Etikett: Vackra perenner

Sippor av olika art och färg

Till vårens första perenna blommor sällar sig växter som i sitt svenska namn innehåller ordet sippa. Men det är lite oklart om alla av dem är släkt överhuvud taget.

Helt vanliga vitsippor i bokskogsmiljö.

Vitsippan är en underbar växt och när den brer ut sina vidsträckta mattor i bokskogen kan man verkligen känna att det är vår. Blommans färg kan vara lite variabel och skifta i rosa eller lila. Dessutom finns det mängder av namnsorter som entusiaster samlar på.

Gulsippan är vanlig i Skåne och på Gotland.

Gulsippor växer ofta i liknande lundmiljöer som den betydligt vanligare vitsippan. Gulsippan är något mindre i storlek, men annars mycket lik sin vilda släkting.

Balkansippor i olika nyanser vecklar ut sina kronblad.

Balkansippan är en knölväxt som gillar väldränerad jord i soliga till halvskuggiga lägen. Jag har sett dem växa lika glatt i ren grus intill en husvägg, i framkant av ett woodland och i en glesare solig buskplantering. Det kan vara en lite besvärlig växt att plantera då knölarna som säljs på hösten torkar fort i sina förpackningar i handeln. Lägg gärna knölarna i blöt ett dygn innan plantering för att öka chansen till en bra etablering. Det andra alternativet är att köpa färdigdrivna balkansippor på våren och plantera dem in the green.

Vita balkansippor i en woodlandplantering med bl a brunnäva och vita narcisser.

Blåsippor kan man hitta i lövskogar i naturen, men de finns också i handeln ibland och är utmärkta att plantera i trädgården. Observera att vilda blåsippor är fridlysta. Blåsipporna gillar en väldränerad, kalkrik humusjord som inte är för torr. En vår som denna har jag redan hunnit vattna mina blåsippor flera gånger för att de inte ska hänga med knoppar och blad.

Blåsipporna har halvt vintergröna blad och en kraftig jordstam. Plantan är lätt giftig, och kan ge irritation i mun och svalg. Knopparna bildas redan föregående säsong och sträcker snabbt ut sina stänglar när vårsolen börjar värma.

En vit blåsippa Hepatica nobilis ’Alba’.

Blåsippor finns förutom i blått även som vita och röda sorter samt fylldblommiga. Den ungerska blåsippan finns likaså i olika pastelliga nyanser. Jag har sedan många år en namnsort av Hepatica transsilvanica, nämligen ’Elison Spence’ som har lite märkliga hoprullade inre kronblad. Den sprider sig långsamt med sina krypande jordstammar. I övrigt kan blåsippor också förökas genom frösådd. I naturen hjälper ofta myror till med blåsippornas spridning.

Den ungerska blåsippan ’Elison Spence’ med sitt speciella mittparti.

Variationsrika ormbunkar är vackra hela året om!

Kambräken sätter nya blad i maj.

Ormbunkar är en grupp växter med stor variationsrikedom. Det finns de med små och sirliga blad, högre och grövre stjälkar samt helbladiga kraftiga växter. Färgerna är också väldigt olika, från ljust äppelgröna blad till kopparfärgade eller blågrönt variegerade.

Blodbräken under senhösten har tappat en del av sin kopparglänsande färg.

Den naturliga biotopen för de allra flesta ormbunkar är i skogen, woodlandet eller gläntan. Många ormbunkar trivs bäst i ljusa lövskogar. En lövskog släpper ner mycket ljus till marken under våren och får längre fram mot sommaren ett mer skyddande lövverk.

Honungslöken sticker upp genom strutbräkens bladverk.

Löven kan även bilda ett frostskydd för plantorna under vintern, särskilt i landets södra delar, där det sällan blir särskilt mycket snö. Kom bara ihåg att inte lägga upp för tjocka lager löv på de vintergröna ormbunkarna så de ruttnar därunder. Befria dem sedan från lövtäcket när vårsolen börjar lysa.

Svartbräken är vintergrön, så den behöver emellanåt släppas fram under täcket av tunga höstlöv.

