Härliga, ovanliga kvitten

Greenspire trädgårdskonsult kvitten frukt Cydonia oblonga
Hela växten är mer eller mindre täckt av ett grått ludd.

Äkta kvitten, Cydonia oblonga, är ett mindre fruktträd med lång historia. Man tror den har odlats som kulturväxt tidigare än äpple. Kvitten avbildades av både greker och romare redan under antiken. Växten har sitt ursprung i Mindre Asien och Kakausus. Det vetenskapliga namnet knyter an till staden Kydonia, idag Chania, på Kreta. Det finns endast en art i släktet, men ett hundratal olika sorter.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten blomknopp
 Cydonia oblonga
Blomknoppen är mycket lik en rosenknopp.

Kvitten är ett lövfällande träd med rosa eller vita blommor i maj. Knoppen är snurrad som en ros och vackert rosa till färgen. Blommorna påminner om äppleblommor, men är lite runda i formen även som utslagna och liknar nästan en mindre magnoliablom. Bladen slår ut ganska tidigt och är ludet grå, som om de vore angripna av mjöldagg.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten ludna blad blommor Cydonia oblonga

Många av de odlade sorterna är självfertila, så det räcker att ha bara ett exemplar för att få skörd. I oktober mognar de ludna, gula frukterna som passar att använda till kvittenmos, sylt, marmelad eller vin. Marmeladen får en vacker orangeröd färg vid kokning.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten syltkok Cydonia oblonga
När kvittenbitarna får koka med socker kommer de snart att bli vackert röda i färgen.

I medelhavsländerna gör man kvittenbröd, som är en slags hård marmeladgodis, av kvittenmos, socker, citron och honung. Den bakas i ugnen i långpanna vid låg temperatur under flera timmar.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten doftande frukt Cydonia oblonga
Frukterna kan vara formade som äpplen eller päron.

Råa smakar äpplena förskräckligt strävt, då de innehåller mängder av garvsyra. Däremot är de mogna frukterna ljuvliga att ta in på ett vackert fat, då de har en härlig doft som sprider sig i rummet. Den aromen liknar inget annat. Dessvärre finns det ofta stora mängder små flugor i frukterna och dessa förökar sig glatt inomhus. Så då åker fruktfatet ut!

Greenspire trädgårdskonsult kvitten blomning Cydonia oblonga

Kvitten har ett grunt rotsystem och bör odlas i fuktig mark med något sur markreaktion. Den är härdig i zon I-II. På många håll används kvitten som grundstam vid förökning av svagt eller medelstarkt växande päronträd. Kvitten har också använts som medicinalväxt mot bl a magbesvär och ”klena nerver”.

Gyllengul, doftande azalea – hur lyckas du

Azaleorna tillhör gruppen lövfällande rhododendron, med smala och tunna blad, som oftast får en fin höstfärg som bonus innan vintern kommer. Guldazalean, den gyllene, är en ren fröjd att ha i sitt woodland. Den gula färgen är genomträngande och lyser upp i mörkgröna partier. Dessutom doftar den härligt; sött och underbart.

Att azaleorna fäller sina löv till vintern gör att de är rätt tåliga för frost och vårsol. Det finns inget (förutom knopparna då) som kan ta skada av köld, och de flesta namnsorter ligger i zon 4-5 i härdighet. Så var inte rädd för att prova.

Gemensamt för alla rhododendron är kraven på växtplats. Jorden ska vara lucker, humusrik och sur (pH ca 5) och med god fukttillgång. En hel del torv går åt när du ska plantera dem. Välj okalkad torv eller speciell rhododendronjord. Gräv en riktigt stor grop och undvik att trampa till jorden för hårt kring rotklumpen efter plantering. Rötterna kräver mycket syre och är följaktligen mycket känsliga för kompakt jord.

