Odla utan spade

Nu har den första boken på svenska kommit om köksodling utan att gräva – sk No dig-odling. Bella Linde är journalist och författare till ett flertal odlingsböcker. Här beskriver hon filosofin bakom och metoden för det odlingssystem som fokuserar på jordens hälsa och välbefinnande. No dig är inget nytt och märkvärdigt, men det är en metod som förutsätter att man jobbar med sina mikroorganismer och maskar för att forma en bördig trädgårdsjord. Och på köpet slipper man (nästan) vattna och rensa ogräs.


Boken har smakfulla fotografier av Lena Granefelt. Layouten känns modern och tydlig. Faktarutor sammanfattar och sidhänvisningar (som länkar på en webbsida) leder vidare till mer info. Detta är helt klart en faktabok och ingen bilderbok, men fotografen står stadigt i myllan och förskönar inte komposthögen eller ogräsrenset. Hon får se ut som det gör hos folk mest och det med skitiga fingrar. Kanske är det en del av den stämning boken vidarebefordrar – gör det inte så pretentiöst, men förstå vad du håller på med, för det här med mull är viktigt.

ODLA UTAN SPADE – No dig på svenska


Textens upplägg är brett och spänner från växtbäddarnas uppbyggnad i praktiken, till biologiska gödselmedel och skadedjur. Jag gillar inledningen som går rätt på frågorna: vad – varför – hur. Det är intressant läsning även för en yrkesman och fungerar säkert lika bra som lärobok för en nybörjare inom odling. Att skriva så bägge grupper känner sig sedda är en konst. Det enda jag hade önskat mer utförlig beskrivning av är avsnittet om marklära – det som här heter Jordlära, beskrivet på 4 sidor. Den ursprungliga jorden kommer alltid att påverka den skapade odlingsjordmånen och därför är det så viktigt att förstå sambanden mellan jordart, näring och pH.

ODLA UTAN SPADE – No dig på svenska


Presentationen av grönsaksfavoriter i ’Odla utan spade’ ger inte så mycket praktisk odlingsfakta, men det kan man hitta i många andra bra böcker. Den stora behållningen är istället den utförliga beskrivningen av hur du steg för steg startar upp din grävfria odling. Vilket material lämpar sig bäst för täckodling. Hur planerar du för flera omgångar och långlivade kulturer. Hur gör du om du har gott om sniglar i trädgården. Och visst får man lust att krama sina daggmaskar som sköter jobbet under ytan när man läst ut den här boken!

Ta hand om julrosorna efter vintern


Julrosor, Helleborus, är ett ypperligt växtsläkte att plantera in i trädgården för att förlänga trädgårdssäsongen mot vinter och tidig vår. Vintergröna växter och träd och buskar med vacker bark och granna grenar ger andra intressanta detaljer att stanna upp vid eller titta på genom fönstret. Men söker du lättskötta växter med tidig blomning tycker jag du ska överväga julrosor. Effekten av en blommande julros i mars-april är underbar!

Så här dags i början av mars börjar julrosens knoppar krypa upp ur marken i södra Sverige. De kraftiga, vintergröna bladen som skyddat knopparna mot vinterfrosten har nu spelat ut sin roll. Då är det dags att klippa bort de gamla bladen, eller åtminstone tunna ut dem för att öppna upp plantan och öka luftväxlingen kring blomstänglarna.


Julrosor kan angripas av svampsjukdomar, av vilka den vanligaste är svartfläcksjuka. Du känner igen den på de mörka fläckar och svarta strimmor som visar sig på blad, bladskaft och blommor. Kraftiga angrepp kan minska plantans växtkraft. Klipp bort angripna växtdelar och håll julrosen i god tillväxt. Det betyder att den har god markfukt och ett årligt tillskott av luftig kompostjord eller barkmull. Du kan också krossa äggskal och strö ut omkring plantan för att ge den ett extra kalktillskott.


Julrosor trivs bäst i vandrande skugga under högre buskar och träd. Har de god markfukt kan de klara ett fullt soligt läge, men annars är halvskugga bäst. Rotklumpen växer ganska långsamt, så låt plantan stå ifred och flytta inte på den i onödan. Delning behöver man inte heller ge sig på förutom i riktigt välväxta exemplar. Har du lerig jord kan du lätta upp den med tillskott av naturgödsel, kompost och grovt grus. Är det en sandig jord som har svårt att hålla fukten måste du blanda i mängder av vattenhållande material som kalkad torv, kompost och barkmull.


Annars är det för blöt jord som kan vara dödsorsaken för många julrosor så här års. Så tänk på dräneringen! Efter en riktigt kall vinter med ganska djup tjäle finns det risk för att rötterna frusit bort. Julrosor som stått i en fukthållande kruka över vintern kan ha haft det tufft. Lyft lätt på plantorna och kolla om de är vid liv. Gräv då ner dem i rabatten så fort marken tinar. De mår bättre där. Och förökar sig gärna när de trivs. Då kommer du småningom att hitta småplantor under bladverket eller längre bort i trädgården dit myrorna har burit iväg grobara frön. Det är lycka!

