Vad är du sugen på att odla i år?

Betor av olika färg och form; rödbetor runda och avlånga, polkabetor, gulbetor.


En sak är jag övertygad om – fler och fler kommer att odla mer och mer! Det bästa är att du kan göra det på din nivå och utifrån dina förutsättningar. Fönsterodling funkar alldeles utmärkt för många växter. Det är närmast mängden jord och storleken på krukor som kan begränsa. Odla på balkong går alldeles utmärkt. Norrvänt läge? Ingen fara, det finns växter som passar där också. Är du nere på marknivå och kan göra en odlingslåda eller två av pallkragar – då är du redan på gång med riktigt fina möjligheter att odla växter som kräver mer jordvolym.

Röd spetskål i delikatesstorlek. Som små knytnävar.


Än är det tjäle i marken och lite för kallt att sätta ut plantor på friland. Men grönsaksodlingen kan börja redan nu i februari, på fönsterbrädan eller under växtlampan. Särskilt gäller detta om du har problem med sniglar. Sniglarna kaläter nygrodda plantor på nolltid, men de lite större, förkultiverade plantorna har lättare att överleva. Ibland är det lönlöst ändå. Ifjol var ett sådant år där de kalåt det mesta jag hade sått och planterat. Trots snigeltejp, nematoder, Ferramol, ölfällor etc. Till slut sådde jag i balkonglådor som stod upphöjt nära huset. Dit hittade de inte. Man får ta till alla knep innan man ger upp.

En rejäl köksodling på Katrinetorp Landeri i Malmö


Oavsett var du tänker odla – odlingsjorden är viktig. Att förvandla styv lera eller mager sand till bördig matjord gör du genom att öka på jordens mullhalt. Mullämnen är mer eller mindre nedbrutna växtdelar. De finns i kompostmylla, hushållskompostrester, gräsklipp, stallgödsel och torvmull. Mullämnena innehåller och binder till sig näring i takt med att växterna behöver den. Jorden blir porös och full av maskar. Fast det kan förstås ta lite tid innan en tung lerjord eller en varm sandjord är helt perfekta. Men du får hålla på och förbättra varje år. Du kommer inte att kunna förändra jordarten, men du kan förbättra den rejält!

Gul lök är lättodlad och underbar att äta färskskördad från egen odling.


Tänk sen gott om näring och jämn bevattning. Välj de växter som du tycker om att äta. Köp hem frö och utsäde i god tid om du är ute efter speciella sorter. Det som måste förgros redan nu är kronärtskocka, chili och tomat. Dem har jag beskrivit tidigare i bloggen. Gul lök kan du så eller sätta från sättlök så fort jorden reder sig och släpper spaden. Den röda löken är lite känsligare och sätts/sås två veckor senare. Gräslök kan du så i bänk eller förkultivera inomhus. Så en rejäl rad för du kommer att älska gräslöken! Har du gott om det behöver du inte snåla. Klipp ner hela tuvan ett par gånger under säsongen. Det kommer nya friska blad som du kan frysa in eller använda färska.

Rädisor kan du så riktigt tidigt om du har en varmbänk.


Rädisan är den första primören för de flesta av oss. Det finns många spännande sorter med samma peppriga smak; vita, lila, rosa, gula, cylindriska eller istappsformade. Så så fort jorden reder sig och därefter med några veckors mellanrum. En snabb kultur på ca 30 dagar från sådd till skörd. Rädisan blir bäst tidigt på säsongen, men kan sås in mellan mer långsamväxande grödor hela sommaren. Var noga med vattningen så de inte torkar ut. De är inte speciellt näringskrävande, men vatten måste de ha.

Rödbladig grönkål är en läcker höstgrönsak.


Kålväxterna har däremot lång kulturtid och måste därför förkultiveras. De första kålfröna kan man så inomhus v 10 för utplantering 4-5 veckor senare om våren är gynnsam. Kål tillhör de svårare köksväxterna att odla. Mycket för att det är en hel del passning med gödsling och skadedjursbekämpning. Kålen får lätt larver så den ska helst växa till sig under fiberduk.

Förkultiverade blomkålsplantor strax stora nog att plantera ut.


Blomkål, spetskål, broccoli, brysselkål, grönkål, svartkål, kalette och salladskål är dem man oftast ger sig på. Vinterkål som vitkål och rödkål ställer krav på en vettig kylförvaring. Många av de andra kålsorterna är köldtåliga och kan stå ute i landet och skördas fram till jul. Underbar mat som man kan göra mycket gott av!
Bara att börja planera hur du ska få plats med allt.

Om färgtemperatur – kalla och varma färger

Svala rosa toner i en okänd sort av höstflox och fackelblomster ’Lady Sackville’.