Azaleor passar både i halvskuggigt och i mer soligt läge. Det ytliga rotsystemet kräver mycket vatten, men vatten får inte bli stående i planteringshålet. Glöm inte att vattna plantan de första åren samt vid längre torkperioder. Använder du vattenledningsvatten ska du vattna rejält åt gången, eftersom rotklumpen helst ska sköljas ”ren” från salter och klorider som ingår i vattenverksvatten. De ömtåliga finrötterna kan lockas att ta upp för mycket salter och torkar paradoxalt nog ihjäl. (Repetera gärna osmosen från skolans biologi!)

Gödsling är inte lika viktigt, så om plantan är i god tillväxt kan man låta bli att gödsla helt. Om det behövs ska du använda små doser av sura gödselmedel, t ex superfosfat. Det finns också färdigblandade rhododendrongödsel som har rätt sammansättning. Överskrid inte rekommendationerna på förpackningen – rötterna är ytliga och kan lätt svedas av stark gödsel.

Att rötterna sitter ytligt gör att även stora plantor lätt kan flyttas ifall du kommer på att placeringen blivit fel. Vid flyttning av äldre plantor tillämpar du samma planteringsinstruktion som för nya, krukade exemplar. Behöver du klippa in grenarna så går det bra. Rhododendron och azaleor tål beskärning. Bäst blir resultatet strax efter blomning.

Bilderna i detta inlägg kommer alla från Sofiero slottsträdgård i Helsingborg. Guldazalean blommar där i maj månad. En promenad i rhododendrondalen på Sofiero är en exotisk upplevelse. Ravinens naturliga utformning med branta, trädklädda slänter är själva hemligheten bakom det lyckosamma projektet som kung Gustav Adolf och kronprinsessan Margareta skapade under början av 1900-talet. Rinnande fukt och porös jord med ständig lövtillförsel är receptet!

Himmelsblå hortensior kantar vägar och hagar på Azorerna

Hortensian är en vedartad växt för fuktigt och varmt klimat.
Den blå hortensian börjar blekna mot slutet av blomningstiden.

Hortensian är den sommarblommande växt som man ser mest på öarna på Azorerna. Denna buske med härkomst från det ostasiatiska havsklimatet passar perfekt i det varma och fuktiga vädret utan större temperatursvängningar under året.

Hortensians blommor är mestadels sterila.

Blomsamlingarna är stora och tätt sammansatta av sterila blommor. Knopparna sätts på fjolårets tillväxt, vilket kan leda till att de kan frysa bort en kall vinter. Varma somrar hinner nya knoppar bildas, men blomningen blir ofta sen. Bäst lyckas man med hortensia, Hydrangea macrophylla, i zon 1-2. Välj en halvskuggig plats med fuktig jord. Blanda gärna in okalkad torv i jorden för att ge växten det låga pH den älskar. För riktigt blå blommor krävs för det mesta en tillsats av alun eller aluminiumsulfat.

Hortensian är en vanlig dikesväxt på Azorerna.
Nystuckna sommarsticklingar av Hydrangea macrophylla längs en vägren på Azorerna.

Där klimatet är det rätta är hortensian lätt att föröka. På Azorerna klippte man till vanliga sommarsticklingar och stack ner dem i den lavahaltiga jorden. De flesta verkar ta sig, av de blomstrande vägkanterna att döma.

Purpurhortensia längs en vulkansluttning.

Hydrange macrophylla ssp serrata är en underform som på svenska kallas purpurhortensia. Den har en samling fertila blommor i mitten, innanför de sterila kantblommorna. De ger busken en mörkare blomfärg och ett mindre pråligt utseende.

 

Rädda citronträd som tappat alla blad

Citronträd tappar lätt bladen inomhus pga svagt ljus och torr luft.
Citronträd som tappat sina blad under vintern.

Under vintern droppar citrusträden ofta många blad när vi försöker övervintra dem inomhus. Ibland nästan samtliga. Ljusbrist och torr luft är vanligen det som ligger bakom. Det är ändå ingen orsak till panik. Släng inte plantan! Nya blad växer ut småningom!

Citronens knoppar utvecklas när temperaturen blir högre.
Här ska det bli citronblom småningom.

