enklaste att ta till sig för nybörjaren är bakgrund och färg. Det vill säga den gröna utfyllnaden och färgtemperaturen.
Kalla färger hos lila jätteverbena och transparent vit morotsblomma.
Enkelt uttryckt är det så här: Du behöver bestämma dig för om du ska gå på det kalla eller det varma. Kalla kulörer är vitt, silver, blått, rosa, purpur och lila. Varma färger är gult, orange, aprikos och rött. Man kan också titta på undertonen hos en blommas färg och se om den bryter mot gult (varm) eller blått (kall). Därför finns det både varm och kall röd och varm och kall lila. För att bryta av och skapa spänning så det inte blir alltför slätstruket behöver man bryta av ibland och hotta upp sin valda färgtemperatur med en klick kontrastfärg. I en kall rabatt med mycket blått kan det vara orange. Och i den varma rabatten gör lila inslag underverk.
Komplementerande färger hos dagliljan ’Mauna Loa’ och en blå kungsnäva. Känn hur det vibrerar!
Vill du inte välja mellan den ena eller den andra färgtemperaturen kan du växla färg under säsongen, så att våren-försommaren är kall och sensommaren-hösten är varm. Med det är lite mer krävande kompositionsmässigt. Har du en lång rabatt kan ena delen vara varm och den andra kall.
Till vänster rosa veronika, vit stäppsalvia ’Schneehugel’, till höger smalt fackelblomster ’Dropmore Purple’. Avblommade lökbollar nertill och en rosa ros mitt i.
Nu har du fått huvudnycklarna till rabattens färgval. Återstår att få med lite grönt som bakgrund och andrum. Sent blommande perenner och prydnadsgräs ger försommargrönska som utfyllnad innan de kommit i knopp. Tidigt avblommade perenner har ofta kvar grön bladmassa som fyller ut i rabatten efter blomningen. En rabatt som ska ha åretrunt-skönhetsvärde måste ha ett visst mått av grönska även på vintern. Det har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg.
För att vara helt säker på färgtemperaturen hos olika blommor behöver du se dem i verkligheten. Bilder på nätet eller i en bok kan vara hur missvisande som helst. En väl uppskyltad visningsträdgård eller handelsträdgård är toppen för detta ändamål. Anteckna namnen på sorterna och fotografera dem för att stötta minnet. Jag vet hur lätt det blir rundgång i skallen av alla tiotals olika bladfärger på alunrot eller årets nykomlingar i sommarblomshandeln.
Vit höstanemon ’Honorine Jobert’ svalkar upp i varm kombination med praktrudbeckia ’Goldsturm’. De gula ståndarknapparna hos anemonen binder vackert ihop de två.
Buxbomsklot och -häckar stramar upp och ger en tydlig vinterstruktur.
Med detta inlägg vill jag inspirera till att se trädgården som en årslång upplevelse. Vintern är lång och tråkig, javisst, men trädgården lever och om du kan utnyttja rätt växter håller du intresset vid liv tills det blir dags att plantera och rota i rabatterna igen.
Snö om vintern är ingen självklarhet längre. Ett lager pudrig snö innebär en rejäl stämningshöjare i vinterträdgården, men vi kan inte räkna med den effekten i de södra delarna av Skandinavien. Då får vi tänka in andra knep för att hålla humöret på topp. Vintergröna växter är oslagbart och tillför tyngd och effekt inte bara vintertid.
Med lite snö på toppen framträder buxbomshäckarna ännu tydligare.
Vilken typ av vintergröna eller städsegröna växter du väljer beror mycket på vilken inriktning och stil trädgården har för övrigt, samt var i landet du bor. Rhododendron, lagerhägg, buxbom, bambu, oxbär, vintergrön liguster, barrväxter som granar, tallar och idegranar, mahonia, järnek samt de lågväxande murgröna, ljung, hasselört, skuggröna, julrosor med flera. Vintergröna häckar och buskage är bra bakgrundsbildare. De ger trädgården en stabil stomme och bygger upp mindre rum. De är mer lättskötta än blomsterrabatter och ger snabbt ett lummigt intryck.