Jag hör ibland trädgårdsägare beklaga sig över över oredan i sina rabatter. ”Det är så plottrigt” eller ”Jag har alldeles för mycket växter i en enda röra”. Då har de sett exempel på sparsmakade rabatter i svalt vitt där var blomma har sin plats, och så vill de göra lika. Var inte rädd för mängden, tänker jag, mångfald kan vara jättefin om man har gott om utrymme. Men ju mindre yta, desto lättare att få lugn om man bara har få arter. Det finns många principer att jobba efter när man designar rabatter och den enklaste att ta till sig för nybörjaren är bakgrund och färg. Det vill säga den gröna utfyllnaden och färgtemperaturen.

Kalla färger hos lila jätteverbena och transparent vit morotsblomma.


Enkelt uttryckt är det så här: Du behöver bestämma dig för om du ska gå på det kalla eller det varma. Kalla kulörer är vitt, silver, blått, rosa, purpur och lila. Varma färger är gult, orange, aprikos och rött. Man kan också titta på undertonen hos en blommas färg och se om den bryter mot gult (varm) eller blått (kall). Därför finns det både varm och kall röd och varm och kall lila. För att bryta av och skapa spänning så det inte blir alltför slätstruket behöver man bryta av ibland och hotta upp sin valda färgtemperatur med en klick kontrastfärg. I en kall rabatt med mycket blått kan det vara orange. Och i den varma rabatten gör lila inslag underverk.

Komplementerande färger hos dagliljan ’Mauna Loa’ och en blå kungsnäva. Känn hur det vibrerar!


Vill du inte välja mellan den ena eller den andra färgtemperaturen kan du växla färg under säsongen, så att våren-försommaren är kall och sensommaren-hösten är varm. Med det är lite mer krävande kompositionsmässigt. Har du en lång rabatt kan ena delen vara varm och den andra kall.

Till vänster rosa veronika, vit stäppsalvia ’Schneehugel’, till höger smalt fackelblomster ’Dropmore Purple’. Avblommade lökbollar nertill och en rosa ros mitt i.


Nu har du fått huvudnycklarna till rabattens färgval. Återstår att få med lite grönt som bakgrund och andrum. Sent blommande perenner och prydnadsgräs ger försommargrönska som utfyllnad innan de kommit i knopp. Tidigt avblommade perenner har ofta kvar grön bladmassa som fyller ut i rabatten efter blomningen. En rabatt som ska ha åretrunt-skönhetsvärde måste ha ett visst mått av grönska även på vintern. Det har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg.

Definitivt varma kulörer: gult dagöga ’Summer Nights’ och orangeröd solbrud ’Moerheim Beauty’


För att vara helt säker på färgtemperaturen hos olika blommor behöver du se dem i verkligheten. Bilder på nätet eller i en bok kan vara hur missvisande som helst. En väl uppskyltad visningsträdgård eller handelsträdgård är toppen för detta ändamål. Anteckna namnen på sorterna och fotografera dem för att stötta minnet. Jag vet hur lätt det blir rundgång i skallen av alla tiotals olika bladfärger på alunrot eller årets nykomlingar i sommarblomshandeln.

Vit höstanemon ’Honorine Jobert’ svalkar upp i varm kombination med praktrudbeckia ’Goldsturm’. De gula ståndarknapparna hos anemonen binder vackert ihop de två.

Lycka till med din rabattdesign!

Vintervacker trädgård

Buxbomsklot och -häckar stramar upp och ger en tydlig vinterstruktur.

Med detta inlägg vill jag inspirera till att se trädgården som en årslång upplevelse. Vintern är lång och tråkig, javisst, men trädgården lever och om du kan utnyttja rätt växter håller du intresset vid liv tills det blir dags att plantera och rota i rabatterna igen.


Snö om vintern är ingen självklarhet längre. Ett lager pudrig snö innebär en rejäl stämningshöjare i vinterträdgården, men vi kan inte räkna med den effekten i de södra delarna av Skandinavien. Då får vi tänka in andra knep för att hålla humöret på topp. Vintergröna växter är oslagbart och tillför tyngd och effekt inte bara vintertid.

Med lite snö på toppen framträder buxbomshäckarna ännu tydligare.

Vilken typ av vintergröna eller städsegröna växter du väljer beror mycket på vilken inriktning och stil trädgården har för övrigt, samt var i landet du bor. Rhododendron, lagerhägg, buxbom, bambu, oxbär, vintergrön liguster, barrväxter som granar, tallar och idegranar, mahonia, järnek samt de lågväxande murgröna, ljung, hasselört, skuggröna, julrosor med flera. Vintergröna häckar och buskage är bra bakgrundsbildare. De ger trädgården en stabil stomme och bygger upp mindre rum. De är mer lättskötta än blomsterrabatter och ger snabbt ett lummigt intryck.

Knoppar av hybridkejsarolvon.


Det finns ett fåtal buskar som inleder vintern med en tidig blomning redan i december. Först ut är vanligtvis de doftande hybridkejsarolvonen. ’Dawn’ och ’Charles Lamont’ är två rosablommande namnsorter som lämpar sig för zon 1-3. Gillar fukthållande jord i halvskuggigt och skyddat läge. Hybridkejsarolvon får dessutom en fin höstfärg. Under sommarsäsongen är busken anonym och upplevs närmast lite risig. Så ge den en sommarvacker granne som tar uppmärksamheten under den delen av säsongen.