Att övervintra citronträd inomhus är inte helt lätt, för det kräver två saker – att du har ett svalt, men ljust utrymme och att du kan ordna med extra växtbelysning. Annars är risken stor att trädet tappar sina blad och att ev fruktämnen skrumpnar ihop. Citrusträd tål lätt frost, så de kan stå ute så länge som möjligt på hösten. 2-3 minusgrader på natten är inga problem, om det blir varmare dagtid. Men när blir kallare än så är det säkrast att ta in trädet frostfritt. Har du ett isolerat växthus, uterum eller ljus vind blir det perfekt. En temperatur på några plusgrader upp till ca 10 grader brukar vara perfekt. Men man tager vad man haver!

Citronens blomma doftar sött och ljuvligt.

Extrabelysning i form av växtlampa eller växtlysrör är viktigt. Reglera med en timer så att belysningen står på 12-14 timmar per dygn. Duscha gärna plantan några gånger i veckan och håll koll så inga skadedjur får fäste. Du kan gärna vattna med citrusnäring hela vintern, speciellt om växten har ett grönt och fint bladverk.

Citronträdet fäller blad när ljuset blir för svagt. Tänd växtbelysning!

Om växten tappat sina blad toppar du grenarna lätt och sköter om det som vanligt trots att det ser lite tråkigt ut med sina kala skott. Det tar några veckor och sedan spricker nya skott ut från de vilande bladknopparna. Ett citrusträd kan beskäras ganska hårt om det varit angripet av någon växtskadegörare. Sällan dröjer det särskilt länge innan nya, friska blad växer fram. Var dock noga med att spruta bort skadedjuren direkt så fort du upptäcker dem. Nya skott och blad är begärliga för insekterna! Såpalösning i duschflaska är ett enkelt knep mot många skadedjur.

Kloros botas genom att sänka pH i jorden.
Gulfärgade blad hos citrusträd tyder på järnbrist orsakad av för högt pH i jorden.

Citrusträd är surjordsväxter och vill ha en okalkad växtjord, t ex citrusjord eller rhododendronjord. Om pH i jorden blir för högt får växten svårt att ta upp järn ur jorden och bladen blir då klorotiska. De får en ljusgrön färg, med mörkare grönt vid bladvenerna. Speciell citrusnäring är viktigt, för den innehåller en tillsats av växttillgängligt järn och en balanserad kvävegiva. Vattna gärna med regnvatten eller avkalkat kranvatten.

Citrusträd börjar blomma när ljuset återvänder och temperaturen stiger.

Nu på våren börjar citrusträdens blomknoppar svälla och då är det dags att ta in dem för att njuta av blomningen. Citrusblommornas doft är något av det ljuvligaste man kan tänka sig i doftväg, tycker jag. Det behövs bara en enda utslagen blomma för att hela huset ska dofta vår! Under tiden som plantan står inomhus finns det inga pollinerande insekter, så därför kan du handpollinera blommorna med en liten akvarellpensel. Dutta lätt i blommans ståndare så lite frömjöl fäster på penseln och för över det till pistillen i nästa blomma. Har du tur tar det sig och ett fruktanlag bildas i den befruktade blomman.

Citroner utvecklas långsamt.
Citronen har en lång utvecklingstid och både knopp, blom, omogen och mogen citron kan finnas samtidigt på samma planta.

Odla ätbart på balkongen

Förkultivering av blandad sallat inomhus för tidig utplantering.

Man måste inte ha villaträdgård eller kolonilott för att odla sina egna ätbara grönsaker och bär. Bor du i stan med tillgång till uteplats eller balkong, så har du världens förutsättningar för att odla! Alla växter är inte så lämpliga att odla i kruka, beroende på att de ger liten skörd i förhållande till jordvolymen som krävs, men beroende på andra förutsättningar som vind och soltillgång, så kan alla hitta något som passar.

Dill drabbas lätt av ohyra på friland.
Vanlig dill tillhör de växter som gärna kan odlas i kruka. Men var noga med vattningen för dillen gillar inte torka.