Knoppar av hybridkejsarolvon.
Det finns ett fåtal buskar som inleder vintern med en tidig blomning redan i december. Först ut är vanligtvis de doftande hybridkejsarolvonen. ’Dawn’ och ’Charles Lamont’ är två rosablommande namnsorter som lämpar sig för zon 1-3. Gillar fukthållande jord i halvskuggigt och skyddat läge. Hybridkejsarolvon får dessutom en fin höstfärg. Under sommarsäsongen är busken anonym och upplevs närmast lite risig. Så ge den en sommarvacker granne som tar uppmärksamheten under den delen av säsongen.
Trollhasseln ’Jelena’ placerad intill en idegranshäck.
Luftigt och brett vasformat är trollhasselns växtsätt. Den blommar på bar kvist från januari med tofsformade, spretiga nystan. Vissa arter doftar härligt, andra knappt alls. Det här är växter som ska stå halvskuggigt i en humusrik, torvblandad jord som inte är för torr. Jag gillar när man har något vintergrönt bakom så att de lite glesa blomställningarna framhävs. Det är ingen påträngande buske, så den bör inte stå för undanskymt. Trevliga namnsorter av hybridtrollhassel är den tidiga ’Jelena’ i orange till kopparrött. ’Pallida’ är en gulblommig ganska tidig sort. Senare kommer ’Diane’ som är mörkare rödorange till vinröd. Sist ut i blom är den småblommiga japanska trollhasseln ’Zucchariniana’.
Vintergäcken kan verkligen lysa upp under tidig vår!
Ingen trädgård bör sakna lökväxter, som binder ihop vinter med vår. Tidigaste blomningen har vintergäcken. Ofta trycker den upp sina gula bollar redan genom snön och lyser upp soliga dagar. Vintergäck är lätta att sprida in the green, d v s att man delar bestånd och planterar ut dem medan de ännu har blad. Knölar finns till salu på hösten, men det är lätt att misslyckas med dem då de torkar jättefort. Ska du ha knölar så köp så snart du ser att de finns till salu, blötlägg ett dygn och plantera omedelbart.
Snödroppen är så ren och helt perfekt i formen.
Snödropparna tar sig också upp genom snön. De väljer gärna själva halvskuggiga woodlandmiljöer, men har du snödroppar på varmare ställe så är de snabbt framme när solen börjar värma. Snödroppen vill ha fuktig jord framför allt under vår och försommar. Det är då som den växer till, bildar frö och nya smålökar. Även snödroppen torkar lätt ut och måste planteras skyndsamt om hösten om du inte fått tag i grönskande plantor innan de vissnat ner på försommaren.
När du fått kläm på några av de fina växterna i vinterträdgården måste jag ännu framhäva belysning i trädgården. Utan ljus ingen vinterträdgård. Ljus under den mörka årstiden gör att du kan njuta mer av trädgården inifrån huset. Istället för att mötas av en mörk vägg när du tittar ut genom fönstret blir buskar och träd som statister på en scen. Ljusslingor och allehanda -nät har vi ju blivit så fixerade vid till advent och jul. Men medan de är statiska och ofta alldeles för påträngande är en rätt avvägd växtbelysning underifrån något som framhäver strukturstarka växter och byggnationer. LED-ljus med relativt svaglysande spotlights är ett billigt sätt att experimentera med ljus i trädgården. Man kan flytta runt och prova sig fram samt bygga på systemen efter hand och belysa fler och fler detaljer. Men tänk på att det krävs också lite skuggor för att skapa kontrast och spänning. Justera riktningen från varifrån ljuset kommer och blanda lampor med olika intensitet.
Vinterblommande ljung är ett härligt vintergrönt tillskott i trädgården.