Trollhasseln ’Jelena’ placerad intill en idegranshäck.


Luftigt och brett vasformat är trollhasselns växtsätt. Den blommar på bar kvist från januari med tofsformade, spretiga nystan. Vissa arter doftar härligt, andra knappt alls. Det här är växter som ska stå halvskuggigt i en humusrik, torvblandad jord som inte är för torr. Jag gillar när man har något vintergrönt bakom så att de lite glesa blomställningarna framhävs. Det är ingen påträngande buske, så den bör inte stå för undanskymt. Trevliga namnsorter av hybridtrollhassel är den tidiga ’Jelena’ i orange till kopparrött. ’Pallida’ är en gulblommig ganska tidig sort. Senare kommer ’Diane’ som är mörkare rödorange till vinröd. Sist ut i blom är den småblommiga japanska trollhasseln ’Zucchariniana’.

Vintergäcken kan verkligen lysa upp under tidig vår!


Ingen trädgård bör sakna lökväxter, som binder ihop vinter med vår. Tidigaste blomningen har vintergäcken. Ofta trycker den upp sina gula bollar redan genom snön och lyser upp soliga dagar. Vintergäck är lätta att sprida in the green, d v s att man delar bestånd och planterar ut dem medan de ännu har blad. Knölar finns till salu på hösten, men det är lätt att misslyckas med dem då de torkar jättefort. Ska du ha knölar så köp så snart du ser att de finns till salu, blötlägg ett dygn och plantera omedelbart.

Snödroppen är så ren och helt perfekt i formen.

Snödropparna tar sig också upp genom snön. De väljer gärna själva halvskuggiga woodlandmiljöer, men har du snödroppar på varmare ställe så är de snabbt framme när solen börjar värma. Snödroppen vill ha fuktig jord framför allt under vår och försommar. Det är då som den växer till, bildar frö och nya smålökar. Även snödroppen torkar lätt ut och måste planteras skyndsamt om hösten om du inte fått tag i grönskande plantor innan de vissnat ner på försommaren.


När du fått kläm på några av de fina växterna i vinterträdgården måste jag ännu framhäva belysning i trädgården. Utan ljus ingen vinterträdgård. Ljus under den mörka årstiden gör att du kan njuta mer av trädgården inifrån huset. Istället för att mötas av en mörk vägg när du tittar ut genom fönstret blir buskar och träd som statister på en scen. Ljusslingor och allehanda -nät har vi ju blivit så fixerade vid till advent och jul. Men medan de är statiska och ofta alldeles för påträngande är en rätt avvägd växtbelysning underifrån något som framhäver strukturstarka växter och byggnationer. LED-ljus med relativt svaglysande spotlights är ett billigt sätt att experimentera med ljus i trädgården. Man kan flytta runt och prova sig fram samt bygga på systemen efter hand och belysa fler och fler detaljer. Men tänk på att det krävs också lite skuggor för att skapa kontrast och spänning. Justera riktningen från varifrån ljuset kommer och blanda lampor med olika intensitet.

Vinterblommande ljung är ett härligt vintergrönt tillskott i trädgården.

Nu har du fått några knep för att skapa en intressant trädgård även vintertid. Hör gärna av dig om du vill få mer råg i ryggen för att göra om din egen trädgård! Vi kan gå igenom trädgården tillsammans och så får du fler handfasta råd för förändring!

Tips för drivning av småplantor

Vi brukar bli otåliga under senvintern och det kliar i fingrarna efter att få börja odla. Visst känner du igen det fenomenet? Förhoppningarna är stora att det här blir året när den egna odlingen fyller menyn med härliga pumpor, tomater och majskolvar. Vissa växter som chili, tomat och kronärtskocka kräver en tidig sådd inomhus, men än är det lite för tidigt att så. Men planera ska vi, och förbereda så att allting finns hemma när det är dags. Nu ska vi titta på hur det går till!

Groddplantor sticker upp ur såjorden.


Tjuvstarten med förkultivering, d v s uppdrivning av plantor inomhus, är nödvändig för oss som bor i snöiga Norden, för att värmekrävande växter ska hinna producera klart innan höstfrosten. När man planterar ut småplantor förlänger man odlingssäsongen för långsamma grönsaker.

Kraftiga fina kålplantor som snart börjar bilda blomhuvuden. Härligt!

I januari kan du förkultivera för odling i varmbänk, men har du kallväxthus och vanliga odlingsbäddar ute kan du dröja en månad till. Du kommer hur som helst att behöva växtbelysning och kanske en värmematta för att få starka och knubbiga plantor. Plocka fram såjord, såbrätten eller smålådor, krukor, avklippta mjölkförpackningar och glassbyttor. Fyrkantiga kärl optimerar utrymmet (som kommer att bli ditt problem, jag lovar). Fin sand eller vermiculit (en slags lavasand) är bra att täcka med.

