Tips för ditt potatisland

Första nypotatisen, det är ändå något visst med den! De där allra första, färska knölarna som med bara salt och smält smör gör en hel rätt. Sill till vill någon ha, kanske varmrökt lax och då blir det både gräddfil och hackad gräslök också. Plötsligt har man en hel måltid!


Välj sort efter önskad skördetid
Att odla potatis är inte så svårt. Fast man får börja planera i tid. Vill du ha speciella, populära sorter gäller det att du beställer din sättpotatis i god tid. Utgå från skördetid och välj sorter därefter. Sättpotatis indelas vanligen i grupperna mycket tidig, medeltidig och sen potatis. Den sena gruppen är lagringsdugliga för vinterkonsumtion, medan de tidiga ska ätas som färska. Köp alltid kvalitetssäkrat utsäde för att få en frisk potatisskörd. Stubbetorp, Larsviken och LPM är exempel på producenter med sättpotatis av god kvalitet.


Några av mina favoritsorter är: Swift, Hankkijan Timo (mycket tidiga) Amandine, Linzer Delikatesse (medeltidiga) och Sparrispotatis (sen). Hur mycket sättor ska man köpa? Räkna med att du får ungefär sex gånger insatsen vid skörd. Har du möjlighet att lagra potatisen så kan du odla mer, men ska du äta den färsk får du lägga dig lite lägre. Har du pallkrageodling så räkna med 8-10 sättor per pallkrage.

Förgroning av större mängd potatis. Varje låda är märkt med sortnamn.


Förgroning – groddning
Genom att lägga upp potatisarna för groddning i ljuset i ca fyra veckor före plantering vinner du tid i tillväxtstarten. Temperaturen kan ligga mellan 10 och 15 grader. Ju varmare, desto snabbare utvecklas groddarna. Beroende på utsädesmängd kan sättorna läggas i ett svalt fönster eller annat lämpligt utrymme där temperaturen kan regleras. Tänk på att hålla en hög luftfuktighet så inte potatisarna torkar in och skrumpnar. Spraya dem med vatten emellanåt eller lägg dem att gro på en tunn bädd av torvmull. Den färdiga grodden ska vara ungefär 1 cm lång.

Stora sättpotatis av sorten Marine. Groddarna är ännu ganska små.


Rätt jord för potatisodling
Potatis trivs allra bäst i en varm och lätt jord. Har du en vårfuktig lerjord så kommer det att bli bra det också, bara du förbättrar odlingsjorden med kompost, barkmull, kanske grov sand och lite stallgödsel, så blir det prima. Har du en tyngre basjord så bör du bearbeta (gräva) jorden åtminstone ett spadtag ner så att den blir smulig och fin. Det säger sig självt att i en lerjord blir sättningen något fördröjd jämfört med i en sandjord, eftersom leran tar tid på sig att torkar upp och blir varm långsamt.

Vackra avlånga delikatesspotatisen Linzer Delikatesse.


Jordtemperaturen kan du hålla koll på för att komma rätt i tid för sättning. 8 grader behöver jorden hålla ner på 10 cm djup för att inte sättorna ska drabbas av köldchock. Potatisen vill inte ha speciellt mycket näring, men det är bra om jorden är väldränerad. Vet du med dig att jorden är mager kan du tilläggsgödsla t ex med en NPK 11-5-18 ca 35 gram/m2. Hönsgödsel är mindre bra då den är väldigt kalkhaltig. Soligt läge bör du ha, annars kommer det bli svag tillväxt på plantorna.

Sättning av potatis i underbart smulig sandjord den 20 mars.


Sätt potatisen
Gräv eller dra upp fåror med en potatishacka. Fårorna ska vara ca 10 cm djupa och du ska ha 50-70 cm mellan raderna. Det breda radavståndet är viktigt för att du ska kunna kupa potatisen allt eftersom de växer. Kupar man inte upp jord kring plantorna kryper potatisarna upp i ljuset och blir grönfärgade och därmed oätliga. Lagom avstånd mellan potatisarna 30-40 cm. De tidiga sorterna kan sättas närmare varann och de sena på det större avståndet, eftersom de ska stå längre och växa sig större. Täck över potatisarna med jord och gärna en fiberduk. Potatisplantorna är mycket frostkänsliga och duken skyddar mot en lätt frost. Vill du driva fram potatisen extra tidigt ska du ta flera lager tjockt med fiberduk.

Kupning av potatis andra gången.