Nu har du fått några knep för att skapa en intressant trädgård även vintertid. Hör gärna av dig om du vill få mer råg i ryggen för att göra om din egen trädgård! Vi kan gå igenom trädgården tillsammans och så får du fler handfasta råd för förändring!
När ogräset börjar ta över och rabattens växter förlorat sin bästa spänst är det läge att lägga om rabatten helt och hållet. Börja om från början. Har du en bas av buskar och något mindre träd redan, så kan de bli kvar och bilda stomme till det nya. En noggrann underhållsbeskärning kan ge dem ny kraft och vitalitet. Den största vinsten med att lägga om rabatter är att du får bort ogräs och kan gödsla igenom jorden ordentligt och ge jorden en bättre struktur.
Silvrigt för det torra läget med pärleternell, rysk martorn och kungsljus.
Gör så här:
Under lågsäsong kan du börja med detta jobb så länge som marken inte är frusen. Det är lättare att gräva i en jord som inte är för blöt, men vet du med dig att det blir svårt att hinna med i vår – då tycker jag att du börjar så fort som möjligt när jorden börjar torka upp. De tidigblommande perennerna står redan och väntar, så de är lätta att få upp med hela klumpen. Lägg dem åt sidan på t ex en presenning medan du gräver vidare. Finns det mängder av kirskål och andra fleråriga ogräs, så bör du gå igenom varje spadtag jord noga. Ta bort alla synliga rötter som inte tillhör någon av dina perenner eller lökväxter. Det kan bli mängder av rötter om det är riktigt illa. Är inte jorden grävbar ännu på ett tag, så börja med planeringen. Den tar sin lilla tid.
Ljust läge, något fuktig jord passar växter som iris, aklejruta och pion.
Placera de egenskaper växtplatsen har på skalan: soligt – skuggigt, torrt – fuktigt, lerigt – sandigt, blåsigt – skyddat osv. Tänk efter vilket färgtema du vill ha. Finns det någon speciell stil du gillar? Finns det begränsningar för hur höga växterna kan bli? Vilken/vilka tider på året ska rabatten ha sitt största prydnadsvärde? Vill du ha växter som gynnar djurlivet? Ska det ingå ätliga växter? Som du ser kan en grundlig genomgång av förutsättningarna tratta ner urvalet till en hanterbar mängd. Bläddra i böcker och växtkataloger och skriv ner alla växter som stämmer in i ditt urval. Här har du en bruttolista att utgå från. Kanske upptäcker du att älsklingsväxten inte passar in här, för den har fel ståndortsönskemål. Så kan det vara ibland, allt passar inte överallt. Ibland får man avstå från sina darlings.
Höga digitalis baktill, akleja och pion i mellanskiktet. En ljusblå näva i framkant.
För att planera rabattens utformning behöver du mäta upp ytan. Rita in ev befintliga buskar som du vill spara. För över skissen till ett ritblock i hanterbar skala. Kanske är det 1:50 (1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten) eller 1:20. En skallinjal är bra att ha för detta. Titta på din bruttolista och fundera var de olika växterna passar in på ytan. Högre arter längre bak och lägre i framkant. Få närliggande färger och former på blad och blommor att passa ihop.
Storblommiga lila allium i en djup rabatt med många perenner på väg upp.
Ta reda på hur tätt dina valda växter ska stå. Är det mindre perenner brukar 30 cm avstånd vara lagom. Små växter placeras tätare, högvuxna glesare. Ska det vara växter som väver ihop sig i varandra eller större sjok av samma sort? Plottra inte till det, utan ta många av samma sort. Ju större rabatt, desto större sjok av samma. Kanske ska samma växt komma igen med en grupp lite längre bort i rabatten.
Vit höstanemon Honorine Jobert och bakom den den guldgula rudbeckian Goldsturm.