Groddplantor av kronärtskocka sticker upp under plasten.


Jag säger det en gång till – ljuset i fönstret kommer inte att räcka till, utan du behöver investera i en växtlampa. Själv har jag en lysrörsbelysning Light Wave T5, som jag är mycket nöjd med. Den väger en del, så du behöver starka krokar från taket att hänga upp den i. Kedjor med stora länkar är praktiskt när belysningen höjs upp allt eftersom plantorna växer till sig. Koppla gärna armaturen till en timer som du ställer in på tio till tolv timmars belysning per dag.

Man behöver inga speciella byttor eller krukor – ta vad du har till hands.


Fyll såbrättena med ett tunt lager blomjord eller planteringsjord i botten. Ovanpå det har du den magra såjorden. Då får växternas rötter tillgång till mer näring när de kommit ner en bit på djupet och klarar av att utnyttja den. Såjorden kan också blandas ut med fin sand eller vermiculit. Fukta hela såbädden och strössla ut fröna jämnt över ytan. Inte för tätt, för då blir det svårt att sära på plantorna när du ska skola om dem. Täck jorden med ett tunt lager jord eller perlit (ett glittrigt material som släpper igenom ljus för ljusgroende frön). En tunn plast förhindrar avdunstning i början.

En ganska tät bredsådd av småplantor.


Ställ krukorna ovanpå en värmematta, element eller liknande för att påskynda groningen. Så länge de inte kommit upp behöver de inget extra ljus. När plantorna har grott vill de stå svalare, 12-18 grader, så då tar du bort värmemattan. Häng upp belysningen istället. Se till så sådden är jämnt fuktig, men inte blöt. Vädra genom att öppna plasten eller locket så att det inte blir mögel på jorden. Vattna med duschflaska eller en tom ketchupflaska med pip. De små plantorna är ömtåliga och du ska inte spola bort dem.

Tomatplantorna börjar utveckla sina typiska karaktärsblad.


När de artspecifika karaktärsbladen börjar spricka ut blir det snart trångt i sålådan. Nu är det dags att skola om plantorna till egna småkrukor i mer näringsrik jord. Vattna upp sålådan så att de små plantorna drar åt sig vatten och jorden blir blöt och lätt att dela. Fyll nya småkrukor (6×6 eller 8×8 cm) med plantjord. Välj inte för stora krukor från början utan byt upp dig eftersom plantorna växer. Stick ner ett finger eller en planteringspinne för att forma ett hål i jorden. Ta sedan upp jordklumpen med dina småplantor och lägg dem på en tidning eller en bricka. Dela på rötterna försiktigt med en pinne eller en blyertspenna. Plantera en och en i de nya krukorna. Tryck till försiktigt kring rötterna och vattna. Ställ under växtlampan.

Tomatplantor på god tillväxt.


Efter ett par veckor kan du börja vattna med svag näringslösning. När rötterna nått ut till krukkanten och hela klumpen är genomvävd av små rötter är det dags att ge den ännu lite större kruka. Förbered de nya krukorna med plantjord i botten och lägg ner hela rotklumpen med plantan lite djupare än den stått innan. Fyll på med lite ny jord på toppen och i sidorna och tryck till. Så får de stå och växa till sig ytterligare i väntan på utplantering.

Ja, lite rörigt är det allt. Tur att jag har en kontrollant på plats.


Tidtabell för förkultivering av grönsaksplantor:

Kryddor som oregano, rosmarin, rysk dragon, timjan jan-febr
Chili, paprika, tomat, rotselleri, kronärtskocka, aubergine febr-mars
Fänkål, purjolök, basilika mars
Ruccola, sallat, gurka, majs, persilja mars-april
Pumpa, squash, zucchini april
Blomkål, broccoli, grönkål, rödkål, vitkål, brysselkål april-maj

Lägga om rabatten från början

När ogräset börjar ta över och rabattens växter förlorat sin bästa spänst är det läge att lägga om rabatten helt och hållet. Börja om från början. Har du en bas av buskar och något mindre träd redan, så kan de bli kvar och bilda stomme till det nya. En noggrann underhållsbeskärning kan ge dem ny kraft och vitalitet. Den största vinsten med att lägga om rabatter är att du får bort ogräs och kan gödsla igenom jorden ordentligt och ge jorden en bättre struktur.

Silvrigt för det torra läget med pärleternell, rysk martorn och kungsljus.

Gör så här:

Under lågsäsong kan du börja med detta jobb så länge som marken inte är frusen. Det är lättare att gräva i en jord som inte är för blöt, men vet du med dig att det blir svårt att hinna med i vår – då tycker jag att du börjar så fort som möjligt när jorden börjar torka upp. De tidigblommande perennerna står redan och väntar, så de är lätta att få upp med hela klumpen. Lägg dem åt sidan på t ex en presenning medan du gräver vidare. Finns det mängder av kirskål och andra fleråriga ogräs, så bör du gå igenom varje spadtag jord noga. Ta bort alla synliga rötter som inte tillhör någon av dina perenner eller lökväxter. Det kan bli mängder av rötter om det är riktigt illa. Är inte jorden grävbar ännu på ett tag, så börja med planeringen. Den tar sin lilla tid.