Vad är du sugen på att odla i år?

Betor av olika färg och form; rödbetor runda och avlånga, polkabetor, gulbetor.


En sak är jag övertygad om – fler och fler kommer att odla mer och mer! Det bästa är att du kan göra det på din nivå och utifrån dina förutsättningar. Fönsterodling funkar alldeles utmärkt för många växter. Det är närmast mängden jord och storleken på krukor som kan begränsa. Odla på balkong går alldeles utmärkt. Norrvänt läge? Ingen fara, det finns växter som passar där också. Är du nere på marknivå och kan göra en odlingslåda eller två av pallkragar – då är du redan på gång med riktigt fina möjligheter att odla växter som kräver mer jordvolym.

Röd spetskål i delikatesstorlek. Som små knytnävar.


Än är det tjäle i marken och lite för kallt att sätta ut plantor på friland. Men grönsaksodlingen kan börja redan nu i februari, på fönsterbrädan eller under växtlampan. Särskilt gäller detta om du har problem med sniglar. Sniglarna kaläter nygrodda plantor på nolltid, men de lite större, förkultiverade plantorna har lättare att överleva. Ibland är det lönlöst ändå. Ifjol var ett sådant år där de kalåt det mesta jag hade sått och planterat. Trots snigeltejp, nematoder, Ferramol, ölfällor etc. Till slut sådde jag i balkonglådor som stod upphöjt nära huset. Dit hittade de inte. Man får ta till alla knep innan man ger upp.

En rejäl köksodling på Katrinetorp Landeri i Malmö


Oavsett var du tänker odla – odlingsjorden är viktig. Att förvandla styv lera eller mager sand till bördig matjord gör du genom att öka på jordens mullhalt. Mullämnen är mer eller mindre nedbrutna växtdelar. De finns i kompostmylla, hushållskompostrester, gräsklipp, stallgödsel och torvmull. Mullämnena innehåller och binder till sig näring i takt med att växterna behöver den. Jorden blir porös och full av maskar. Fast det kan förstås ta lite tid innan en tung lerjord eller en varm sandjord är helt perfekta. Men du får hålla på och förbättra varje år. Du kommer inte att kunna förändra jordarten, men du kan förbättra den rejält!

Gul lök är lättodlad och underbar att äta färskskördad från egen odling.


Tänk sen gott om näring och jämn bevattning. Välj de växter som du tycker om att äta. Köp hem frö och utsäde i god tid om du är ute efter speciella sorter. Det som måste förgros redan nu är kronärtskocka, chili och tomat. Dem har jag beskrivit tidigare i bloggen. Gul lök kan du så eller sätta från sättlök så fort jorden reder sig och släpper spaden. Den röda löken är lite känsligare och sätts/sås två veckor senare. Gräslök kan du så i bänk eller förkultivera inomhus. Så en rejäl rad för du kommer att älska gräslöken! Har du gott om det behöver du inte snåla. Klipp ner hela tuvan ett par gånger under säsongen. Det kommer nya friska blad som du kan frysa in eller använda färska.

Rädisor kan du så riktigt tidigt om du har en varmbänk.


Rädisan är den första primören för de flesta av oss. Det finns många spännande sorter med samma peppriga smak; vita, lila, rosa, gula, cylindriska eller istappsformade. Så så fort jorden reder sig och därefter med några veckors mellanrum. En snabb kultur på ca 30 dagar från sådd till skörd. Rädisan blir bäst tidigt på säsongen, men kan sås in mellan mer långsamväxande grödor hela sommaren. Var noga med vattningen så de inte torkar ut. De är inte speciellt näringskrävande, men vatten måste de ha.

Rödbladig grönkål är en läcker höstgrönsak.


Kålväxterna har däremot lång kulturtid och måste därför förkultiveras. De första kålfröna kan man så inomhus v 10 för utplantering 4-5 veckor senare om våren är gynnsam. Kål tillhör de svårare köksväxterna att odla. Mycket för att det är en hel del passning med gödsling och skadedjursbekämpning. Kålen får lätt larver så den ska helst växa till sig under fiberduk.

Förkultiverade blomkålsplantor strax stora nog att plantera ut.


Blomkål, spetskål, broccoli, brysselkål, grönkål, svartkål, kalette och salladskål är dem man oftast ger sig på. Vinterkål som vitkål och rödkål ställer krav på en vettig kylförvaring. Många av de andra kålsorterna är köldtåliga och kan stå ute i landet och skördas fram till jul. Underbar mat som man kan göra mycket gott av!
Bara att börja planera hur du ska få plats med allt.

Chilidags jippii!

Chili kan man inte vara utan, eller hur! Den är lättodlad. Den är beroendeframkallande. Den har superkrafter. Den är helt nödvändig i matlagningen när man väl blivit biten.