Något du behöver tänka på när du planterar fuktkrävande ormbunksväxter under träd är att det kan bli rätt torrt under sommaren. Nyplanterade ormbunkar behöver passning med vattenslangen under de första åren för att rötterna ska etablera sig väl. Det gäller alla växter såklart, även torktåliga arter.

Raggträjon och stjärnflocka i gott sällskap.

I mitt woodland pågår en ständig fight mot kirskål, som trivs bra i den fuktrika jorden. Tänk på att rensa försiktigt runt ormbunkar, då deras rhizomer, rotstockar ofta ligger ytligt. Är jorden lucker kan det räcka att rensa med handkraft med hjälp av en liten planteringsspade eller hori-hori. Att täcka jorden med stora mängder löv, som jag gör på hösten, kan vara en bra strategi för att kväva kirskål. Löven bildar dessutom på sikt den luckra jordmån som ormbunkarna älskar.

Strutbräken blir över en meter hög och bildar med tiden kraftiga bestånd.

Vinterblommande julrosor

Den vanliga, vita julrosen Helleborus niger köper man oftast i knopp på senhösten. Jag tycker det är en underbar krukblomma vid entrén samplanterad med andra köldtåliga växter eller med flera exemplar tillsammans i samma kruka.


Under kalla nätter brukar jag skydda julrosorna med en strut av tidningspapper eller så lyfter jag in hela krukan frostfritt. De blommande julrosor vi har i handeln brukar inte vara så köldtåliga första vintern.

Mindre krukor är lätta att ställa i nya sammanhang när man vill piffa upp en vintertrött plantering. Så köp några extra julrosor som du kan plugga in på ett tråkigt ställe. Samma princip använder jag även under sommarhalvåret när det uppstår ”hål” i någon rabatt. Då ställer jag bara en kruka där med någon fluffig växt och vips ger det hela rabatten ett lyft.


Julrosen gillar ett halvskuggigt läge i djup men genomsläpplig, humusrik jord med god kalkhalt. För att höja pH i jorden på lite sikt kan du smula ner äggskal i ytjorden. Att plantera julrosorna i en slänt brukar vara ett bra trick för att undvika alltför mycket fukt vintertid. Ett annat är att plantera dem på en liten kulle av grov grus. Fyll gärna på med näringsrik kompostjord kring julrosorna på våren. Då klipper du också bort gamla blad, för att lämna plats till nya. Nu passar jag även på att plantera ut krukexemplaren från förra hösten. De mår mycket bättre i marken under sommaren. Glöm inte att vattna om det blir långvarig torka!


Julrosor brukar få mängder av frön och de flesta självsår sig direkt under plantan. Många gånger korsar de sig vilt och avkomman kan bli väldigt varierande. Om du har tur och är lite påpasslig kan du hinna samla in julrosens frön innan den släpper dem, i juni nån gång.

Vill du inte ha en massa småplantor i rabatten går det att så fröna direkt i fuktig jord och ställa sådden skuggigt och svalt.


Sådden får inte torka ut, så glöm inte bort den helt. Efter ett år kan små plantor börja dyka upp i sålådan och då är det dags att försiktigt skola om dem i egna småkrukor. Därefter får du vara beredd att vänta ytterligare minst ett-två år på blomning. Det tar lite tid att odla julrosor, men är väldigt kul, med tanke på alla varianter som kan uppstå.

Iris har vårkänslor!

När jag går trädgårdsrundor så här års, mitt i vintern, ser jag mängder av olika lökväxter som börjat sticka upp sina stjälkar. Några botaniska tulpaner, snödroppar, narcisser, pärlhyacinter och tunna spröt av holländsk iris.


Lökarna till de holländska irisarna, Iris x hollandica, köper du på hösten och planterar i samma veva som narcisser och andra lök som snabbt bör komma ner i jorden. Planteringsdjup ca 10 cm. Jag sätter dem i grupper om 5-7 st ganska nära varandra, för att det funkar bra ihop med övriga växter runt om. Holländska iris är inga långlivade lökväxter, men utmärkta ifyllnadsväxter både i snittodlingen och i perennrabatten. Det finns så många färger att matcha med och de är inte så dyra. Och jag har förälskat mig i dem.