Ljust läge, något fuktig jord passar växter som iris, aklejruta och pion.

Placera de egenskaper växtplatsen har på skalan: soligt – skuggigt, torrt – fuktigt, lerigt – sandigt, blåsigt – skyddat osv. Tänk efter vilket färgtema du vill ha. Finns det någon speciell stil du gillar? Finns det begränsningar för hur höga växterna kan bli? Vilken/vilka tider på året ska rabatten ha sitt största prydnadsvärde? Vill du ha växter som gynnar djurlivet? Ska det ingå ätliga växter? Som du ser kan en grundlig genomgång av förutsättningarna tratta ner urvalet till en hanterbar mängd. Bläddra i böcker och växtkataloger och skriv ner alla växter som stämmer in i ditt urval. Här har du en bruttolista att utgå från. Kanske upptäcker du att älsklingsväxten inte passar in här, för den har fel ståndortsönskemål. Så kan det vara ibland, allt passar inte överallt. Ibland får man avstå från sina darlings.

Höga digitalis baktill, akleja och pion i mellanskiktet. En ljusblå näva i framkant.

För att planera rabattens utformning behöver du mäta upp ytan. Rita in ev befintliga buskar som du vill spara. För över skissen till ett ritblock i hanterbar skala. Kanske är det 1:50 (1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten) eller 1:20. En skallinjal är bra att ha för detta. Titta på din bruttolista och fundera var de olika växterna passar in på ytan. Högre arter längre bak och lägre i framkant. Få närliggande färger och former på blad och blommor att passa ihop.

Storblommiga lila allium i en djup rabatt med många perenner på väg upp.

Ta reda på hur tätt dina valda växter ska stå. Är det mindre perenner brukar 30 cm avstånd vara lagom. Små växter placeras tätare, högvuxna glesare. Ska det vara växter som väver ihop sig i varandra eller större sjok av samma sort? Plottra inte till det, utan ta många av samma sort. Ju större rabatt, desto större sjok av samma. Kanske ska samma växt komma igen med en grupp lite längre bort i rabatten.

Vit höstanemon Honorine Jobert och bakom den den guldgula rudbeckian Goldsturm.

Du kan slutligen stämma av så växterna följer den blomningssäsong som du önskade. Gör en liten månadskalender och markera blomningstiden för var och en vald art. Bor du i en sydlig växtzon och vill ha blomning i princip hela året så behöver du förmodligen komplettera med lökväxter på våren.

Genom att blanda in lökväxter i rabatten förlänger du blomningssäsongen.

Sen går du med din växtlista till plantskolan/gardencentret och kollar upp vad kalaset kostar. Kanske kan du få gratis plantor av någon snäll granne eller bekant, kanske kan du dela egna växter eller driva upp från frö. Allt måste inte vara klart med en gång. Sen återstår bara jordförbättring och plantering. Glöm inte att njuta! Simple as that!

Ta hand om lökväxterna efter blomning

Vårens lökväxter har snart gjort sitt för denna säsongen. Någon enstaka blomma finns kvar, men åtminstone bladverket hos de flesta börjar vissna ner och gulna. Trots att lökväxter är väldigt lättskötta trädgårdsväxter så kan man förlänga deras liv genom att ge dem lite skötsel efter att blomningen avtagit.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning snödroppar

Tulpaner över lag är ganska kortlivade växter i våra trädgårdar. Förutom vildtulpanerna så finns det några sorter av framför allt Darwin-hybrider som kan finnas kvar i rabatten år från år. Narcisser är mer långlivade och särskilt de stora gula, typ Carlton m fl klarar sig utan några åtgärder alls.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning snödroppar
Gula blad från vårens snödroppar. Nu kan du gräva upp och dela på tuvorna.

Men ibland kan man se att narcisserna håller på att tyna bort och det kommer inga knoppar, utan bara blad. Detsamma kan gälla för snödroppar, Camassia, balkansippor och snöklockor som tidigare varit mycket rikblommande. Beståndet har kanske blivit för trångt under jord och då behöver klungan av lökar grävas upp och delas. När lökarna inte har plats att utvecklas har de heller ingen kraft att blomma längre.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning tulpaner
Låt även tulpanstänglarna stå kvar och vissna ner i egen takt. På så sätt för löken tillgång till sin egen näring från blad och stjälkar.

Gräv upp hela rotklumpen efter blomningstiden. Behåll bladverket, för det ger näring till löken. Sära på lökarna i klumpen och sätt ut dem igen en och en. Det tar lite tid, men kommer att ge dig mängder av nya lökar och är ett bra sätt att sprida dem på. Efter ett par år har plantorna återhämtat sig helt och ger en härlig blomning. Jordförbättra gärna i planteringsgropen med kompostjord, benmjöl eller PK-gödsel (s k höstgödsel).