Jag väljer alltid de milda sorterna, för jag vill ha mer smak än hetta i maten. För arom har de också, inte bara stark smak. Capsaicin heter ämnet som ger chilins hetta. Den finns i olika styrka i olika sorters chili. Graden av hetta mäts i Scoville (Su). Milda sorter ligger på 500-3000 Scoville, medelheta 10 000-20 000 Su, starka sorter 100 000-300 000 Su och riktiga svinheta rysare upp till över 2 000 000 Su. ’Carolina Reaper’ klassas som en av världens allra hetaste sorter, med ett Scoville-tal på 2 200 000!

Omogna gröna frukter är mildare och de mogna röda hetare i smaken.


Chilins frukter är gröna som omogna och de kan skördas och ätas redan då. Smaken är mildare i de gröna. Får de utvecklas och mogna lite till övergår de till gult eller rött.

Ljuvligt fruktiga ’Nemex Suave Orange’ som fick bli smaksättare i en fikonmarmelad.


Goda milda sorter som är lätta att hitta frö till är bl a ’Anaheim’ som har långa frukter som kan ätas färska. ’Pimientos de Padron’ är den klassiska tapas-chilin som du skördar grön, steker i olivolja och serverar varm med flingsalt. Mmm, supergod! Padron betyder patron och det syftar till dess styrka som kan vara något av en rysk roulett. Ungefär var 20:e frukt är ganska het. ’Numex Suave Orange’ är den i särklass största chilifavoriten i min odling. Mild nog att äta färsk, gyllengul och otroligt aromatisk. Den doftar en blandning av citron och aprikoser. Kan absolut rekommendera. Ger buskiga, stora plantor som är enormt rikbärande. Bara 500 Scoville.


Chilipeppar är en trendig växt och det finns mängder av samlare, facebookgrupper och odlingsforum där man kan utbyta erfarenheter och byta plantor. Därför är det inte lönt att köpa en massa olika fröpåsar, för då har du frö så det räcker till dödsdagen! Så en sort och byt till dig några andra från kompisar och bekanta! Det blir ändå mängder av frukter per planta!

Frösådd av chili i en luftig såjord.


Februari är en bra såmånad för chilifrö, som tar längre tid att gro än vanlig paprika. Den vill också ha högre groningstemperatur, 22-25 grader. Så många frön i samma kruka – upp till 10 st i en liten plastkruka. De är lätta att skola om sen. Använd vanlig såjord och tryck ner fröna ca 1 cm. Sätt krukan med plast över på ett element eller värmematta för att ge fröna de bästa förutsättningar att gro. De kan stå mörkt så länge. När plantorna grott ställer du dem i fönstret och vanlig rumstemperatur. Håll jorden fuktig, men inte blöt.

Lite tidig omskolning – innan de riktiga karaktärsbladen utvecklats.

När dina plantor är ett par cm höga och utvecklat sina första karaktärsblad skolar du om dem till egna krukor, ca 8×8 cm eller så. Använd vanlig planterings- eller blomjord som innehåller lite mer näring än såjorden. Nu behöver du en tilläggsbelysning tills det blir dags att sätta ut plantorna utomhus. Det finns lampor av olika storlek beroende på antal krukor. Min erfarenhet är att det lätt skenar iväg när man väl börjat med plantuppdragning, så köp en rejäl belysningsramp med växtlysrör. Och ja, du behöver en lampa, för ljuset i fönstret räcker inte till.

De långa smala bladen är groddblad, de rynkiga första paret karaktärsblad. Dags för omplantering alltså.


När plantorna blivit några cm höga kan du börja ge dem svag näringslösning i vattnet. Bind upp plantorna allt eftersom de växer mot t ex grillpinnar i trä. Byt kruka till en 10×10 cm om rötterna fyllt upp krukan. Blir plantan hög och gänglig kan du toppa den när den kommit upp i ca 20-25 cm för att ge den en buskigare form. Alla sorter växer olika och det är inte nödvändigt att toppa alla. Däremot kan det vara en idé att knipsa av den allra första blomknoppen för att ge chiliplantan en signal att producera fler knoppar. Annars kanske det bara blir en frukt och därmed har plantan bildat frö och nöjer sig med det för sin överlevnad.


För att ge mycket frukt behöver dina plantor småningom rejäla krukor och mycket näring. Bind upp dem mot en bambukäpp eller liknande så de inte välter. Det blir bäst resultat vid odling av chili i växthus, även om vissa sorter kan funka på varmt belägen frilandsbädd. Vattna regelbundet och skörda, skörda, så bildas det mer blomämnen ända till sena hösten. Vill du så kan du övervintra plantan i fönster inomhus och ta sticklingar av den till våren.