Du kan slutligen stämma av så växterna följer den blomningssäsong som du önskade. Gör en liten månadskalender och markera blomningstiden för var och en vald art. Bor du i en sydlig växtzon och vill ha blomning i princip hela året så behöver du förmodligen komplettera med lökväxter på våren.
Genom att blanda in lökväxter i rabatten förlänger du blomningssäsongen.
Sen går du med din växtlista till plantskolan/gardencentret och kollar upp vad kalaset kostar. Kanske kan du få gratis plantor av någon snäll granne eller bekant, kanske kan du dela egna växter eller driva upp från frö. Allt måste inte vara klart med en gång. Sen återstår bara jordförbättring och plantering. Glöm inte att njuta! Simple as that!
Vad är en marktäckande perenn? En planta som genom sina skott, rankor, blad och utlöpare mattformigt brer ut sig tätt över markytan. Man förutsätter dessutom att perennen ska motstå inträngning av frö- och rotogräs.
Hjärtbergenian är inte den modernaste bland perenner, men funkar fint som marktäckare.
Fördelar med perenner under buskar och träd Marktäckande växter isolerar jordytan mot både kyla och värme. Det ger jämnare marktemperaturer. De gynnar djurlivet, speciellt i samplantering med högre buskar och träd. När planteringen sluter sig behövs ingen ogräsrensning av jorden. Om löv tillåts falla ner och multna mellan och under växterna får man en luckrare jord och föda till fler jordorganismer och insekter på köpet.
Låt höstlöven ligga kvar och förmultna i rabatter och bland marktäckare!
Det nedbrutna växtmaterialet blir till långsamverkande gödsel för planteringen. Genom att marken är täckt minskar också behovet av vattning, eftersom avdunstningen blir mindre. Sammantaget kan man säga att ett väletablerat marktäckande skikt sparar tid på underhållet.
Daggkåpan är en fin marktäckare, men kräver putsning under sommaren.
Marktäckande perenner som ersättare för gräsmatta Kantänka är det inte bara jag som helst hade sluppit att klippa gräsmattan. En skötselkrävande gräsmatta kan många gånger ersättas av låga, marktäckande växter. I branta slänter som är svåra att klippa eller mellan plattor kan man även använda marktäckande perenner som ett alternativ.
I Ulla Molins trädgård finns mängder av marktäckare. Till vänster kattfot och ovan till höger Artemisia.
Gräsersättningsväxterna måste uppfylla två krav: de måste vara tätväxande och dessutom tåla en del tramp. I en solig del av trädgården kan vanlig vitklöver Trifolium repens bilda riktigt täta bestånd, som växer revbildande och ganska snart bildar en tät matta. Andra härdiga arter, fast inte lika robusta, är silverfärgad kattfot Antennaria dioica och gul fetknopp Sedum acre. De passar i genomsläpplig jord och full sol. Rödbladig revsuga Ajuga reptans ’Braunhertz’ passar på mindre ytor där man ha något kontrasterande i färg.
Brunneran ’Jack Frost’ är en skuggtålig perenn med spektakulära blad.
En av de bästa gräsersättningsväxterna är krypkotula Leptinella squalida, som snabbt brer ut sig i låga mattor. Den har dock något svag härdighet och utvecklas därför bäst i skyddade lägen. Den invasiva sylnarven Sagina subulata bildar snabbt gröna mattor, men man ska vara medveten om att den sprider sig gärna i grusgångar där man kanske inte vill ha den.
Bergormroten är relativt låg, mycket tät och rikblommande hela säsongen.
Istället för fogsand kan man plantera fogväxter mellan glest liggande stenplattor. Speciellt lämpliga är oregelbundna naturstensplattor av kalksten eller skiffer. Fogarna bör vara minst 5 cm breda om växterna ska ges en chans att överleva och föröka sig. Fogväxterna ska tåla ett näringsfattigt underlag och klara torka. De behöver inte vara lika slitagetåliga som de gräsersättande växterna, eftersom man sällan går direkt på växterna, utan håller sig på stenplattorna.