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning krokus
Krokus som spridit sig i gräsmattan.

Lökväxter som står i gräsmatta eller äng ska få stå ifred tills bladen vissnat ner. Klipp alltså inte gräset precis där de vuxit, utan klipp runt om och vänta någon vecka på att klippa ner den gulnande lökblasten. Många lökväxter förökar sig dessutom genom frö och då får man ge sig till tåls och spara fröställningarna till fröet är moget. Har du tur kan du få se ett gäng myror bära runt på fröna och sprida dem vidare till nya platser.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare lökväxter förökning Hosta narcisser
Samplantering av narcisser med en frodig bladväxt som Hosta är ett bra tips att kamouflera lökväxtens vissnande blad.

Äppleblom på gång

Discovery börjar gå i blom.

Äppleträden står i full blom i Skåne. Sorternas blomningsperiod varierar lite, men i nuläget ska de flesta ha gått igång. Blommornas utseende varierar mycket från sort till sort, och den som är en skicklig odlare känner igen träden bara på knoppar eller öppna blommor. Starkväxande Åkerö har t ex väldigt smala blomblad. Frida har starkrosa knoppar på korta skaft som sedan bleknar vid utspring. Discovery å andra sidan har gulröda knoppar och krusiga vita kronblad på långa skaft.

Gyllenkroks Astrakan är en tidigblommande och -mognande äldre äpplesort med starkt rosa knoppar.

En knepig vår har det varit så här långt för många äppleodlare. Först en väldigt varm period och nu flera nätter med frost på raken. Återstår att se hur våra fruktträd klarat blomningen, som är den känsligaste tidsperioden i trädens årscykel. De stora kommersiella odlingarna ligger oftast vid vatten, som fungerar som en temperaturutjämnande faktor. Men i våra hemträdgårdar blir det som det blir från år till år.

I brist på vildbin duger även tambin bra!

Vid pollineringen önskar man ett lagom vindstilla och varmt väder för pollinatörernas skull. I äpplets fall är det främst bin man hoppas på. Minst 14 grader ska det helst vara för att äppleblommorna ska bli fullständigt pollinerade. Efter pollineringen ska pollenet gro och fruktsättningen börja och även det är processer som kräver goda temperaturer.

Vindpollinering är inget att förlita sig på även om träden står nära varann, för äpplets pollen är tungt och flyger inte så långt. Alltså gäller det att få dit bina. Och göra trädgården attraktiv för humlor, blomflugor och skalbaggar. De är mindre köldkänsliga än bin och hjälper även de till med befruktningen. Städa inte för mycket i trädgården och ställ gärna ut några insektshotell till de vilda insekterna! Satsa på en bred palett av växter som lämnar rikligt med pollen och nektar under hela växtsäsongen så blir din trädgård populär hos pollinatörerna.

Vid pollineringen för insekterna över pollen från blomman på en äpplesort till en annan. Äppleträden är självsterila, så det måste finnas en kompis. Alla sorter är dessvärre inte kompatibla med varandra och för att ta reda på vilka sorter som befruktar varandra kan du ta en titt på ett pollineringsschema som du hittar på nätet. Där framgår det vilka äpplesorter som passar att kombinera. Katja, Filippa och Transparente Blanche är exempel på mångsidiga pollenlämnare som befruktar många andra sorter. Har du äppleträd i ett område med många trädgårdar inom en nära omkrets brukar det alltid finnas någon pollenbytare i närheten. Annars kan det vara säkrast att köpa flera träd som jobbar bra ihop.

Får man låna bikupor till sin äpplelund har träden större chans att bli pollinerade.

Sparris är färskvara

Greenspire trädgårdskonsult sparrisodling sparrisskott trädgårdsodling grönsaker

Som soldater i givakt står snart sparrisen i landet. En prima primör som ska avnjutas färskskördad. Det är en tidig vår i år och även sparrisen verkar bli lite extra tidig. Risk för nattfrost alltså och vissnade sparrisskott, om man inte odlar i tunnel eller täcker plantorna med fiberduk nu i början.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris frostskada
Sparrisen fryser lätt om det blir sen nattfrost på våren. Då blir stjälkarna helt platta och gula.

Sparris är en utmärkt nybörjarväxt, som fler skulle våga plantera, men man får förstås vänta lite på det goda. Det tar några år innan det blir full skörd. År ett efter plantering tar man inget, andra året skördar man lite. Först det tredje året kan du räkna med att skatta plantorna fullt ut.