Skötsel av potatislandet
När plantorna kommit upp ca 15 cm är det dags att kupa dem. Fös upp jord med en potatishacka eller kratta i fårorna så att plantorna hamnar lite djupare än innan. Är det en torr vår och försommar och du odlar i en lätt jord är det bra att vattna potatisen i flera omgångar. Potatisen består ju av mycket vatten och är det för torrt blir det inte så många knölar. Särskilt när potatisen ska till att blomma får den inte torka ut. Men för mycket vatten är inte heller bra. Blasten ska helst hålla sig torr, så vattna på jorden om det går.

Nu blommar potatisen och den börjar vara skördeklar.


Rensa ogräs vid behov och kupa jorden en gång till innan skörd. När plantorna blommar kan du gräva försiktigt i jorden för att kolla storleken på potatisen. Normal utvecklingstid för förgroddad potatis är 10-12 veckor. Är potatisarna ännu för små så föser du bara tillbaka jorden och väntar en vecka till. Sen är det bara att njuta!

Få koll på din odlingsjord

”Hjälp, det blir bara sämre och sämre skörd! Ifjol fick vi nästan ingenting av det vi sådde och planterade. Det var bara en massa jobb. När hösten kom var vi ganska trötta på allt.” Så kan det låta när jag får ett uppdrag kring en trädgårdsodling. ”Vad gör vi nu åt detta?” Jag kommer gärna ut och tittar på er odling och ger ett svar baserat på era berättelser, mina iakttagelser och ett jordprov analyserat på laboratorium.

Unga rädisor på rad.


En jord du odlar blommor eller grönsaker i behöver årligen en näringstillförsel som minst motsvarar den skördeförlust du gör när du plockar upp växter ur den. När växterna växer tar de upp näring. Ogräs i landet tar upp näring. Och slutligen försvinner en del näring genom urlakning eller avdunstning. Alltså behöver du gödsla jorden för att odla mer. Och hålla koll på de andra parametrarna kring jordens bördighet.

Ett kålland i fantastisk tillväxt. Kål tillhör de mest näringskrävande grönsakerna.


pH-värdet är ett mått på jordens surhetsgrad som är bra att känna till. Ett bra pH för grönsaksodling ligger på ca 6,0-7,0. Ligger pH för lågt eller för högt blockeras upptaget av många näringsämnen och då kvittar det hur mycket gödsel du tillför. Ett för lågt pH kan höjas med hjälp av trädgårdskalk, men okynneskalka inte ifall du inte vet om det behövs. Behovet av kalk påverkas nämligen också av jordens mullhalt. En lerjord har normalt ett högre pH, medan en sandig jord kan ligga lägre.

En matjord med grov struktur som får en giva hönsgödsel inför sådd. Nedbrytarna förbrukar annars jordens kväveförråd.


Det organiska, nedbrytbara, innehållet i en jord kallas för mullhalt. Mullhalten är av stor betydelse för jordens närings- och vattenhållande förmåga. Ett bra sätt att öka mullhalten är att tillföra väl multnad kompost, stallgödsel, löv, gräsklipp eller skörderester som blast och stammar. Gör det årligen, men i lagom mängd. Att bygga upp en bra mullhalt tar flera år. Tänk på att en alltför hög mullhalt inte heller är bra, då det blir en kall och fuktig jord som kommer igång sent om våren. Dessutom tar nedbrytarna som processar tillskottsmaterialet upp väldigt stora mängder kväve ur jorden. Det är deras mat kan man säga. Så kvävebrist kan bli följden om man tillför en stor mängd förmultningsbart material.

Gott om mask i kompostjorden.


Kompost innehåller stora mängder levande organismer som hjälper dig att odla. Det är framför allt osynliga svampar och bakterier som leder nedbrytningsarbetet i jorden. Nedbrytningen frigör näringsämnena från grovmaterialet och gödseln du tillför. Bland de synliga nedbrytarna finner vi daggmaskar, mångfotingar, jordlöpare, gråsuggor, myror, skalbaggar och spindeldjur. I en jord i balans finns alla dessa nedbrytare på en gång. De frigör näringsämnen från ”avfallet” så att växternas rötter kan ta upp dem från jorden.

Potatisland


Tidigare var grävning av landen något självklart, som man gjorde varje höst. Idag är ickegräv-metoden tillsammans med marktäckning något många odlare förespråkar. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Djupgrävning tillför syre och grövre näringsrikt material närmare växternas rötter. I och med grävningen passar man på att rensa ogräs. Men grävningen i sig rubbar livet i jorden och stör framför allt det livsviktiga mykorrhiza-nätverket som svamparna har byggt upp. Användning av jordfräs gör grävjobbet både snabbare och smidigare, men kan dessutom slå sönder markpartiklarna och finfördela ogräsrötter så du får en grön och kompakt odlingsbädd. Låt fräsen stå, alltså.