Sallat tillhör de mest lämpliga växterna för krukodling eftersom det är en snabb gröda som inte kräver så mycket jord. En varm och porös, mullhaltig jord med god  vattenhållande förmåga är idealet. Konstant fukt är inte bra för de späda plantorna. Ett någorlunda vindskyddat läge gynnar tillväxten, men det ska helst inte vara för solstekt och varmt läge. Då kan sallaten gå i stock, dvs börja blomma. Därför kan det vara bra att odla sallat under andra, lite högre växter som skuggar sallaten något.

Så flera olika sorters sallat tillsammans.

Den tidigaste sallatssådden gör du inomhus i torvkrukor eller sålåda. Plastlådor från lösgodis är ingen dum sålåda! Det kan du göra från 15 mars för att senare plantera ut förkultiverade plantor. Lämpligt djup 1-2 cm. Oftast gror fröna inom ca en vecka. Vattna så fort jorden torkar upp och gödselvattna under sommaren varje vecka. Sallaten kan skördas efter 7-10 veckor lite beroende på sort.

Gräslök med mild vitlökssmak.
Den kinesiska gräslöken har vita, ätliga blommor. Foto: Impecta

Den kinesiska gräslöken är en perenn lök som påminner i smaken om mild vitlök och är en utmärkt balkongväxt. Du använder bladen som klippgrönt på mat kontinuerligt under säsongen. Även de vita blommorna, som kommer på hösten, är ätbara. Gräslöken sås ca 1 cm djupt i mars. Sätt ca 15-20 frön i en liten kruka, som får bilda en tuva. Den kinesiska gräslöken har en ganska lång utvecklingstid första året, men under början av hösten kan du börja skörda. Eftersom plantan övervintrar  ger den färskt klippgrönt från nästa vår igen.

Kinesisk gräslök är lättodlad och trivs i en mullrik, sandblandad jord. Eftersom plantan ska stå i flera år är det bra att ge den en god jord från början. Vanlig planteringsjord kan blandas ut med sandlådesand och gödslas med Algomin innan plantering. Tänk på att välja en kruka som tål frost utan att frysa sönder.

Bondbönor växer med lite stöd som små buskar. De är tacksamma att odla på balkong, eftersom de är relativt köldtåliga. Då de tål både vind och frost bättre än vanliga brytbönor kan de sås tidigt. Förkultivering startar från mars-april och de planteras ut på sin växtplats en månad senare.

Bondbönan kallas även åkerböna.
Bondbönan blir en reslig planta med kraftiga baljor. Foto: Lindbloms Frö

Bondbönan vill ha kraftig, kväverik jord från början, så ge den gärna en mull uppblandad med komposterad kogödsel eller pelleterad hönsgödsel och benmjöl. Lite Algomin under försommaren kan vara lämplig stödgödsling, men under tillväxten skapar bönan sitt eget kvävegödsel genom de kvävefixerande bakterierna som lever på växtens rötter. Jorden får inte torka ut, så välj inte för liten kruka.

Bönorna skördas under hela sommaren, gärna som unga och späda. Man äter bara bönorna inuti, för baljorna är för det mesta ganska träiga och hårda. De passar att woka i lite olivolja, smaksatta med citronsaft och salt eller hastigt förvällda i en sommarsallad.

Hybridblåbär är lätta att odla och skörda.

Blåbär är en spännande buske som passar lika bra på balkong som på friland. Hybridblåbären är rätt så härdiga, ger en riklig skörd och blir dekorativa buskar med vacker höstfärg. Det som skiljer blåbär från många andra balkongväxter är kravet på sur jord. Det bästa är att ta färdigblandad rhododendronjord, som är luftig och fuktighetshållande, med ett lågt pH. Man kan bättra på näringshalten under sommaren med gödsel för surjordsväxter. Men det viktigaste av allt är att passa vattningen, så inte busken torkar ut.

Hybridblåbär finns av olika sorter, både high-bush och low-bush. De lägre lämpar sig bättre för krukodling. Välj bland sorter som ’Putte’, ’Hele’, ’Brunswick’, ’Northblue’ och ’Northcountry’. Välj gärna två olika sorter för att säkra en god pollinering och fruktsättning. Bären mognar i omgångar under sensommaren. Man kan oftast plocka under en ganska lång period, eftersom inte alla bär mognar samtidigt. Olika sorter har också olika mognadstid.