När du ska plantera sparris behöver du förbereda jorden lite. Välj den varmaste och soligaste platsen i trädgården. Sparris är egentligen en strandväxt och föredrar sandig och lätt jord. Är din tomt belägen på lerjord börjar du med att lätta upp jorden. Gräv ett dike, ca 50 cm djupt och minst 30 cm brett. Rensa noggrant bort alla ogräs. Blanda sedan upp jorden med sand, kompostjord och stallgödsel. Pallkrage runt om funkar bra, för då får du dels en upphöjd, varmare bädd och dels en barriär mot ogräs som tar sig in från sidorna.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris odling köksträdgård grön vit sparris

Gräv sedan fåror i jorden, ungefär som om du skulle sätta potatis, fast lite djupare. Bygg en ås av jord mitt i fåran som du plattar till så den blir fastare. Längs hela fåran ska det gå en ås, för det är på den som sparrisens rotsystem sedan ska placeras. Själva plantan ovan jord är ganska tanig när du köper den, men rotsystemet ska vara kraftigt, med långa, trådiga rötter. Dela på rötterna med handen som en ”mittbena” och lägg ”benan” över åsen så att rötterna ligger på var sin sida ner i diket. Ca 25-30 cm avstånd mellan plantorna är lagom. Fyll så på med jord upp till att de gröna skotten börjar. Under första sommaren föser du stegvis mer jord i diket tills att du bara har en upphöjd bädd.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris bladstjälkar sparrisblast
Njut av de vackra bladstänglarna. De är lite som en sirlig bambu!

Vattna under första året så att plantorna etablerar sig ordentligt i jorden. Gödsla varje sommar efter att skörden är avslutad. Låt de fluffiga, vackra bladstänglarna växa upp och lagra in näring till rötterna för nästa års skörd. Ibland blir stänglarna rejält höga och då kan de behöva uppbindning för att inte vika sig och brytas. På senhösten när all blast gulnat och vissnat ner klipper du ner den vid markytan.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris sandbädd
Skörda dagligen när produktionen är som störst. Sparrisskotten växer snabbt!

Skörd får du från år två, och då bara några stjälkar. Åren därefter kan du räkna med 10-15 stjälkar per planta. De växer fram efterhand och du skär av stjälkarna när de når en längd på ca 20 cm ovan jord. Skörda inte längre än till midsommar. Skär av sparrisen med en vass kniv strax intill jordytan. Detta är de gröna sparrisarna, medan de vita sparrisarna odlas kupade, alltså täckta med jord. Det är alltså inte olika arter, utan skillnaden ligger bara i hur du odlat fram stjälkarna. Om inget solljus kommer till bildas inget klorofyll och då blir stjälkarna vita.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare sparrisodling katt sparrisskott

Jobba dig till en bra jord

Att ta hand om och förbättra sin jord borde vara en lika stor fråga som att förbättra klimatet. Eller egentligen hänger de två ihop. Jordhälsan och bördigheten är en förutsättning för att kunna leva klimatsmart och odla utan större påverkan på klimatet. I det lilla perspektivet är det helt enkelt en fråga om att förbättra och säkerställa en skörd även i framtiden, samt att värna en mångfald av djur och växter i både odling och natur.

Daggmasken gräver gångar och drar ner organiskt material från jordytan i matjordslagret.

Förbättring av markstruktur
Mer och mer pratas det om no-dig-metoden, d v s att odla utan plöjning eller höstgrävning. En metod som ökar jordens volym och genomsläpplighet eftersom maskar och andra jordlevande organismer får sköta sitt jobb ostört och skapa en porös och humusrik jord. Det organiska materialet som lämnas ovanpå marken eller brukas ned stabiliserar jordens aggregatstruktur. Rotsystemen påverkar också strukturen genom att gångar blir kvar i marken när rötterna förmultnar. Markstrukturen påverkas också indirekt då det kol och kväve som tillförs jorden gynnar mikrolivet, såsom kvalster, jordlöpare, hoppstjärtar och maskar i marken.

Odlingsbäddar som täcks om hösten med odlingsrester och halm. Därefter läggs ett lager kompostjord ovanpå för att hålla materialet på plats.

Bekämpning av ogräs och skadegörare
Tillgängliga kemiska preparat för bekämpning av ogräs och ohyra i konventionella odlingar minskar för varje odlingssäsong. Det betyder att våra grönsaksodlare och lantbrukare måste tänka om och hitta alternativa metoder. Gröngödsling bör ingå i växtföljden hos ekologiska odlare i o m att mineralgödsel inte är tillåten. Gröngödsling med eller utan täckodling, mellangrödor och bottengrödor är möjliga lösningar för att få en bättre jordhälsa och en renare odling, även om man ser till ogräsproblematiken. Beroende på vilka ogräs som finns i jorden väljs lämpliga gröngödslingsarter. Det är viktigt att vallen putsas innan ogräsen sätter frö.

Persisk klöver doftar gudomligt och bidrar till en bättre jordhälsa.

Blanda flera arter
Så helst en blandning av olika gröngödslingsväxter. Blandningar har den fördelen att de är odlingssäkrare än ett bestånd av enbart en art. Blanda gärna kvävefixerande arter med sådana som inte är kvävefixerande. En eller flera gräsarter bör också ingå. Det finns färdiga fröblandningar att köpa om man inte vill experimentera själv. Subklöver, gul lupin, sötväppling, luddvicker, åkerböna, bovete, råg och havre är exempel på arter.