Krypkotulan är en pytteliten marktäckare som trivs i fogar mellan plattor.
Fogarna fylls med grusblandad planteringsjord för att växterna ska få ett underlag som håller i alla fall lite fuktighet och näring. Använd en smal planteringsspade för att få ner små tussar av växterna. Vattna de första veckorna så inte växterna torkar ut innan de rotat sig.
Murgröna är en aggressiv marktäckare som även tar sig uppför träd, plank och husväggar.
Det bästa sättet att lyckas med marktäckare är att utgå från hur växtsamhällen fungerar i naturen. I naturen förekommer ingen bar jord, utan marken är alltid täckt av växter. Olika växtlighetstyper uppkommer beroende på platsens förutsättningar, även kallat ståndort. Det innebär en sammanvägning av jordmån, ljusförhållanden, markfukt, vindförhållanden och ev redan befintliga arter. Naturliga växtsamhällen utvecklar växtskikt på olika höjd för att utnyttja växtplatsen maximalt. Däremot är det sällan endast en växtart som bildar markskikt.
Geranium macrorrhizum, flocknäva, ger ett jämnt, enhetligt intryck som skapar naturlighet i en plantering. Det är en mycket bra marktäckare, en av de mest användbara. Den är kraftfull och pålitlig och tål torr skugga. Den kan användas som undervegetation till buskar och träd och i samplanteringar av olika mattbildande växter eller i rena bestånd. Den klarar inte för torra förhållanden. Finns i många namnsorter med olika blomfärg.
Stort bestånd av tätväxande flocknäva.
Ståndorter Grovt kan man dela in trädgårds- och parkmiljöer i fyra olika grundståndorter: torrt och soligt, torrt och skuggigt, fuktigt och soligt, fuktigt och skuggigt. Naturligtvis finns det mängder av lägen som befinner sig mittemellan också. Ju fler ståndortsfaktorer som stämmer ihop för de ingående arterna, desto mer lättskött blir planteringen. Och det vill vi ju alla ha, eller hur!
Aftonstjärnan i kombination med pingstliljor. Och fröställningar efter kungsängslilja.
När du letar efter det lågmälda uttrycket att kombinera med vitt i den halvskuggiga rabatten så går det inte att missa aftonstjärnan, Ornithogalum nutans. En hyacintväxt som gillar något fuktigare jord och passar bra under glesa buskar, men också i ängen.
En härlig mix av silvriga toner: blåblommande Brunnera ’Jack Frost’, narcissen recurvus och grönstrimmig aftonstjärna.
Jag såg den första gången under en resa på Bornholm och måste nog säga att det var kärlek vid första ögonkastet. Den var nästan lite självlysande om kvällen. Silvrigt elegant och skör som det tunnaste porslin. Med en grön strimma på varje kalkblad blir det ett oerhört fräscht intryck.
Släktskapet med hyacinterna syns tydligt.
Som vanligt vaknar man sent och tänker, oh, den hade jag velat ha, när man ser den blomma i maj. Lägg med den på inköpslistan för höstens lökbeställningar, för det är i september-oktober som lökarna ska i jorden. Välj gärna en väldränerad, men fuktighetshållande mullrik jord och vandrande skugga. Woodlandmiljö är utmärkt. Står den torrt och i sol varar blomningen inte så länge.
Aftonstjärna som bakgrund till narcisser och lila allium.
Släktet stjärnlökar, som den tillhör, växer vilt i stora delar av Europa, förutom Skandinavien. Aftonstjärnan frösår sig glatt där den trivs och kan med tiden sprida sig kraftigt. De kan även föröka sig genom bildning av smålökar runt moderlöken. I södra Sverige förekommer den naturaliserad på många platser. Vilken dröm att få en sådan äng som fortsättning på kungsängsliljans blomning några veckor tidigare!
Aftonstjärnans blad håller sig gröna under hela blomningstiden, vilket är ett stort plus.