Den iris som visas här är den vita ’White Magic’ i en smal rabatt med både rosor, perenner och andra lökväxter. Den gillar en väldränerad, men inte för torr jord i soligt läge. Det är egentligen grannarna i planteringen som styr vattenmängden, men eftersom jag generellt har en lerig jord så är denna rabatt upphöjd och förbättrad med mycket kompost och kogödsel. Det luftar upp även en lerig jord och fukthalten brukar vara ganska god oavsett väder.


Eftersom det finns mängder av olika potentiella skadegörare som sorkar, harar, rådjur, hjortar och sniglar i min trädgård är det viktigt att prova olika växter i mindre skala innan jag brer på för fullt. Men dessa har klarat sig i konkurrensen. Sniglar får man plocka på den dagliga rundan, men Iris är inte värre angripna än att de hinner blomma som vanligt.


Det blir en högrest blomma (ca 50 cm hög) med smala blad, så den är lätt att blanda in med tidigblommande perenner som är mer ”bladiga”. Sena perenner som höstflox ligger fint i botten utan att störa. Denna mix med bl a Allium ’Eros’, vit stjärnflocka ’Moonshine’, trädgårdsrutan ’Black Stockings’ och småblommande Austinrosen ’The Mayflower’ är en helt underbar syn i mitten av juni.

Mormorsperenner – doft och fluff

De gammeldags perennerna ligger nära våra hjärtan. Fantastiskt nog passar de in både vid det charmiga torpet och i den stramare moderna arkitekturen. Jag skulle närmast säga att sammanhanget avgör blandningen. Ju mer asketisk byggnadsstil, desto färre färger och arter. Men har du ett äldre hus på landet byggt i trä eller sten kan du gå all in med lättskötta mormorsperenner.

Vit och spröd löjtnantshjärta
Löjtnantshjärta är en kär försommarblommande perenn som finns i vitt och rosa. Gillar halvskuggigt och halvfuktigt läge. Vissnar ner ganska tidigt, så kombinera med en bredväxande växt som kan ta över tomrummet.

Mormorsblommor kallar vi dem eftersom vi tänker på dem som blomster vi minns från vår barndom. De lever kvar i många trädgårdar från generation till generation. Lättskötta och livskraftiga alltså och de gläder oss hela sommaren utan en massa extra pyssel. Extra långlivade är de med djupa eller kraftiga rotsystem som hittar fukt och näring på egen hand.

Rosenmalva i kraftigt bestånd
Rosenmalvan är buskig till växtsättet och trivs bäst där den får lite plats att bre ut sig. Självsår sig ofta, så kan behöva begränsas om det blir lite för många plantor på samma plats.

Växter som lätt självsår sig kan också leva kvar på samma plats under decennier. En del känns nästan förvildade i den naturnära trädgården för de smälter in så väl. Får de sprida sig på egen hand kan det bli lite för bra och rufsigt, så en trädgård mår ändå bättre av att hållas efter lite. Aklejan är ett sådant exempel på växt som kan invadera grusgångar och fylla stora ytor på kort tid. De är svåra att utrota, för de har djupa rotsystem och mängder av fröer som sprider sig lätt. Frökapslarna som blommade först mognar samtidigt som de sista knopparna öppnar sig och därmed hinner fröerna ofta trilla ut innan man hinner klippa ner den avblommade stängeln.

Fluffiga blomhuvuden hos luktpionen
Luktpion med vit fingerborgsblomma

Luktpioner och bondpioner har stora, härliga blommor och är riktiga mormorsfavoriter! Båda börjar blomma redan i maj och håller på under många veckor om du blandar sorter och planterar dem i halvskugga. Pionen gillar att stå orörd och ska inte delas för ofta. Ge den en djup och näringsrik jord, gärna lerjord, så återkommer den år från år och blir bara finare.

Himmelsblå bergklint
Bergklint

Bergklinten är en tacksam mormorsperenn som är väldigt lättodlad. Den finns kvar vid många gamla torp även om de stått obebodda under lång tid. Den vanliga bergklinten blommar i blått, men det finns även vita och rosa varianter. Bergklinten kan nästan kallas för ett ogräs där den trivs bra, för den sprider sig gärna med underjordiska utlöpare. Om du beskär den efter blomningen kommer den igen med ett andra flor senare under sommaren.