Tips för drivning av småplantor

Vi brukar bli otåliga under senvintern och det kliar i fingrarna efter att få börja odla. Visst känner du igen det fenomenet? Förhoppningarna är stora att det här blir året när den egna odlingen fyller menyn med härliga pumpor, tomater och majskolvar. Vissa växter som chili, tomat och kronärtskocka kräver en tidig sådd inomhus, men än är det lite för tidigt att så. Men planera ska vi, och förbereda så att allting finns hemma när det är dags. Nu ska vi titta på hur det går till!

Groddplantor sticker upp ur såjorden.


Tjuvstarten med förkultivering, d v s uppdrivning av plantor inomhus, är nödvändig för oss som bor i snöiga Norden, för att värmekrävande växter ska hinna producera klart innan höstfrosten. När man planterar ut småplantor förlänger man odlingssäsongen för långsamma grönsaker.

Kraftiga fina kålplantor som snart börjar bilda blomhuvuden. Härligt!

I januari kan du förkultivera för odling i varmbänk, men har du kallväxthus och vanliga odlingsbäddar ute kan du dröja en månad till. Du kommer hur som helst att behöva växtbelysning och kanske en värmematta för att få starka och knubbiga plantor. Plocka fram såjord, såbrätten eller smålådor, krukor, avklippta mjölkförpackningar och glassbyttor. Fyrkantiga kärl optimerar utrymmet (som kommer att bli ditt problem, jag lovar). Fin sand eller vermiculit (en slags lavasand) är bra att täcka med.

Groddplantor av kronärtskocka sticker upp under plasten.


Jag säger det en gång till – ljuset i fönstret kommer inte att räcka till, utan du behöver investera i en växtlampa. Själv har jag en lysrörsbelysning Light Wave T5, som jag är mycket nöjd med. Den väger en del, så du behöver starka krokar från taket att hänga upp den i. Kedjor med stora länkar är praktiskt när belysningen höjs upp allt eftersom plantorna växer till sig. Koppla gärna armaturen till en timer som du ställer in på tio till tolv timmars belysning per dag.

Man behöver inga speciella byttor eller krukor – ta vad du har till hands.


Fyll såbrättena med ett tunt lager blomjord eller planteringsjord i botten. Ovanpå det har du den magra såjorden. Då får växternas rötter tillgång till mer näring när de kommit ner en bit på djupet och klarar av att utnyttja den. Såjorden kan också blandas ut med fin sand eller vermiculit. Fukta hela såbädden och strössla ut fröna jämnt över ytan. Inte för tätt, för då blir det svårt att sära på plantorna när du ska skola om dem. Täck jorden med ett tunt lager jord eller perlit (ett glittrigt material som släpper igenom ljus för ljusgroende frön). En tunn plast förhindrar avdunstning i början.

En ganska tät bredsådd av småplantor.


Ställ krukorna ovanpå en värmematta, element eller liknande för att påskynda groningen. Så länge de inte kommit upp behöver de inget extra ljus. När plantorna har grott vill de stå svalare, 12-18 grader, så då tar du bort värmemattan. Häng upp belysningen istället. Se till så sådden är jämnt fuktig, men inte blöt. Vädra genom att öppna plasten eller locket så att det inte blir mögel på jorden. Vattna med duschflaska eller en tom ketchupflaska med pip. De små plantorna är ömtåliga och du ska inte spola bort dem.

Tomatplantorna börjar utveckla sina typiska karaktärsblad.


När de artspecifika karaktärsbladen börjar spricka ut blir det snart trångt i sålådan. Nu är det dags att skola om plantorna till egna småkrukor i mer näringsrik jord. Vattna upp sålådan så att de små plantorna drar åt sig vatten och jorden blir blöt och lätt att dela. Fyll nya småkrukor (6×6 eller 8×8 cm) med plantjord. Välj inte för stora krukor från början utan byt upp dig eftersom plantorna växer. Stick ner ett finger eller en planteringspinne för att forma ett hål i jorden. Ta sedan upp jordklumpen med dina småplantor och lägg dem på en tidning eller en bricka. Dela på rötterna försiktigt med en pinne eller en blyertspenna. Plantera en och en i de nya krukorna. Tryck till försiktigt kring rötterna och vattna. Ställ under växtlampan.

Tomatplantor på god tillväxt.


Efter ett par veckor kan du börja vattna med svag näringslösning. När rötterna nått ut till krukkanten och hela klumpen är genomvävd av små rötter är det dags att ge den ännu lite större kruka. Förbered de nya krukorna med plantjord i botten och lägg ner hela rotklumpen med plantan lite djupare än den stått innan. Fyll på med lite ny jord på toppen och i sidorna och tryck till. Så får de stå och växa till sig ytterligare i väntan på utplantering.

Ja, lite rörigt är det allt. Tur att jag har en kontrollant på plats.