Sådd av bondböna


No dig-metoden går ut på att man ständigt tillför näringsrikt, nedbrytbart material på toppen av jorden. Sedan får nedbrytningsorganismerna ta hand om resten. På lite sikt är det här ett arbetssätt som minskar behovet av ogräsrensning och bevattning eftersom jorden aldrig ligger bar. Men har du redan problem med sniglar så blir det här en riktig förökningskammare för dem då sniglarna kryper in och gömmer sig under täckmaterialet. Då får du ta det lite lugnt med täckodlingen och hellre mylla ner växtresterna i jorden. Under säsongen eller efter skörd. Att så in en marktäckande gröda som fungerar kvävefixerande är en ekologiskt riktig lösning. Likaså användning av mellangrödor. Mer om detta i ett annat kapitel.

Honungsört som mellangröda på fält.


De tre viktigaste näringsämnena som växterna behöver för att kunna tillväxa är kväve, fosfor och kalium. Det kan du tillföra genom att lägga ut stallgödsel från djur eller konstgödsel. En väl brunnen stallgödsel innehåller en balanserad mängd av näringen och dessutom även syre och växtdelar att bryta ner, i och med det ingående strömaterialet. Detta bidrar till en bra struktur och ökad mullhalt. Strö av halm eller torv är definitivt att föredra framför spån som innehåller skadliga terpener.

Stallgödsel på hög. Nedbrytningsprocessen är i full gång, vilket skapar värme.


Om vi nu har gått igenom allt detta och tagit ett jordprov så väntar vi in analyssvaret. Gödslingsrekommendationerna beror förstås på jordmånen, vad som odlas och växternas inbyggda behov. Har man problem med svag tillväxt är vanligen det växttillgängliga kvävet lågt och behöver rättas till. Stallgödsel, kompost och benmjöl är mångsidiga men ganska långsamverkande gödselmedel. Pelleterad hönsgödsel, gräsklipp, guldvatten (urin) och blodmjöl är snabba gödselmedel som innehåller mycket kväve. Konstgödsel NPK 11-5-18 är ett vanligt gödselmedel för grönsaker som passar de flesta växternas behov. Det finns andra blandningar med större kväveandel, t ex NPK 12-2-6 eller NPK 21-4-7 om de passar bättre. Eller kalksalpeter som bara innehåller kväve och kalcium, ifall det är en bättre lösning. Det bästa är att dela upp gödslingen i en större giva innan sådd och plantering och därefter en uppföljning med en-två doser under säsong.

En ung planta av rotselleri.


Lycka till med din odling!

Vad är du sugen på att odla i år?

Betor av olika färg och form; rödbetor runda och avlånga, polkabetor, gulbetor.


En sak är jag övertygad om – fler och fler kommer att odla mer och mer! Det bästa är att du kan göra det på din nivå och utifrån dina förutsättningar. Fönsterodling funkar alldeles utmärkt för många växter. Det är närmast mängden jord och storleken på krukor som kan begränsa. Odla på balkong går alldeles utmärkt. Norrvänt läge? Ingen fara, det finns växter som passar där också. Är du nere på marknivå och kan göra en odlingslåda eller två av pallkragar – då är du redan på gång med riktigt fina möjligheter att odla växter som kräver mer jordvolym.

Röd spetskål i delikatesstorlek. Som små knytnävar.


Än är det tjäle i marken och lite för kallt att sätta ut plantor på friland. Men grönsaksodlingen kan börja redan nu i februari, på fönsterbrädan eller under växtlampan. Särskilt gäller detta om du har problem med sniglar. Sniglarna kaläter nygrodda plantor på nolltid, men de lite större, förkultiverade plantorna har lättare att överleva. Ibland är det lönlöst ändå. Ifjol var ett sådant år där de kalåt det mesta jag hade sått och planterat. Trots snigeltejp, nematoder, Ferramol, ölfällor etc. Till slut sådde jag i balkonglådor som stod upphöjt nära huset. Dit hittade de inte. Man får ta till alla knep innan man ger upp.