Stjärnflockan frösår sig lätt
Stjärnflocka med stäppsalvia

Stjärnflockan är en skir och lågmäld perenn som passar väl ihop med många andra perenner. Blommorna är inte så stora och växtsättet är lite vävande, så den fyller ut i rabatten och tar sig in i mellanrummen. Ge den en halvskuggig växtplats med lätt fuktig, näringsrik jord så kommer den att självså sig rikligt. Det är även lätt att dela större plantor. Stjärnflockan förekommer i mängder av namnsorter i det vita-rosa-röda färgspektrat.

Blå och rosa aklejor vid husknuten
Försommarblommande aklejor i sitt esse

Mormorsblommorna är med sin tålighet en bra bas att ha i trädgården. Därtill kan man plantera in andra perenner som är mer krävande. Ta vara på gamla perenner och odla dina känslor. Fyll en vas och sätt en trädgårdsstol intill rabatten för att bara fylla öga och näsa av den härliga blomningen!

Vinröda vallmo i mängd
Jättevallmo är en robust och lättodlad perenn som lever kvar i många år i trädgården. Den frösår sig friskt, men har du problem med sniglar kan de hålla ungplantsbeståndet på lagom nivå.

Mogna rabatter i september

Plötsligt blev det sensommar och höst. Oj, hur gick det till – hann jag verkligen uppleva sommaren nu? Var det inte liljekonvaljtid precis? Likadant varje år. Känns det igen? Tur att det finns ett gäng fina höstblommare i rabatterna som sköter sig mer eller mindre själva. Annars hade det nog blivit lite hål här och där.

Anemone tomentosa ’Robustissima’

Höstanemonen är en lättodlad perenn för den södra halvan av Sverige. Eftersom blomningen är sen och plantan något vinterkänslig kan den inte rekommenderas långt norrut. Men det kan gå – ge den en väldränerad växtplats i ett varmt och soligt läge. Täck rotzonen med löv eller halm till vintern så kan det klara sig även i högre zoner.


Höstanemonerna bildar med tiden stora bestånd och behöver delas emellanåt. Dessutom frösår den sig gärna, så det dyker upp nya småplantor lite överallt där den trivs. Det kan ta några år, för den är något långsam i etableringen. Vårplantering tycker jag lyckas bättre, men det kan ha med dräneringen att göra. Den gillar en näringsrik och humusrik jord som är något fuktig. För dräneringens skull kan du gärna bottna med grus och även blanda in grus i planteringsjorden.

Anemone x hybrida ’Andrea Atkinson’ ihop med en aprikos Austinros.

Mängder av namnsorter finns i det vit-rosa-cerise spektrat. Tänk på att det är en ganska ostyrig perenn, och de högsta sorterna behöver stöttning då de gärna lutar. Speciellt vid regn. Välj sort efter höjd och placera den på rätt plats i rabatten. I bakkant eller mitten passar för de flesta.

Ett rikligt bestånd av silvrig höstanemon.

Anemone tomentosa ’Robustissima’, silvrig höstanemon, blir strax över 1 meter hög. Den blommar i blekt rosa och fortsätter så länge det finns knoppar. Ibland ända in i november. Bladen utvecklas ganska sent, så du kan ha andra, tidigare blommande växter intill. Frösår sig gärna generöst.

Som nytvättade lakan på tork – Anemone x hybrida ’Whirlwind’

Bland korsningsformen Anemone x hybrida finns det flera vackra vita namnsorter. ’Andrea Atkinson’ blir ca 80 cm, ’Honorine Jobert’ 120 cm och ’Whirlwind’ med sina halvfyllda och fjärilsfladdriga blommor blir ca 90 cm. Letar du efter mer färg så kanske den starkrosa ’Pamina’ passar bättre. Fylldblommig och ca 80 cm hög.

’Andrea Atkinson’ är vit och enkelblommig.