Tidtabell för förkultivering av grönsaksplantor:

Kryddor som oregano, rosmarin, rysk dragon, timjan jan-febr
Chili, paprika, tomat, rotselleri, kronärtskocka, aubergine febr-mars
Fänkål, purjolök, basilika mars
Ruccola, sallat, gurka, majs, persilja mars-april
Pumpa, squash, zucchini april
Blomkål, broccoli, grönkål, rödkål, vitkål, brysselkål april-maj

Mördarsnigelns år

Om snigeln bara hade hållit sig till kirskålen så hade jag låtit dem hållas!


Naturligtvis kunde man inte vänta sig annat. Efter en vinter mild som en försommarvind utan egentliga frostknäppar låg sniglarna i startgroparna så fort det började grönska.


Av de 22 snigelarter som förekommer i Sverige är mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln som den egentligen heter, den i särklass mest ökända. En gång så gott som natt- eller regnaktiva, men nu syns de när som under dygnet, förutom i den hetaste solen mitt på dagen.

I de långa tentaklerna sitter snigelns ögon. I de undre, kortare har den sitt smak- o luktorgan.


Sniglarnas slemspår avslöjar var de varit senast och tittar man närmare ser man skadan på alla växtdelar där de varit och tuggat. Slemmet är ett slags glidmedel som underlättar snigelns framfart, men det skyddar också kroppen mot uttorkning.


För mig personligen har sniglarna blivit ett av sommarens stora stresselement. Jag får lite lätt panik, och ångestkänslor tar sig från bröstet upp mot halsen. För det hjälper inte hur många jag högg itu under den senaste rundan – det är ständigt påfyllt med friska krafter. Sniglarna tar liksom inte slut.

Tänkte tanken att lägga ner snigelbekämpningen. Det är ju ändå inte lönt. De har redan ätit upp tre omgångar sallat och kål. Både utplanterade plantor och platssådda. Två omgångar bönor, både förkultiverade och platssådda. Tidigt i maj räknade jag till 33 sniglar på en löpmeter rädisor. Nu är favoritfödan jordgubbar! Som om det inte var nog med det klänger de numera i växthuset också. På tomatplantorna, tuggar in i de sötaste cocktailtomaterna och äter upp chiliknoppar och skott. Hostans blad är tuggade, rabarbern likaså.


Det som ger mig allra mest ångest och mani är vetskapen om att en spansk skogssnigel kan ge 400 nya. Om var och en av de 400 lägger 400 nya ägg så ser du hur snabbt vi kommer upp i miljoner på bara några generationer. Vi kommer inte att vinna. Frågan är bara när och om en naturlig fiende minskar på stammen. Regniga somrar driver på utvecklingen och de varma vintrarna likaså.


Sniglarna är tvåkönade, hermafroditer. Varje individ kan lägga ägg, men de måste para sig med varandra för att äggen ska bli befruktade. Äggen läggs oftast i sprickor i jorden och de kläckta sniglarna övervintrar som ungdjur. För att ha en chans att begränsa mördarsniglarnas framfart måste du börja tidigt på våren så fort de första sniglarna visar sig. Det finns inget enskilt segerrecept, utan en kombination av åtgärder måste till.

Ferramolen lägger jag även ut på blomfat med en takpanna över.

Jag har provat nematoder som vattnas ut på de mest utsatta ställena. Det är relativt dyrt och måste upprepas ca var 6:e vecka. Funkar bara på ungdjur. Koppartejp på odlingslådorna funkar i torrt väder, men släpper lätt när det börjar regna. Järnfosfat (Ferramol) är pellets som sniglarna äter av och sedan går och lägger sig för att dö. Det går åt mängder av järnfosfat för att skydda en tomt som har ett par hundra meters gräns mot naturområden.


Jag strör ut pelletsen i stråk där det rör sig flest sniglar och på ställen där jag precis har mosat några individer. För doften av både pelletsen och döda artfränder lockar fram fler sniglar. Och sen klipper jag dem med sax. Går flera rundor om dagen med saxen i ena handen och ferramolburken i andra.


Öl uppges också funka som lockbete. Jag är ingen stor öldrickare, så det har blivit över några burkar med utgånget datum. Dem tänker jag använda nu. Så får vi se om den finska, tyska eller danska ölen smakar sniglarna bäst! Har precis riggat min första ölfälla av en tom glassburk. Det tog en halvtimme, sedan hängde de första besökarna i baren!

Paddor har jag gott om i trädgården. Äter sniglar gör de, men mördarsniglar?


Det sägs att myskankor kan hjälpa till och rensa trädgården från sniglar. Hjälpa till alltså – alla ankor är inte så hungriga på mördarsniglar. De måste också ha ett frostfritt boende över vintern och rävsäker övernattning. Räv har jag gott om. Kanske intressant att prova på, men tänk då på att dessvärre är ankorna också glada för sallat och andra odlade grödor. Allt som är dyrt äter de, har jag hört. Det blir nog inget med det.

Härliga, ovanliga kvitten

Greenspire trädgårdskonsult kvitten frukt Cydonia oblonga
Hela växten är mer eller mindre täckt av ett grått ludd.