Gröna trädgårdar är oftast något jag tänker på med anknytning till landskapsträdgårdar och -parker. Flödande långa linjer med ängar, häckar och alléer kräver ofta den stora skalan för att riktigt komma till sin rätt. Men även en enstaka detalj i parken, som denna stramt klippta idegranshäck vid Fredensborgs slott i Danmark, kan bli en formupplevelse utan att en enda färg förutom grönt är inblandad.
Vintergröna växter är viktiga inslag i en trädgård, då de bygger upp bakgrunder och bidrar med stabila former även under den kala årstiden. Det är svårt att skapa året-runt intressanta miljöer utan att ta hjälp av något vintergrönt alls. Även om buxbomsklotet på bilden nedan inte ännu är klippt så ger det den bakgrund som den sirliga Gillenian behöver för att dess anspråkslösa blommor ska framträda. Gillenian kräver gröna grannar – med färg tappas blommorna bort.
Hosta, som helst växer skuggigt och lite fuktigt, har blad som fångar upp ljuset och reflekterar det i olika blågrå nyanser. När Hostans stora, lite vågiga blad, kombineras med en finlemmad ormbunke som på bilden nedan är det bladstrukturen som ger ”färg” åt planteringen. Kontrasten i olika bladformer är vacker för ögat och här saknas minsann ingen färg.
När ljust gulgrönt och smalbladigt möter mörkare grönt och stora, slösiga blad lyfter hela planteringen. Jag är mycket förtjust i gulgröna blad, men de ska användas med måtta, för att det inte ska se plottrigt ut. Insmugna här och där i en jämngrön massa skapar de underverk. Hakonegräs, gulbladig korstörne, gulbladig humle och gulbladig perukbuske är fantastiska att blanda in som ljusa nyanser. Och resultatet är omedelbart intressant.
Vill du bjuda på lite vit blomning i allt det gröna så kan en nätnäva (bild nedan) ge lite svalka även i soligt läge. Annars är vita blommor mest lämpade för plantering i skuggan, då starkt solljus fräter bort effekten av de vita blommorna på näthinnan.
Vintern har ännu bara börjat. Dagar med snö har avlösts av dagar med töväder. Ömsom regn och halka och ömsom barmark. Men det ger lite hopp att nätterna blir kortare. Att köra till jobbet utan att behöva slå på helljuset på morgonen. Bara det är en liten vinst i sig. Och ungefär samtidigt börjar längtan komma tillbaka. Till den frodiga grönskan, slösigt vackra sommarblommor och ögonbedövande vackra rosor.
Helsingborgs stad ligger alltid väl framme med sina designade sommarblomsprogram.
Påpassligt skickar fröfirmorna ut årets kataloger och nyhetsbrev på nätet. Snödropparna trycker sig upp ur den frusna jorden. Längtan blir obeskrivlig!
Vad gör man då? Det är bara att börja skissa på rabatter och krukor med sommarblommor. Ta in våren på skrivbordet!
Den organiserade utvärderar sorter och kombinationer varje år för att hitta friska och blomvilliga sorter som ligger rätt i både färgskala och i höjd.
Du som jobbar med planering av kommunala annuellplanteringar har förhoppningsvis redan gjort klart jobbet. För nu börjar det bli hög tid att beställa plantor från odlarna. De första fröerna ska strax i jorden, så är du ute efter stora mängder eller ovanliga sorter måste du vara ute i god tid.
Spännande färgkombination från Helsingborg. Petunia, Nicotiana, Salvia.
Privat förnyar jag temat för sommarblomsprogrammet varje år. Ett år var det rostigt med brunbrända orange toner som bas. Inspirationen kom från en vacker marschallhållare i rostig plåt. Zinnia, colafärgade Ipomea, het orange montbretia, rostbrokiga Lantana, sammetssvarta Million Bells, glödande praktlobelia, doftande chokladblomma plus knallröda bägarrankor på spaljé ihop med den roströda smällspirean som ger både höjd och volym.