Ta hand om julrosorna efter vintern


Julrosor, Helleborus, är ett ypperligt växtsläkte att plantera in i trädgården för att förlänga trädgårdssäsongen mot vinter och tidig vår. Vintergröna växter och träd och buskar med vacker bark och granna grenar ger andra intressanta detaljer att stanna upp vid eller titta på genom fönstret. Men söker du lättskötta växter med tidig blomning tycker jag du ska överväga julrosor. Effekten av en blommande julros i mars-april är underbar!

Så här dags i början av mars börjar julrosens knoppar krypa upp ur marken i södra Sverige. De kraftiga, vintergröna bladen som skyddat knopparna mot vinterfrosten har nu spelat ut sin roll. Då är det dags att klippa bort de gamla bladen, eller åtminstone tunna ut dem för att öppna upp plantan och öka luftväxlingen kring blomstänglarna.


Julrosor kan angripas av svampsjukdomar, av vilka den vanligaste är svartfläcksjuka. Du känner igen den på de mörka fläckar och svarta strimmor som visar sig på blad, bladskaft och blommor. Kraftiga angrepp kan minska plantans växtkraft. Klipp bort angripna växtdelar och håll julrosen i god tillväxt. Det betyder att den har god markfukt och ett årligt tillskott av luftig kompostjord eller barkmull. Du kan också krossa äggskal och strö ut omkring plantan för att ge den ett extra kalktillskott.


Julrosor trivs bäst i vandrande skugga under högre buskar och träd. Har de god markfukt kan de klara ett fullt soligt läge, men annars är halvskugga bäst. Rotklumpen växer ganska långsamt, så låt plantan stå ifred och flytta inte på den i onödan. Delning behöver man inte heller ge sig på förutom i riktigt välväxta exemplar. Har du lerig jord kan du lätta upp den med tillskott av naturgödsel, kompost och grovt grus. Är det en sandig jord som har svårt att hålla fukten måste du blanda i mängder av vattenhållande material som kalkad torv, kompost och barkmull.


Annars är det för blöt jord som kan vara dödsorsaken för många julrosor så här års. Så tänk på dräneringen! Efter en riktigt kall vinter med ganska djup tjäle finns det risk för att rötterna frusit bort. Julrosor som stått i en fukthållande kruka över vintern kan ha haft det tufft. Lyft lätt på plantorna och kolla om de är vid liv. Gräv då ner dem i rabatten så fort marken tinar. De mår bättre där. Och förökar sig gärna när de trivs. Då kommer du småningom att hitta småplantor under bladverket eller längre bort i trädgården dit myrorna har burit iväg grobara frön. Det är lycka!

Om färgtemperatur – kalla och varma färger

Svala rosa toner i en okänd sort av höstflox och fackelblomster ’Lady Sackville’.


Jag hör ibland trädgårdsägare beklaga sig över över oredan i sina rabatter. ”Det är så plottrigt” eller ”Jag har alldeles för mycket växter i en enda röra”. Då har de sett exempel på sparsmakade rabatter i svalt vitt där var blomma har sin plats, och så vill de göra lika. Var inte rädd för mängden, tänker jag, mångfald kan vara jättefin om man har gott om utrymme. Men ju mindre yta, desto lättare att få lugn om man bara har få arter. Det finns många principer att jobba efter när man designar rabatter och den enklaste att ta till sig för nybörjaren är bakgrund och färg. Det vill säga den gröna utfyllnaden och färgtemperaturen.

Kalla färger hos lila jätteverbena och transparent vit morotsblomma.


Enkelt uttryckt är det så här: Du behöver bestämma dig för om du ska gå på det kalla eller det varma. Kalla kulörer är vitt, silver, blått, rosa, purpur och lila. Varma färger är gult, orange, aprikos och rött. Man kan också titta på undertonen hos en blommas färg och se om den bryter mot gult (varm) eller blått (kall). Därför finns det både varm och kall röd och varm och kall lila. För att bryta av och skapa spänning så det inte blir alltför slätstruket behöver man bryta av ibland och hotta upp sin valda färgtemperatur med en klick kontrastfärg. I en kall rabatt med mycket blått kan det vara orange. Och i den varma rabatten gör lila inslag underverk.