Äkta kvitten, Cydonia oblonga, är ett mindre fruktträd med lång historia. Man tror den har odlats som kulturväxt tidigare än äpple. Kvitten avbildades av både greker och romare redan under antiken. Växten har sitt ursprung i Mindre Asien och Kakausus. Det vetenskapliga namnet knyter an till staden Kydonia, idag Chania, på Kreta. Det finns endast en art i släktet, men ett hundratal olika sorter.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten blomknopp
 Cydonia oblonga
Blomknoppen är mycket lik en rosenknopp.

Kvitten är ett lövfällande träd med rosa eller vita blommor i maj. Knoppen är snurrad som en ros och vackert rosa till färgen. Blommorna påminner om äppleblommor, men är lite runda i formen även som utslagna och liknar nästan en mindre magnoliablom. Bladen slår ut ganska tidigt och är ludet grå, som om de vore angripna av mjöldagg.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten ludna blad blommor Cydonia oblonga

Många av de odlade sorterna är självfertila, så det räcker att ha bara ett exemplar för att få skörd. I oktober mognar de ludna, gula frukterna som passar att använda till kvittenmos, sylt, marmelad eller vin. Marmeladen får en vacker orangeröd färg vid kokning.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten syltkok Cydonia oblonga
När kvittenbitarna får koka med socker kommer de snart att bli vackert röda i färgen.

I medelhavsländerna gör man kvittenbröd, som är en slags hård marmeladgodis, av kvittenmos, socker, citron och honung. Den bakas i ugnen i långpanna vid låg temperatur under flera timmar.

Greenspire trädgårdskonsult kvitten doftande frukt Cydonia oblonga
Frukterna kan vara formade som äpplen eller päron.

Råa smakar äpplena förskräckligt strävt, då de innehåller mängder av garvsyra. Däremot är de mogna frukterna ljuvliga att ta in på ett vackert fat, då de har en härlig doft som sprider sig i rummet. Den aromen liknar inget annat. Dessvärre finns det ofta stora mängder små flugor i frukterna och dessa förökar sig glatt inomhus. Så då åker fruktfatet ut!

Greenspire trädgårdskonsult kvitten blomning Cydonia oblonga

Kvitten har ett grunt rotsystem och bör odlas i fuktig mark med något sur markreaktion. Den är härdig i zon I-II. På många håll används kvitten som grundstam vid förökning av svagt eller medelstarkt växande päronträd. Kvitten har också använts som medicinalväxt mot bl a magbesvär och ”klena nerver”.

Hur funkar kompost?

svartrot grönsak rotfrukt 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Svartroten liksom många rotsaker trivs i en mullrik och djupgrävd, lucker jord.

Alla som odlar och har trädgård borde absolut ta vara på sitt organiska avfall genom kompostering. Genom att kompostera kan vi minska avfallsmängderna radikalt, liksom sänka energiförbrukningen vid transport och återvinning av sopor. Genom att kompostera kan du återföra levande ämnen till naturen och trädgården.

kompostering grönsaksavfall kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Nedmyllning av grönsaksrester och halm på hösten ger fint tillskott till jorden.

I naturen sköts komposteringsprocessen per automatik och på plats. Löv och växtdelar som faller till marken bildar ett luftigt täcke inför vintern och ger mikroorganismer energi. I början av komposteringsprocessen är det svampar och bakterier som jobbar med materialet. Sen ger sig gråsuggor, hoppstjärtar, kvalster, maskar och asbaggar in i leken. På slutet kan man se jordlöpare och tusenfotingar pila runt i materialet.

jordsuggor jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En hel koloni gråsuggor som jobbar med jorden.

Allt organiskt avfall från en trädgård och ett hushåll duger att kompostera, så länge det inte är behandlat med kemikalier och bekämpningsmedel. Men man kan inte ta i lika mycket av alla material. En lyckad kompost bygger på blandningar av olika material med olika C/N-värde, eller kol-kvävekvot. I ena ändan av skalan finns bl a grenar, sågspån och halm som kan ha en C/N-kvot på över 100. I andra änden finner du grönsaksavfall, gräsklipp och köksavfall med ett C/N-värde på runt 15.

hästgödsel gödselstack naturgödsel
 Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Hästgödsel är prima material att blanda upp kompostjorden med.

Blöta material blandas därför med torra, grova material. Kvistar och kraftiga stjälkar klipps eller flisas för att ge fler angreppsytor för nedbrytarna. Vattenrika material som fallfrukt och gräsklipp behöver blandas upp med torra som halm, barkflis eller löv för att strukturen ska bli bra. Stallgödsel kan gärna blandas in under vägen och likaså ettårigt ogräs som inte satt frö. Däremot bör du sortera bort fleråriga ogräs som kirskål, kvickrot, tistlar och maskros.

kirskål flerårigt ogräs ogräsrötter 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Rötter från fleråriga ogräs ska inte slängas i komposten.