Amerikanska jätteblåbär är trevliga trädgårdsväxter.
Blåbären mognar ojämnt, men kan därför plockas under lång tid.

Under senvintern-tidig vår kan man beskära de äldsta grenarna för att föryngra busken och tvinga fram nya skott. Men ta inte bort för mycket gammalt, eftersom buskarna ger bär på grenar som är två år eller äldre. Blåbär kan gärna underplanteras med någon marktäckande surjordsväxt som allåkerbär, vaktelbär (ej ätlig), tranbär eller hjortron. Alla dessa lämpar sig väl för en välfuktad torvjord.

 

 

Njutning i woodlandmiljö

En blommande rhododendron passar i utkanten av woodlandet där den får lite sol.

Det är inte storleken på tomten som är avgörande. Ett stycke woodland kan införlivas även i den minsta trädgård. Kanske återstår det rester av en förvuxen barrträdsplantering som känns hopplöst trist och utdaterad. Det barrpartiet kan ge fantastiska möjligheter att bilda stomme för ett surjordswoodland. Så vänta med att lägga på motorsågen och grävskopan!

Gillenian växer naturligt i glesa skogar i Nordamerika.

Känslan du får i ett woodland handlar om att känna dofter, fuktmättad luft och ofta komma ner på knähöjd för att betrakta växterna ner på rotzonsnivå. Många gånger är de marktäckande växterna låga och lite oansenliga på avstånd, men desto mer dekorativa när du närmar dig dem på nära håll. Många av växterna förökar sig med utlöpare och med lite delningshjälp kan de täcka stora markytor över tid.

Underbara svarta julrosor mixas med blå pärlhyacinter.

Här i bottenskiktet finner vi olika lök- och knölväxter, perenner med en god spridningsförmåga och krypande klängväxter. Nunneört, vitsippa, blåsippa, snödroppar, trillium och städsegröna ormbunksväxter samt murgrönor. Och den verkliga lyxfaktorn adderar du genom julrosor och olika låga liljor. Växtvalet beror givetvis också på den fukthalt och skuggning som finns på platsen.

Blåsipporna har vintergröna blad som lätt bränns av stark sol.

Mellanskiktet i woodlandet kan gärna bestå av buskar – både städsegröna och lövfällande. Ett inslag av brokbladiga, gulbladiga och rödbladiga arter piggar upp och skapar variation. Många örter och lökväxter behöver den skyddande skärm som buskskiktet erbjuder mot vind och stark sol. Vinden kan bli en skadlig och begränsande faktor för många känsliga växter, så därför måste vinden spjälkas upp av buskar och träd.

En grön trädgård behöver inte vara tråkig.

Trädkronorna får inte sluta sig för tätt, utan ska släppa igenom en del ljus till skiktet därunder. Träd som redan står på platsen kanske behöver gallras och kronor glesas. Ibland räcker det med att stamma upp en högre växt för att det ska komma in lagom mycket ljus. Här kan äldre barrväxter skapa spännande effekter genom att glesa grenar avlägsnas och deras dekorativa stammar får spela en större roll.

Gulblommande clematis är en raritet.

Klängväxter längs trädstammar och i kronskiktet bidrar också till den säregna lugna stämning som man känner när man går in i ett woodland. Väggarna blir uppbrutna som pelare istället för kompakta väggar. Klätterhortensia, kaprifol, kameleontbuske, japansk träddödare och murgröna, spetsat med någon blommande clematis är exempel på lämpliga växter.

Älskad och fruktad lupin

Lupinen är en växt som många associerar till försommar och ”sommar på landet”. Blomsterlupinen växer där mycket annat inte trivs och den har väldoftande blommor som utgör pollenförråd för humlor och honungsbin. Det många inte tänker på är att lupinen är en växt med våldsam spridning som lätt tar över växtmiljöer där den kommer in. Lupinen kan, som vissa andra introducerade arter, utgöra ett hot mot andra arter i landskapet och klassas därför som “invasiv”. Förutom lupin har vi även jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris och parkslide som räknas till de mest spridda invasiva arterna i landskapet i Sverige.