Vitklöver bör slås tidigt om man inte vill att den ska fröså sig.

Baljväxter är ett näringsrikt alternativ som passar både i gröngödsling och ogräsbekämpning. Det finns flera ettåriga klöverarter som samtidigt som de fixerar kväve från luften även håller nere ogräs och fungerar som nektarkälla för insekter. Nektar och pollen från blommorna är dessutom en värdefull tillskottsföda för parasiternas naturliga fiender. Att ta hand om och uppföröka skadegörarnas naturliga fiender tidigt på säsongen innan skadegörarna anfaller kan vara avgörande för bekämpningen av dessa.

Honungsört och blodklöver i en ettårig blomsterremsa motarbetar ogräs genom skuggning. Honungsört bör dock putsas innan fröbildning om man inte vill att den frösår sig.

Blommor föder nyttodjur
Genom att tillföra blommande växter i grönsaksodlingar kan man bidra till en biologisk bekämpning av många skadeinsekter som bladlöss och kålmal. De blommande växterna lockar parasitsteklar från omgivande vegetation tidigt på säsongen och erbjuder både skydd och nektar innan själva skadeinsekten kommer in. Genom att slå vallen i omgångar säkerställer man att det ständigt finns blommande växter som föda åt pollinatörer som humlor och fjärilar.

Ettårig blandning av westerwoldiskt rajgräs, blodklöver och perserklöver som gröngödsling.

Tillförsel av kväve
Innehåller blomsterblandningen klöver och bladrika växter får jorden tillgång till värdefull näring och förbättrad struktur när gröngödslingen vänds ner i marken. I första hand handlar det om kväve, som bundits till kvävefixerande bakterier på baljväxternas rötter samt kol, som härrör sig från de grövre växtdelarna. Ju tidigare en vall brukas ner i jorden, desto större är näringstillskottet. Gröngödsling tillför däremot ingen fosfor till jorden, så det måste kompletteras på annat sätt. Till exempel med Biofer, som är ett KRAV-godkänt gödselmedel som är tillåtet i ekologiska odlingar.

Gröngödslingen har alltså inte bara positiva effekter på ogräsreglering, markstruktur och artrikedom, utan har också stor betydelse för ett kemikaliefritt och mer varierat odlingslandskap där många arter kan trivas.

Violquiz

Jag är sannerligen ingen botaniker och tycker det är rentav tråkigt att hålla på och nyckla växter. Men ibland blir man så illa tvungen, när det är ett besvärligt släkte med många likartade arter att skilja åt.

Många, många och ljuvligt blå. Men vilken art är det?

Nu kände jag mig tvungen att ta reda på vad det är för en viol som växer som en blå matta i skogskanten av min trädgård. Det känns inte proffsigt att bara referera till den med uttrycket ”en blå viol nånting”. Släkter violer upptar 5,5 sidor i Mossbergs flora. Vissa är lätta att utesluta på färgen. Men de andra fyra sidorna då? Ljusblå allihopa.

Har fotograferat det ljuva beståndet sedan april månad, och än blommar det lite sparsamt. Kan konstatera att blommorna doftar dessvärre inte. Då faller luktviol bort. Petade försiktigt upp två plantor för att kunna syna dem noggrannare. De sitter ganska löst förankrade i mossmattan som man skulle kunna karaktärisera som växande i kalkhaltig ganska torr mullrik jord.

Bladen är spetsigt hjärtlika med tandade bladskivor och sitter på långa skaft. Ett karaktärsdrag som är viktigt att bestämma är stiplerna, som är bladlika bildningar som sitter vid bladskaftets bas. Stiplerna är väl synliga hos många växter, t ex ärtsläktet. Där är de runda som manschetter i bladfästet. Stiplerna hos denna viol är långa och fransade. Du ser dem tydligt på bilden nedan.

Fransade och långa stipler ger en ledtråd i detektivarbetet att artbestämma violen.

Långa, fransiga stipler förekommer enligt floran hos både bergviol, ängsviol, lundviol och skogsviol. Ingen hjälp där alltså.

Till slut kan jag konstatera att det finns inga eller väldigt korta bakåtriktade foderblad bakom blomman. Således borde det vara en lundviol. Fast hybrider är vanliga inom släktet, så helt bombsäker kan jag inte vara. Kanske finns det någon läsare som kan ge mig ett slutgiltigt svar?

Ska försöka memorera namnet så jag inte blandar ihop dem igen. Hur som helst så är mina violer underbart vackra och lyser upp i mossmattan. Bestämningsnyckeln jag använde hittar du i Den virtuella floran på linnaeus.nrm.se/flora

”Majkvällens fågel granskar med pipande omsorg sin flätkorg i grenklykan.
Lundviolen lutar sig in, ljusblå i myggtuvan.
Från mossig sten hoppar kvällsgrodan ner.
Bäcken går lite avsides, förirrar sig,
ringlar fram under valven med kabbelekan som lysmärke.”

Ur Majnatten av Harry Martinson (Dikter om ljus och mörker, 1971)