Nu på våren är en bra tid att starta upp en trädgårdskompost. Rabatterna ska rensas och gräset börjar klippas. Beskärningsris från buskar och fruktträd finns säkert sedan vintern. Ha gärna en hög med torra material liggande bredvid din kompost för att kunna blanda i när det behövs.

Blanda om materialet i komposten under säsongen. En köksavfallskompost behöver röras om ofta, men en grön grovkompost har inbyggt mer syre i massan. Syret behövs för nedbrytarna och processen påskyndas. Algomin kan du blanda i i små mängder ifall du har mycket barr, eklöv eller kaffesump som är försurande. Men kalka inte, för pH-värdet på kompostjord är ändå ofta väldigt högt.

höstlöv kompost Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Löv från trädgården blandas in med annat material i komposten.

Vad kan då gå fel? Processen kan avstanna i förtid. Kanske är det för torrt eller för blött i materialet. Då kallnar komposten. Luktar komposten ruttet? Då är det säkerligen för blött eller komposten har inte blandats om. Syrehalten är för låg. Sätt till grovt torvströ eller halm. Luktar komposten ammoniak? Då har C/N-kvoten förmodligen blivit för låg. Det kan ske om man öser på för mycket gräsklipp eller köksavfall. Ju fuktigare material som läggs i komposten, desto högre behöver yttertemperaturen vara. Temperaturen i materialet varierar mellan 65-70 grader i början, ner till ca 35 grader under den huvudsakliga komposteringen.

kompostmask daggmaskar jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostmask i en gödselstack.

Hur vet man att komposten är klar? Tiden för kompostering kan man inte ha som riktvärde för det beror helt på ingångsmaterialen. Men när komposten svalnar av och får en mörk färg börjar materialet bli kornigt, jordlikt och dofta lite skog. Då kan du börja blanda in kompostjorden i dina odlingar. När den nya kompostjorden ligger till sig ännu någon månad så blir den än mer balanserad i näringsinnehållet.

kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostjorden är fin att blanda in i befintlig jord och tillför mullämnen i ler- eller sandjord.

För att vara helt säker på näringsinnehållet i kompostjorden behöver du analysera den. Men ska man ha lite riktvärden att gå efter så kan man säga ungefär så här. Först värden för en ren trädgårdskompost som legat en säsong: pH 8, torrsubstans ca 43%, ledningstal omkring 7. Näringsvärden i % av torrsubstansen: totalkväve 0,9, totalfosfor 0,3 och kalium 1. En färsk hushållskompost kan ha som exempel: pH >8, torrsubstans 47%, ledningstal 49, totalkväve 2,8%, totalfosfor 0,6% och kalium 2,1%. Ledningstalet (lt) är ett grovt mått på hur näringsrik en växtjord är. Som jämförelse kan man ta en åkerjord som har lt på ca 2-2,5. Hushållskompostens höga lt beror vanligen på att matavfallet innehåller mycket koksalt från matrester. Den färska hushållskomposten ska därför helst blandas upp med en mogen trädgårdskompostjord för att bli mindre ”stark”.

luckra gräva Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En jord med mycket mullämnen doftar gott och är trevlig att arbeta med.

Lycka till med din kompost och odlingssäsong!

Äppleblom på gång

Discovery börjar gå i blom.

Äppleträden står i full blom i Skåne. Sorternas blomningsperiod varierar lite, men i nuläget ska de flesta ha gått igång. Blommornas utseende varierar mycket från sort till sort, och den som är en skicklig odlare känner igen träden bara på knoppar eller öppna blommor. Starkväxande Åkerö har t ex väldigt smala blomblad. Frida har starkrosa knoppar på korta skaft som sedan bleknar vid utspring. Discovery å andra sidan har gulröda knoppar och krusiga vita kronblad på långa skaft.

Gyllenkroks Astrakan är en tidigblommande och -mognande äldre äpplesort med starkt rosa knoppar.

En knepig vår har det varit så här långt för många äppleodlare. Först en väldigt varm period och nu flera nätter med frost på raken. Återstår att se hur våra fruktträd klarat blomningen, som är den känsligaste tidsperioden i trädens årscykel. De stora kommersiella odlingarna ligger oftast vid vatten, som fungerar som en temperaturutjämnande faktor. Men i våra hemträdgårdar blir det som det blir från år till år.

I brist på vildbin duger även tambin bra!

Vid pollineringen önskar man ett lagom vindstilla och varmt väder för pollinatörernas skull. I äpplets fall är det främst bin man hoppas på. Minst 14 grader ska det helst vara för att äppleblommorna ska bli fullständigt pollinerade. Efter pollineringen ska pollenet gro och fruktsättningen börja och även det är processer som kräver goda temperaturer.