Lupiner sprider sig snabbt på näringsfattiga marker.

Nya växt- och djurarter införs hela tiden, både avsiktligt och oavsiktligt. Avsiktligt införda exotiska växter som köps i plantskolor och planteras i parker och trädgårdar sprider sig oftast inte utanför den plats där de planterats. De flesta införda växtarter riskerar därför inte att bli invasiva arter som hotar den biologiska mångfalden. De klarar sig oftast inte på lång sikt på våra breddgrader eftersom populationerna är för små eller klimatet inte är gynnsamt. Som jämförelse har Spanien, med ett varmare klimat, mer än dubbelt så många invasiva arter som Sverige.

Lupinerna finns i många olika färgkombinationer.

De växtarter som klassas som invasiva i Sverige utgör ett hot för den miljö som de lyckats kolonisera. Varför vissa arter uppträder som invasiva när de sprids till en ny miljö är oklart, men det kan bero på att de får fördelar genom att slippa naturliga fiender. Vanligtvis hittar de lediga nischer när de införs till en ny miljö.

Blomsterlupinens ursprungliga utbredningsområde är i Nordamerika. Den introducerades ursprungligen till Europa som prydnadsväxt i början av 1800-talet, då den infördes av växtsamlare. Blomsterlupin förekommer förvildad i stora delar av Sverige, oftast längs vägkanter och på banvallar.

Lupiner är giftiga för djur.

Lupinarter är toxiska i olika grad, på grund av att de bland annat innehåller alkaloider. Att äta av blomsterlupiners bladverk och skidor kan vara dödligt för människor, då de ger en nikotin-lik förgiftning. Trots att blomsterlupiner är toxiska har blomsterlupiner odlats som fodergröda. På grund av giftigheten bör dock inte dräktig boskap livnära sig på blomsterlupin. Hästar brukar normalt undvika att äta av lupiner då de smakar beskt. Fröskidorna är allra giftigast för dem. Giftet blir kvar även i torkade växtdelar om de ingår i hö. Helst ska man gräva upp eller stängsla bort lupinbestånd i hagar.

Lupiner är giftiga för betande djur, men de lämnar dem oftast orörda.

Det finns lupinarter som odlas även för sina ätliga och proteinrika frön – bland annat vitlupin Lupinus albus, gullupin Lupinus luteus och Lupinus mutabilis. Sådana lupinarter som odlas som livsmedel innehåller lägre halter av alkaloider, men måste ändå blötläggas för att förhindra förgiftning.

Blomsterlupin kan odlas som gröngödsel, för att öka kvävehalten på åkrar genom de kvävefixerande cyanobakterierna i rotknölarna, så lupinen har inte bara negativa effekter på omgivningen. De har en positiv effekt på humleförekomsten och lockar pollinerare till andra växtarter som växer i närheten av lupinerna.

Färgrikedomen är stor bland lupiner.

Blomsterlupiner växer i olika biotoper i nästan hela Europa. Det gemensamma för de miljöer där arten finns är jordmånen. Vanligen en näringsfattig mineraljord eller en mager mulljord. Övriga gemensamma nämnare är stor tillgång till ljus och knappt någon konkurrens om utrymmet. Cyanobakterierna som lever i blomsterlupinens rotknölar föredrar mager och kalkfattig jord. Med hjälp av kvävefixering kan blomsterlupinerna öka jordens bördighet och effektivt konkurrera ut konkurrenssvaga arter som annars gynnas av magra jordar. I artens naturliga utbredningsområde beskrivs blomsterlupinens livsmiljö som kuster, ängar, vägkanter och andra störda livsmiljöer, vilket överensstämmer väl med de miljöer som blomsterlupin förekommer på även i Europa.

Lupinen innehåller mycket nektar och mat till humlor och bin.