Komplementerande färger hos dagliljan ’Mauna Loa’ och en blå kungsnäva. Känn hur det vibrerar!


Vill du inte välja mellan den ena eller den andra färgtemperaturen kan du växla färg under säsongen, så att våren-försommaren är kall och sensommaren-hösten är varm. Med det är lite mer krävande kompositionsmässigt. Har du en lång rabatt kan ena delen vara varm och den andra kall.

Till vänster rosa veronika, vit stäppsalvia ’Schneehugel’, till höger smalt fackelblomster ’Dropmore Purple’. Avblommade lökbollar nertill och en rosa ros mitt i.


Nu har du fått huvudnycklarna till rabattens färgval. Återstår att få med lite grönt som bakgrund och andrum. Sent blommande perenner och prydnadsgräs ger försommargrönska som utfyllnad innan de kommit i knopp. Tidigt avblommade perenner har ofta kvar grön bladmassa som fyller ut i rabatten efter blomningen. En rabatt som ska ha åretrunt-skönhetsvärde måste ha ett visst mått av grönska även på vintern. Det har jag beskrivit i ett tidigare blogginlägg.

Definitivt varma kulörer: gult dagöga ’Summer Nights’ och orangeröd solbrud ’Moerheim Beauty’


För att vara helt säker på färgtemperaturen hos olika blommor behöver du se dem i verkligheten. Bilder på nätet eller i en bok kan vara hur missvisande som helst. En väl uppskyltad visningsträdgård eller handelsträdgård är toppen för detta ändamål. Anteckna namnen på sorterna och fotografera dem för att stötta minnet. Jag vet hur lätt det blir rundgång i skallen av alla tiotals olika bladfärger på alunrot eller årets nykomlingar i sommarblomshandeln.

Vit höstanemon ’Honorine Jobert’ svalkar upp i varm kombination med praktrudbeckia ’Goldsturm’. De gula ståndarknapparna hos anemonen binder vackert ihop de två.

Lycka till med din rabattdesign!

Lägga om rabatten från början

När ogräset börjar ta över och rabattens växter förlorat sin bästa spänst är det läge att lägga om rabatten helt och hållet. Börja om från början. Har du en bas av buskar och något mindre träd redan, så kan de bli kvar och bilda stomme till det nya. En noggrann underhållsbeskärning kan ge dem ny kraft och vitalitet. Den största vinsten med att lägga om rabatter är att du får bort ogräs och kan gödsla igenom jorden ordentligt och ge jorden en bättre struktur.

Silvrigt för det torra läget med pärleternell, rysk martorn och kungsljus.

Gör så här:

Under lågsäsong kan du börja med detta jobb så länge som marken inte är frusen. Det är lättare att gräva i en jord som inte är för blöt, men vet du med dig att det blir svårt att hinna med i vår – då tycker jag att du börjar så fort som möjligt när jorden börjar torka upp. De tidigblommande perennerna står redan och väntar, så de är lätta att få upp med hela klumpen. Lägg dem åt sidan på t ex en presenning medan du gräver vidare. Finns det mängder av kirskål och andra fleråriga ogräs, så bör du gå igenom varje spadtag jord noga. Ta bort alla synliga rötter som inte tillhör någon av dina perenner eller lökväxter. Det kan bli mängder av rötter om det är riktigt illa. Är inte jorden grävbar ännu på ett tag, så börja med planeringen. Den tar sin lilla tid.

Ljust läge, något fuktig jord passar växter som iris, aklejruta och pion.

Placera de egenskaper växtplatsen har på skalan: soligt – skuggigt, torrt – fuktigt, lerigt – sandigt, blåsigt – skyddat osv. Tänk efter vilket färgtema du vill ha. Finns det någon speciell stil du gillar? Finns det begränsningar för hur höga växterna kan bli? Vilken/vilka tider på året ska rabatten ha sitt största prydnadsvärde? Vill du ha växter som gynnar djurlivet? Ska det ingå ätliga växter? Som du ser kan en grundlig genomgång av förutsättningarna tratta ner urvalet till en hanterbar mängd. Bläddra i böcker och växtkataloger och skriv ner alla växter som stämmer in i ditt urval. Här har du en bruttolista att utgå från. Kanske upptäcker du att älsklingsväxten inte passar in här, för den har fel ståndortsönskemål. Så kan det vara ibland, allt passar inte överallt. Ibland får man avstå från sina darlings.