Vindpollinering är inget att förlita sig på även om träden står nära varann, för äpplets pollen är tungt och flyger inte så långt. Alltså gäller det att få dit bina. Och göra trädgården attraktiv för humlor, blomflugor och skalbaggar. De är mindre köldkänsliga än bin och hjälper även de till med befruktningen. Städa inte för mycket i trädgården och ställ gärna ut några insektshotell till de vilda insekterna! Satsa på en bred palett av växter som lämnar rikligt med pollen och nektar under hela växtsäsongen så blir din trädgård populär hos pollinatörerna.

Vid pollineringen för insekterna över pollen från blomman på en äpplesort till en annan. Äppleträden är självsterila, så det måste finnas en kompis. Alla sorter är dessvärre inte kompatibla med varandra och för att ta reda på vilka sorter som befruktar varandra kan du ta en titt på ett pollineringsschema som du hittar på nätet. Där framgår det vilka äpplesorter som passar att kombinera. Katja, Filippa och Transparente Blanche är exempel på mångsidiga pollenlämnare som befruktar många andra sorter. Har du äppleträd i ett område med många trädgårdar inom en nära omkrets brukar det alltid finnas någon pollenbytare i närheten. Annars kan det vara säkrast att köpa flera träd som jobbar bra ihop.

Får man låna bikupor till sin äpplelund har träden större chans att bli pollinerade.

Sparris är färskvara

Greenspire trädgårdskonsult sparrisodling sparrisskott trädgårdsodling grönsaker

Som soldater i givakt står snart sparrisen i landet. En prima primör som ska avnjutas färskskördad. Det är en tidig vår i år och även sparrisen verkar bli lite extra tidig. Risk för nattfrost alltså och vissnade sparrisskott, om man inte odlar i tunnel eller täcker plantorna med fiberduk nu i början.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris frostskada
Sparrisen fryser lätt om det blir sen nattfrost på våren. Då blir stjälkarna helt platta och gula.

Sparris är en utmärkt nybörjarväxt, som fler skulle våga plantera, men man får förstås vänta lite på det goda. Det tar några år innan det blir full skörd. År ett efter plantering tar man inget, andra året skördar man lite. Först det tredje året kan du räkna med att skatta plantorna fullt ut.

När du ska plantera sparris behöver du förbereda jorden lite. Välj den varmaste och soligaste platsen i trädgården. Sparris är egentligen en strandväxt och föredrar sandig och lätt jord. Är din tomt belägen på lerjord börjar du med att lätta upp jorden. Gräv ett dike, ca 50 cm djupt och minst 30 cm brett. Rensa noggrant bort alla ogräs. Blanda sedan upp jorden med sand, kompostjord och stallgödsel. Pallkrage runt om funkar bra, för då får du dels en upphöjd, varmare bädd och dels en barriär mot ogräs som tar sig in från sidorna.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris odling köksträdgård grön vit sparris

Gräv sedan fåror i jorden, ungefär som om du skulle sätta potatis, fast lite djupare. Bygg en ås av jord mitt i fåran som du plattar till så den blir fastare. Längs hela fåran ska det gå en ås, för det är på den som sparrisens rotsystem sedan ska placeras. Själva plantan ovan jord är ganska tanig när du köper den, men rotsystemet ska vara kraftigt, med långa, trådiga rötter. Dela på rötterna med handen som en ”mittbena” och lägg ”benan” över åsen så att rötterna ligger på var sin sida ner i diket. Ca 25-30 cm avstånd mellan plantorna är lagom. Fyll så på med jord upp till att de gröna skotten börjar. Under första sommaren föser du stegvis mer jord i diket tills att du bara har en upphöjd bädd.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris bladstjälkar sparrisblast
Njut av de vackra bladstänglarna. De är lite som en sirlig bambu!

Vattna under första året så att plantorna etablerar sig ordentligt i jorden. Gödsla varje sommar efter att skörden är avslutad. Låt de fluffiga, vackra bladstänglarna växa upp och lagra in näring till rötterna för nästa års skörd. Ibland blir stänglarna rejält höga och då kan de behöva uppbindning för att inte vika sig och brytas. På senhösten när all blast gulnat och vissnat ner klipper du ner den vid markytan.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris sandbädd
Skörda dagligen när produktionen är som störst. Sparrisskotten växer snabbt!

Skörd får du från år två, och då bara några stjälkar. Åren därefter kan du räkna med 10-15 stjälkar per planta. De växer fram efterhand och du skär av stjälkarna när de når en längd på ca 20 cm ovan jord. Skörda inte längre än till midsommar. Skär av sparrisen med en vass kniv strax intill jordytan. Detta är de gröna sparrisarna, medan de vita sparrisarna odlas kupade, alltså täckta med jord. Det är alltså inte olika arter, utan skillnaden ligger bara i hur du odlat fram stjälkarna. Om inget solljus kommer till bildas inget klorofyll och då blir stjälkarna vita.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare sparrisodling katt sparrisskott