En rejäl köksodling på Katrinetorp Landeri i Malmö


Oavsett var du tänker odla – odlingsjorden är viktig. Att förvandla styv lera eller mager sand till bördig matjord gör du genom att öka på jordens mullhalt. Mullämnen är mer eller mindre nedbrutna växtdelar. De finns i kompostmylla, hushållskompostrester, gräsklipp, stallgödsel och torvmull. Mullämnena innehåller och binder till sig näring i takt med att växterna behöver den. Jorden blir porös och full av maskar. Fast det kan förstås ta lite tid innan en tung lerjord eller en varm sandjord är helt perfekta. Men du får hålla på och förbättra varje år. Du kommer inte att kunna förändra jordarten, men du kan förbättra den rejält!

Gul lök är lättodlad och underbar att äta färskskördad från egen odling.


Tänk sen gott om näring och jämn bevattning. Välj de växter som du tycker om att äta. Köp hem frö och utsäde i god tid om du är ute efter speciella sorter. Det som måste förgros redan nu är kronärtskocka, chili och tomat. Dem har jag beskrivit tidigare i bloggen. Gul lök kan du så eller sätta från sättlök så fort jorden reder sig och släpper spaden. Den röda löken är lite känsligare och sätts/sås två veckor senare. Gräslök kan du så i bänk eller förkultivera inomhus. Så en rejäl rad för du kommer att älska gräslöken! Har du gott om det behöver du inte snåla. Klipp ner hela tuvan ett par gånger under säsongen. Det kommer nya friska blad som du kan frysa in eller använda färska.

Rädisor kan du så riktigt tidigt om du har en varmbänk.


Rädisan är den första primören för de flesta av oss. Det finns många spännande sorter med samma peppriga smak; vita, lila, rosa, gula, cylindriska eller istappsformade. Så så fort jorden reder sig och därefter med några veckors mellanrum. En snabb kultur på ca 30 dagar från sådd till skörd. Rädisan blir bäst tidigt på säsongen, men kan sås in mellan mer långsamväxande grödor hela sommaren. Var noga med vattningen så de inte torkar ut. De är inte speciellt näringskrävande, men vatten måste de ha.

Rödbladig grönkål är en läcker höstgrönsak.


Kålväxterna har däremot lång kulturtid och måste därför förkultiveras. De första kålfröna kan man så inomhus v 10 för utplantering 4-5 veckor senare om våren är gynnsam. Kål tillhör de svårare köksväxterna att odla. Mycket för att det är en hel del passning med gödsling och skadedjursbekämpning. Kålen får lätt larver så den ska helst växa till sig under fiberduk.

Förkultiverade blomkålsplantor strax stora nog att plantera ut.


Blomkål, spetskål, broccoli, brysselkål, grönkål, svartkål, kalette och salladskål är dem man oftast ger sig på. Vinterkål som vitkål och rödkål ställer krav på en vettig kylförvaring. Många av de andra kålsorterna är köldtåliga och kan stå ute i landet och skördas fram till jul. Underbar mat som man kan göra mycket gott av!
Bara att börja planera hur du ska få plats med allt.

Tips för drivning av småplantor

Vi brukar bli otåliga under senvintern och det kliar i fingrarna efter att få börja odla. Visst känner du igen det fenomenet? Förhoppningarna är stora att det här blir året när den egna odlingen fyller menyn med härliga pumpor, tomater och majskolvar. Vissa växter som chili, tomat och kronärtskocka kräver en tidig sådd inomhus, men än är det lite för tidigt att så. Men planera ska vi, och förbereda så att allting finns hemma när det är dags. Nu ska vi titta på hur det går till!

Groddplantor sticker upp ur såjorden.


Tjuvstarten med förkultivering, d v s uppdrivning av plantor inomhus, är nödvändig för oss som bor i snöiga Norden, för att värmekrävande växter ska hinna producera klart innan höstfrosten. När man planterar ut småplantor förlänger man odlingssäsongen för långsamma grönsaker.

Kraftiga fina kålplantor som snart börjar bilda blomhuvuden. Härligt!

I januari kan du förkultivera för odling i varmbänk, men har du kallväxthus och vanliga odlingsbäddar ute kan du dröja en månad till. Du kommer hur som helst att behöva växtbelysning och kanske en värmematta för att få starka och knubbiga plantor. Plocka fram såjord, såbrätten eller smålådor, krukor, avklippta mjölkförpackningar och glassbyttor. Fyrkantiga kärl optimerar utrymmet (som kommer att bli ditt problem, jag lovar). Fin sand eller vermiculit (en slags lavasand) är bra att täcka med.

Groddplantor av kronärtskocka sticker upp under plasten.