Naturvårdsverket menar att blomsterlupinen ger stora ekologiska effekter eftersom de tränger undan inhemsk och hotad vegetation. De ändrar också näringsförhållandena i marken på grund av att de är kvävefixerande. Den naturliga floran kan då få svårt att återetablera sig när blomsterlupinerna har avlägsnats och det gynnar istället andra snabbetablerade ogräs. Det blir alltså en långvarig effekt av blomsterlupinerna. Detta har bland annat observerats på Island. Lupinerna är giftiga för får, vilket är ett stort problem på Island. De tränger också ut gräsarter som behövs för bete.

Lupinerna förökar sig ohämmat och är svåra att bekämpa.

Slåtter är den mest använda och billigaste bekämpningsmetoden på stora ytor som vägslänter och banvallar. Slåtter kommer sannolikt inte att utrota blomsterlupinerna från ett område utan får ses som ett sätt att begränsa fröspridningen, även om de minskar efter 3-5 år. Normalt vill man slå vägkanterna relativt sent på säsongen för att växtarterna skall hinna sätta frön, men vid lupinbekämpning krävs tidig slåtter. Om man slår innan fröna utvecklats klart avbryts utvecklingen. Men om man slår efter att fröna utvecklats kan de fortsätta att mogna i baljorna även om de är avslagna.

Eftersom slåtter inte tar död på lupinplantorna bör slåttern helst vara återkommande varje år om man vill vara säker på att begränsa växtens spridning från ett område. Slåttern måste ske minst två gånger per år. Blomsterlupiner blommar om ifall de slås innan fröproduktionen kommit igång och därför måste växten slås av ännu en gång, vid återblomningen senare på säsongen. Kalkning tillsammans med slåtter skulle kunna vara en framkomlig väg att minska lupinernas spridning.

Källa: Invasiva arter i infrastruktur. Centrum för biologisk mångfald, 2015

Längtans blå blommor

Bergklinten blommar snabbt över men har en klar blå färg.

Under romantiken var blomman som hemlighetsfullt öppnar vägen till dolda skatter blå. Den blå blomman är också en symbol för oändlighetslängtan och evigheten. Det stämmer ganska väl ihop med hur färgen blå uppfattas i en trädgård. Blått är en kortvågig färg som skapar djup och gör att trädgården känns större om du placerar de blå blommorna längst bort. Ögat luras och man är inte riktigt säker på hur långt avståndet är. Blått är svårt att positionsbestämma.

Aklejan har traditionsenligt blå blommor.

Blå färg söker ljus, men inte skarpt solljus. I full sol blir blå blommor lite grådaskiga och bleka. Faktum är att många blåblommiga växter trivs i halvskugga. Dessvärre finns det ganska få rent blåblommande växter. Det beror delvis på att blå blommor inte upptäcks så bra av insekter.

Bergvallmo har en lysande ljusblå färg.

Bergvallmo (ovan) är väl en av de största längtans blå blommor jag känner till. Många suktar efter den, men få kan få den att trivas. Det är en växt för torvpartiet eller surjordsrabatten, vilket du vill. Växtplatsen ska vara vindskyddad med hög luftfuktighet och jorden näringsrik och lätt fuktig. Men vintertid tål den ingen väta, så därför måste många arter vintertäckas. Trots det dör oftast plantan efter ett-två år. Har man tur har den hunnit sätta frö och kan då återkomma på samma plats.

Veronikor härstammar från bergstrakter eller ängsmarker.

Då är veronikorna betydligt lättare. Ståndorts- och skötselkraven hänger ihop med de växtplatser de hör hemma från. Det finns både alpina arter från måttligt näringsrika marker i full sol till arter som trivs i den vilda trädgården i mer prärieliknande förhållanden. Överhuvudtaget ganska tacksamma trädgårdsväxter som skulle kunna användas betydligt mer i rabatter.

Man kan bli tokig av kamelia

Kamelian kan gärna vinterförvaras i uterum eller växthus med viss värme.

Jag är inte där ännu, men vet att det finns folk i nordliga trakter som blivit besatta av kamelior. Den som blir samlare av kamelia lär få hålla på, för det finns minst 2000 hybrider av vanlig prydnadskamelia, Camellia japonica. Kamelian kräver rätt miljö, men den är inte omöjlig. Man selekterar dessutom fram nya, härdiga sorter som ska klara att stå på friland.