Höga digitalis baktill, akleja och pion i mellanskiktet. En ljusblå näva i framkant.

För att planera rabattens utformning behöver du mäta upp ytan. Rita in ev befintliga buskar som du vill spara. För över skissen till ett ritblock i hanterbar skala. Kanske är det 1:50 (1 cm på ritningen är 50 cm i verkligheten) eller 1:20. En skallinjal är bra att ha för detta. Titta på din bruttolista och fundera var de olika växterna passar in på ytan. Högre arter längre bak och lägre i framkant. Få närliggande färger och former på blad och blommor att passa ihop.

Storblommiga lila allium i en djup rabatt med många perenner på väg upp.

Ta reda på hur tätt dina valda växter ska stå. Är det mindre perenner brukar 30 cm avstånd vara lagom. Små växter placeras tätare, högvuxna glesare. Ska det vara växter som väver ihop sig i varandra eller större sjok av samma sort? Plottra inte till det, utan ta många av samma sort. Ju större rabatt, desto större sjok av samma. Kanske ska samma växt komma igen med en grupp lite längre bort i rabatten.

Vit höstanemon Honorine Jobert och bakom den den guldgula rudbeckian Goldsturm.

Du kan slutligen stämma av så växterna följer den blomningssäsong som du önskade. Gör en liten månadskalender och markera blomningstiden för var och en vald art. Bor du i en sydlig växtzon och vill ha blomning i princip hela året så behöver du förmodligen komplettera med lökväxter på våren.

Genom att blanda in lökväxter i rabatten förlänger du blomningssäsongen.

Sen går du med din växtlista till plantskolan/gardencentret och kollar upp vad kalaset kostar. Kanske kan du få gratis plantor av någon snäll granne eller bekant, kanske kan du dela egna växter eller driva upp från frö. Allt måste inte vara klart med en gång. Sen återstår bara jordförbättring och plantering. Glöm inte att njuta! Simple as that!

En julens blomma


När höstmörkret kramar om en och de virvlande kallfuktiga löven daskar mot kinden då finns det bara ett hopp i trädgården! Julrosens tid kommer som en räddning. Den vita julrosen Helleborus niger hittar du i handeln i full knopp redan i november. Jag kan inte motstå den rena skönheten, utan krämar på med så många plantor jag får plats med i pottor och korgar.


Julrosen har kraftiga, läderaktiga blad som är lite vassa i bladkanterna. Mellan bladstjälkarna hittar du blomknoppar i mängd. För några dagar sedan kom det lite snö och då visade julrosen sitt rätta ansikte med frostpudrade kronblad. I naturen förekommer julrosor i lövskogar på Alpernas bergssidor vid sidan av ormbunkar och primulor.


Ska du återskapa en god växtmiljö för julrosor väljer du en kalkrik och näringsrik jord i halvskugga. Den trivs hellre i fuktigare jord än står för torrt. Räfsa in löv på hösten ibland julrosorna och lyssna till krispet när knoppar från snödroppar, blåsippa och julros letar sig upp i ljuset. Lövtäcket ger skydd för frosten och den allra tidigaste vårsolen. Samtidigt innebär det mat till nedbrytarna som gör om lövmassan till humushaltig jord. Strax innan blomning kan du också klippa bort de gamla, slitna fjolårsbladen för att blommorna ska komma till sin rätt. Lägg bladen i brännbara sopor och inte på komposten, för de har ofta svampangrepp.


De vita julrosorna är de allra tidigaste i blom även i rabatten. Släktet Helleborus är stort, och jag tycker de höga rosa/röda orientalis-hybriderna är absolut bedårande, men de tidiga vita kniper poäng på sina rent vita, välformade blommor. De visar dessutom ansiktet, till skillnad från många av de turkiska julrosorna som nickar så djupt att man får lägga sig ner på den vårfuktiga gräsmattan för att kunna se in i blommans inre.