Jag säger det en gång till – ljuset i fönstret kommer inte att räcka till, utan du behöver investera i en växtlampa. Själv har jag en lysrörsbelysning Light Wave T5, som jag är mycket nöjd med. Den väger en del, så du behöver starka krokar från taket att hänga upp den i. Kedjor med stora länkar är praktiskt när belysningen höjs upp allt eftersom plantorna växer till sig. Koppla gärna armaturen till en timer som du ställer in på tio till tolv timmars belysning per dag.

Man behöver inga speciella byttor eller krukor – ta vad du har till hands.


Fyll såbrättena med ett tunt lager blomjord eller planteringsjord i botten. Ovanpå det har du den magra såjorden. Då får växternas rötter tillgång till mer näring när de kommit ner en bit på djupet och klarar av att utnyttja den. Såjorden kan också blandas ut med fin sand eller vermiculit. Fukta hela såbädden och strössla ut fröna jämnt över ytan. Inte för tätt, för då blir det svårt att sära på plantorna när du ska skola om dem. Täck jorden med ett tunt lager jord eller perlit (ett glittrigt material som släpper igenom ljus för ljusgroende frön). En tunn plast förhindrar avdunstning i början.

En ganska tät bredsådd av småplantor.


Ställ krukorna ovanpå en värmematta, element eller liknande för att påskynda groningen. Så länge de inte kommit upp behöver de inget extra ljus. När plantorna har grott vill de stå svalare, 12-18 grader, så då tar du bort värmemattan. Häng upp belysningen istället. Se till så sådden är jämnt fuktig, men inte blöt. Vädra genom att öppna plasten eller locket så att det inte blir mögel på jorden. Vattna med duschflaska eller en tom ketchupflaska med pip. De små plantorna är ömtåliga och du ska inte spola bort dem.

Tomatplantorna börjar utveckla sina typiska karaktärsblad.


När de artspecifika karaktärsbladen börjar spricka ut blir det snart trångt i sålådan. Nu är det dags att skola om plantorna till egna småkrukor i mer näringsrik jord. Vattna upp sålådan så att de små plantorna drar åt sig vatten och jorden blir blöt och lätt att dela. Fyll nya småkrukor (6×6 eller 8×8 cm) med plantjord. Välj inte för stora krukor från början utan byt upp dig eftersom plantorna växer. Stick ner ett finger eller en planteringspinne för att forma ett hål i jorden. Ta sedan upp jordklumpen med dina småplantor och lägg dem på en tidning eller en bricka. Dela på rötterna försiktigt med en pinne eller en blyertspenna. Plantera en och en i de nya krukorna. Tryck till försiktigt kring rötterna och vattna. Ställ under växtlampan.

Tomatplantor på god tillväxt.


Efter ett par veckor kan du börja vattna med svag näringslösning. När rötterna nått ut till krukkanten och hela klumpen är genomvävd av små rötter är det dags att ge den ännu lite större kruka. Förbered de nya krukorna med plantjord i botten och lägg ner hela rotklumpen med plantan lite djupare än den stått innan. Fyll på med lite ny jord på toppen och i sidorna och tryck till. Så får de stå och växa till sig ytterligare i väntan på utplantering.

Ja, lite rörigt är det allt. Tur att jag har en kontrollant på plats.


Tidtabell för förkultivering av grönsaksplantor:

Kryddor som oregano, rosmarin, rysk dragon, timjan jan-febr
Chili, paprika, tomat, rotselleri, kronärtskocka, aubergine febr-mars
Fänkål, purjolök, basilika mars
Ruccola, sallat, gurka, majs, persilja mars-april
Pumpa, squash, zucchini april
Blomkål, broccoli, grönkål, rödkål, vitkål, brysselkål april-maj

Hur funkar kompost?

svartrot grönsak rotfrukt 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Svartroten liksom många rotsaker trivs i en mullrik och djupgrävd, lucker jord.

Alla som odlar och har trädgård borde absolut ta vara på sitt organiska avfall genom kompostering. Genom att kompostera kan vi minska avfallsmängderna radikalt, liksom sänka energiförbrukningen vid transport och återvinning av sopor. Genom att kompostera kan du återföra levande ämnen till naturen och trädgården.

kompostering grönsaksavfall kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Nedmyllning av grönsaksrester och halm på hösten ger fint tillskott till jorden.

I naturen sköts komposteringsprocessen per automatik och på plats. Löv och växtdelar som faller till marken bildar ett luftigt täcke inför vintern och ger mikroorganismer energi. I början av komposteringsprocessen är det svampar och bakterier som jobbar med materialet. Sen ger sig gråsuggor, hoppstjärtar, kvalster, maskar och asbaggar in i leken. På slutet kan man se jordlöpare och tusenfotingar pila runt i materialet.

jordsuggor jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En hel koloni gråsuggor som jobbar med jorden.