Kamelia blommar från februari till april.

Det som är svårt med kamelian är bara vinterperioden. Svalt och torrt vill den stå. En sval källare eller uterum med växtbelysning funkar bra. Temperaturen ska hålla sig kring +10 grader. Kamelian kommer i blom i februari och håller på in i april månad. En efter en spricker knopparna ut. För varm placering gör att knopparna trillar av redan under början av vintern.

Kamelian kan flytta ut så snart frostrisken är över.

Har du växthus kan kamelian gärna flytta ut dit så fort de kallaste nätterna är över och bara enstaka milda frostnätter kan väntas. Då får busken gott om ljus och en jämn luftfuktighet. Det är faktiskt en stor fördel med att odla kamelior inomhus jämfört med t ex Brittiska öarna, där man kan se enorma kameliabuskar på friland, men där blommorna ofta är brunkantade av frost och regn.

Kamelian vill ha en sval, torr vinterperiod.

Kamelian är en surjordsväxt, så rhododendronjord är utmärkt. Tillväxtperioden startar efter blomningen och då passar det bra att plantera om sin kamelia. Krukan behöver inte vara jättestor – tänk på att du ska orka flytta runt på din växt. Man kan ha den i en plastkruka som sedan ställs i en snygg lerkruka med lite barkflis eller annan grov mulch på toppen. Under försommaren gödslar du med rhododendrongödsel.

Kamelian kan även trivas på friland i skyddat läge.

Ett vindskyddat läge i halvskugga är en bra placering under sommaren. Kamelian härstammar från tempererade skogar i Kina, Korea och Japan där den gärna växer under en skärm av t ex tall. Kamelian gillar att stå i värme, men behöver mängder av vatten under växtperioden. En genomsläpplig jord är viktigt och passa upp så det inte blir vatten stående i ev ytterkruka eller fat!

Rådjuren äter upp mina växter!

Rådjur äter tydligen gärna vaktelbär.
En kruka vaktelbär efter rådjurens avätning.

Har gott om vilt i skogen och även springande tvärs över gräsmattan ibland, men tycker mig ha mindre viltskador i trädgården numera. Förr rök både tulpaner och benved snabbt och lätt, så fort de kom i knopp. Är det vaktkissens förtjänst?

Katt som jagar rådjur i trädgården, not.
Fåglar och möss jagar hon gärna, men människor och större vilt – knappast.

Ha ha, skulle inte tro det nej! Det är en ganska värdelös katt på att gå ut när det är kallt. Ligga vid spisen och dela frukoststol med matte – ja tack.

Så då fick dörrblommorna bli rådjursmat!

Vaktelbäret är släkt med lingon.
Tuvvaktelbär, Gaultheria procumbens, är en vacker höstväxt.

Vaktelbären kommer nog inte igen denna vinter i alla fall. Tänker dock försöka övervintra plantorna som de är och plantera ut dem i den sura rabatten i vår. Tuvvaktelbären är på alla sätt större än lingon, men annars mycket snarlika i växtsättet. Bladen är tunnare, mycket tunt vaxöverdragna, och betydligt större än lingon. Blommorna är ljust ljusrosa och mycket lika lingonblomman. Bären är stora, ceriseröda till klarröda, och sitter kvar på plantan länge.

Tuvvaktelbäret växter isur jord med torvinnehåll.
Planterade flera krukor och korgar med vackra tuvvaktelbär i höstas.

 

Vaktelbär är släkt med ljungväxterna och härstammar från nordöstra Nordamerikas ljunghedar. Lågt pH och god fuktighet är en förutsättning för att växten ska trivas. Då sprider den sig med rhizomer i det översta jordlagret.

Bären är ätliga även för människor och av blad och kvistar kan man enligt uppgift göra ett fint örtte. Men p g a bladens stora innehåll av oljor behöver de fermenteras minst tre dagar innan man kan brygga te av dem. Om det inte slutar så här vill säga.

Förut en vacker korg med tre stora vaktelbärsplantor.
Förut en vacker korg med tre stora vaktelbärsplantor.