Ett annat år var temat vinterfrost. Då fick olivträden sätta den spröda, frostvita tonen. Isblå Agapanthus förstärker den kalla känslan, vibrerande vita Gaura som trängdes ihop med näpen vit lobelia och ljusgul Lantana som vällde ut över krukkanten. I bakgrunden mjukar härliga buskrosen Ghislane de Féligonde upp med sin ljust persikofärgade anstrykning.
De gräddvita blommorna ger lyster till skapelsen. Enbart vitt på vitt blir bara endimensionellt, så en brytning av tonen behövs för att man ska se färgen. Hur konstigt det än kan låta.
Häckar och plank är de vanligaste sätten att avgränsa trädgården och skapa enskildhet. Att ge trädgården väggar och tak är något man hör talas om ofta, men hur ska man förstå det? Vad har trädgårdens väggar för betydelse egentligen?
Det första man kommer att tänka på är att de skyddar mot insyn. På landsbygden kanske mindre viktigt när grannarna bor en bit ifrån. Men att skydda mot blåst är en funktion som är lika viktig oavsett var man bor. Det kan vara precis lika dragigt i stan som på landet. Fast här ligger Skåne ändå i särklass! Det är inte bara vi som bor och njuter i trädgården som önskar skydd, utan växterna gör det också. En skyddande häck kan höja växtzonen med flera steg och ge dig tillgång till mer exotiska arter än som annars hade överlevt på den platsen.
En kort häck kan fungera som insynsbarriär mot bortre delar av trädgården om den placeras på en strategisk plats nära betraktaren. Om infarten är störande när du sitter på din uteplats så krävs det kanske bara några meter häck, eller två korta snuttar som går lite omlott, för att stoppa insynen från dem som går på gatan. Effekten är förbluffande och kostnaden liten. Det handlar bara om att hitta rätt placering.
Den gröna häcken håller ihop färg- och formintrycket och framhäver rabattens växter.
Häcken kan också fungera som enhetlig fond för rabatter och planteringar. För att hålla ihop en färgrik och formrik plantering behövs en neutral bakgrund. Gärna en vintergrön häck och allra helst idegran, om du frågar mig. Den är häckarnas Rolls Royce – tät, vackert mörkgrön, lätt att reparera då den skjuter skott från äldre grenar och lagom snabbväxande.
Kanske den smalaste häck jag sett – avenbok ca 20 år gammal.
Klippta häckar är alltid mer distinkta och tar dessutom mycket mindre plats. Ett plank tar avgjort minst plats, men är inte alltid så charmigt. Du kan med ett genomtänkt växtval och noggrann beskärning få en riktigt smal och stram häck som inte blir mer än 30 cm bred. Vill du däremot ha en blommande, friväxande häck och har gott om plats, så finns det andra arter för det.
En häck i bakgrunden ger en neutral fond och stoppar blicken från att vandra vidare.
Häckar och öppningar i häckarna ger inte bara rumsavgränsning och labyrintkänsla, utan de skapar spänning och intresse för vad som kommer härnäst. En trädgård med flera små rum är mer spännande än en stor, öppen yta utan avskiljande väggar. Flera olika rum i trädgården ger dig större frihet att välja olika stilar, med varierande färgskalor och växtslag. Så det blir varierande utan att bli plottrigt. Smart!
Större plantskolor kan visa prov på olika typer av häckväxter för att förenkla ditt val.
Har du flyttat till en ny trädgård, så börja med att planera och plantera häckarna det första du gör. Rumsindelningen gör att du kan koncentrera dig på att färdigställa ett trädgårdsrum i taget. Häckplantor finns i olika kvaliteter i plantskolorna och har du råd kan du få en i princip färdigväxt häck, tät och välbeskuren, från första säsongen. Annars tar det bara några år att forma en skyddande häck. Det är aldrig för sent att börja!