Allt organiskt avfall från en trädgård och ett hushåll duger att kompostera, så länge det inte är behandlat med kemikalier och bekämpningsmedel. Men man kan inte ta i lika mycket av alla material. En lyckad kompost bygger på blandningar av olika material med olika C/N-värde, eller kol-kvävekvot. I ena ändan av skalan finns bl a grenar, sågspån och halm som kan ha en C/N-kvot på över 100. I andra änden finner du grönsaksavfall, gräsklipp och köksavfall med ett C/N-värde på runt 15.

hästgödsel gödselstack naturgödsel
 Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Hästgödsel är prima material att blanda upp kompostjorden med.

Blöta material blandas därför med torra, grova material. Kvistar och kraftiga stjälkar klipps eller flisas för att ge fler angreppsytor för nedbrytarna. Vattenrika material som fallfrukt och gräsklipp behöver blandas upp med torra som halm, barkflis eller löv för att strukturen ska bli bra. Stallgödsel kan gärna blandas in under vägen och likaså ettårigt ogräs som inte satt frö. Däremot bör du sortera bort fleråriga ogräs som kirskål, kvickrot, tistlar och maskros.

kirskål flerårigt ogräs ogräsrötter 
Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Rötter från fleråriga ogräs ska inte slängas i komposten.

Nu på våren är en bra tid att starta upp en trädgårdskompost. Rabatterna ska rensas och gräset börjar klippas. Beskärningsris från buskar och fruktträd finns säkert sedan vintern. Ha gärna en hög med torra material liggande bredvid din kompost för att kunna blanda i när det behövs.

Blanda om materialet i komposten under säsongen. En köksavfallskompost behöver röras om ofta, men en grön grovkompost har inbyggt mer syre i massan. Syret behövs för nedbrytarna och processen påskyndas. Algomin kan du blanda i i små mängder ifall du har mycket barr, eklöv eller kaffesump som är försurande. Men kalka inte, för pH-värdet på kompostjord är ändå ofta väldigt högt.

höstlöv kompost Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Löv från trädgården blandas in med annat material i komposten.

Vad kan då gå fel? Processen kan avstanna i förtid. Kanske är det för torrt eller för blött i materialet. Då kallnar komposten. Luktar komposten ruttet? Då är det säkerligen för blött eller komposten har inte blandats om. Syrehalten är för låg. Sätt till grovt torvströ eller halm. Luktar komposten ammoniak? Då har C/N-kvoten förmodligen blivit för låg. Det kan ske om man öser på för mycket gräsklipp eller köksavfall. Ju fuktigare material som läggs i komposten, desto högre behöver yttertemperaturen vara. Temperaturen i materialet varierar mellan 65-70 grader i början, ner till ca 35 grader under den huvudsakliga komposteringen.

kompostmask daggmaskar jordorganismer nedbrytare Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostmask i en gödselstack.

Hur vet man att komposten är klar? Tiden för kompostering kan man inte ha som riktvärde för det beror helt på ingångsmaterialen. Men när komposten svalnar av och får en mörk färg börjar materialet bli kornigt, jordlikt och dofta lite skog. Då kan du börja blanda in kompostjorden i dina odlingar. När den nya kompostjorden ligger till sig ännu någon månad så blir den än mer balanserad i näringsinnehållet.

kompostjord Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
Kompostjorden är fin att blanda in i befintlig jord och tillför mullämnen i ler- eller sandjord.

För att vara helt säker på näringsinnehållet i kompostjorden behöver du analysera den. Men ska man ha lite riktvärden att gå efter så kan man säga ungefär så här. Först värden för en ren trädgårdskompost som legat en säsong: pH 8, torrsubstans ca 43%, ledningstal omkring 7. Näringsvärden i % av torrsubstansen: totalkväve 0,9, totalfosfor 0,3 och kalium 1. En färsk hushållskompost kan ha som exempel: pH >8, torrsubstans 47%, ledningstal 49, totalkväve 2,8%, totalfosfor 0,6% och kalium 2,1%. Ledningstalet (lt) är ett grovt mått på hur näringsrik en växtjord är. Som jämförelse kan man ta en åkerjord som har lt på ca 2-2,5. Hushållskompostens höga lt beror vanligen på att matavfallet innehåller mycket koksalt från matrester. Den färska hushållskomposten ska därför helst blandas upp med en mogen trädgårdskompostjord för att bli mindre ”stark”.

luckra gräva Greenspire Trädgårdskonsult mark jord mull
En jord med mycket mullämnen doftar gott och är trevlig att arbeta med.

Lycka till med din kompost och odlingssäsong!

Sparris är färskvara

Greenspire trädgårdskonsult sparrisodling sparrisskott trädgårdsodling grönsaker

Som soldater i givakt står snart sparrisen i landet. En prima primör som ska avnjutas färskskördad. Det är en tidig vår i år och även sparrisen verkar bli lite extra tidig. Risk för nattfrost alltså och vissnade sparrisskott, om man inte odlar i tunnel eller täcker plantorna med fiberduk nu i början.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris frostskada
Sparrisen fryser lätt om det blir sen nattfrost på våren. Då blir stjälkarna helt platta och gula.

Sparris är en utmärkt nybörjarväxt, som fler skulle våga plantera, men man får förstås vänta lite på det goda. Det tar några år innan det blir full skörd. År ett efter plantering tar man inget, andra året skördar man lite. Först det tredje året kan du räkna med att skatta plantorna fullt ut.

När du ska plantera sparris behöver du förbereda jorden lite. Välj den varmaste och soligaste platsen i trädgården. Sparris är egentligen en strandväxt och föredrar sandig och lätt jord. Är din tomt belägen på lerjord börjar du med att lätta upp jorden. Gräv ett dike, ca 50 cm djupt och minst 30 cm brett. Rensa noggrant bort alla ogräs. Blanda sedan upp jorden med sand, kompostjord och stallgödsel. Pallkrage runt om funkar bra, för då får du dels en upphöjd, varmare bädd och dels en barriär mot ogräs som tar sig in från sidorna.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris odling köksträdgård grön vit sparris

Gräv sedan fåror i jorden, ungefär som om du skulle sätta potatis, fast lite djupare. Bygg en ås av jord mitt i fåran som du plattar till så den blir fastare. Längs hela fåran ska det gå en ås, för det är på den som sparrisens rotsystem sedan ska placeras. Själva plantan ovan jord är ganska tanig när du köper den, men rotsystemet ska vara kraftigt, med långa, trådiga rötter. Dela på rötterna med handen som en ”mittbena” och lägg ”benan” över åsen så att rötterna ligger på var sin sida ner i diket. Ca 25-30 cm avstånd mellan plantorna är lagom. Fyll så på med jord upp till att de gröna skotten börjar. Under första sommaren föser du stegvis mer jord i diket tills att du bara har en upphöjd bädd.

Greenspire Trädgårdskonsult sparris bladstjälkar sparrisblast
Njut av de vackra bladstänglarna. De är lite som en sirlig bambu!

Vattna under första året så att plantorna etablerar sig ordentligt i jorden. Gödsla varje sommar efter att skörden är avslutad. Låt de fluffiga, vackra bladstänglarna växa upp och lagra in näring till rötterna för nästa års skörd. Ibland blir stänglarna rejält höga och då kan de behöva uppbindning för att inte vika sig och brytas. På senhösten när all blast gulnat och vissnat ner klipper du ner den vid markytan.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsodling sparris sandbädd
Skörda dagligen när produktionen är som störst. Sparrisskotten växer snabbt!

Skörd får du från år två, och då bara några stjälkar. Åren därefter kan du räkna med 10-15 stjälkar per planta. De växer fram efterhand och du skär av stjälkarna när de når en längd på ca 20 cm ovan jord. Skörda inte längre än till midsommar. Skär av sparrisen med en vass kniv strax intill jordytan. Detta är de gröna sparrisarna, medan de vita sparrisarna odlas kupade, alltså täckta med jord. Det är alltså inte olika arter, utan skillnaden ligger bara i hur du odlat fram stjälkarna. Om inget solljus kommer till bildas inget klorofyll och då blir stjälkarna vita.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare sparrisodling katt sparrisskott

Härliga krispiga bondböna, sådags nu

Nej, den behöver inte många grader i jorden innan du kan så. Bondbönan, som inte är någon böna, trots namnet, gror redan vid 5 grader jordtemperatur. Växten tillhör vickersläktet och därmed ärtfamiljen. En av våra äldsta numera odlade grönsaker är den hur som helst. Odlades i Mellanöstern och kring Kaspiska havet redan under tidig stenålder. Man har hittat fröer i egyptiska gravutgrävningar och i ruinerna från Troja. Häftigt!

Greenspire trädgårdskonsult bondböna frö jättefrö

Eftersom jag numera tillämpar plöjningsfritt jordbruk så krafsar jag bara runt lite lätt med en kultivator i jorden. Den är fluffig och grov med halvt förmultnade skörderester, halv och löv från ifjol. Jordförbättrar med hönsgödsel, för bondbönan vill gärna ha en kvävekick innan den vuxit så stor att rötterna själva börjar producera kväve i samarbete med markorganismer.

Greenspire trädgårdskonsult luftig jord mask kompostjord mull sådd bondböna frö
Lucker jord med skörderester och gott om mask. Här petar jag ner fröna till ca 5 cm djup.

Fröna är stora och platta och sätts på ca 5 cm djup. Du kan så dem enligt olika system. Ettdera i enkelrader med 15-20 cm mellan varje frö och 50 cm mellan raderna. Eller i dubbelrader med 15×15 cm mellan fröna och 50 cm mellan varje dubbelrad. De höga plantorna stöder sig då mot varandra och så plockar du mogna baljor från var sin sida.

Greenspire trädgårdskonsult hönsgödsel katt luftig jord kompostjord
Gödsling med pelleterad hönsgödsel i samband med sådd.

Vanliga namnsorter i handeln är Ratio, Witkiem-Manita, Witkiem-Frühe Weisskeimige, Witkiem Major, Vroma, Green Hangdown, Express och De Monica. Det finns också en gammal svensk kultursort som heter Solberga. De flesta sorter mognar efter 65-72 dagar. Färdiga baljor kan man skörda under hela sommaren och hösten. Unga baljor, där fröna bara precis börjat utvecklas, kan man äta hela, lätt kokta. Annars väntar man tills fröna blivit fasta inne i baljan. Fräs dem i lite olja tillsammans med vitlök, använd bönorna i grytor eller mosa till pesto. Det är en läcker och lättplockad grönsak som borde odlas mer.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare bondböna Solberga fröskidor fröbaljor
Mognade baljor av bondbönan Solberga.

Lättodlad är bondbönan också. Det enda som man får se upp med är bladlöss. Toppskottet får nästan alltid bladlöss, men det påverkar sällan tillväxten. Toppen kan du nypa av så fort blomningen är klar. Om plantorna lägger sig så kan du stödja dem med pinnar. Ett tips är annars att göra en risspaljé som de kan klättra emot redan från riktigt små plantor. Precis som till sockerärter eller luktärter. Du kan kupa jorden mot plantorna när de är en dryg decimeter höga. Då står de stadigare. Vattna ofta under säsongen och stödgödsla under tillväxtperioden med kaliumrika gödselmedel som t ex Algomin, benmjöl eller vedaska.

Att odla sin egen mat

Greenspire trädgårdskonsult pallkrageodling grönsaker sallatsplantor
Lite större än en pallkrage, men fortfarande i hanterbar storlek. Odlingsbäddar i den Engelska Trädgården på Svabesholm.

Odlingsintresset bland unga vuxna och medelålders är på topp. TV-program om ekobönder och kändiskockar hjälper till att sprida vurmen för egenodlat, närodlat, vildplockat och i högsta grad hållbart producerat. Det tackar alla vi som jobbar i det gröna för.

Greenspire trädgårdskonsult hallon bärbuskar solmogna bär
Makalösa hallon från egen hallonhäck. Och helt maskfria!

Jag tycker pallkrageodling är härligt. Det är ett steg vidare från krukor på terrassen, men fortfarande så enkelt, lättöverskådligt och hanterbart. Du behöver inte mer än en pallkrageodling på 0,96 m2 för att på allvar bli biten av odlingslyckan. Och sen vill man bara ha mer och mer!

Greenspire trädgårdskonsult grönsaksplantor rotselleri småplantor
Torvkuber med förkultiverade plantor av rotselleri redo för utplantering på friland.

Någon fullärd odlare kommer jag aldrig att bli. Har min egen hobbyträdgård med odlingsbänkar, bärväxter och fruktträd där jag experimenterar en del. Som produktionsansvarig för frilandsodlingen på en naturbruksskola är arealerna enormt mycket större och avkastningskravet likaså. Samtidigt ska här finnas plats för elevernas test och misslyckande, men vi måste också kunna visa på fullskalig professionell odling. Med såväl ekologiska och konventionella metoder.

Greenspire trädgårdskonsult kålodling grönsaksland hacka ogräs kålplantor grönsaksodling
En del handarbete blir det även i större odlingar. Mellan kålplantorna i raden hackas ogräset för hand samtidigt som man kontrollerar att plantorna är fria från larver och annan ohyra.

För att bli en skicklig odlare måste man odla. Det är inte svårare än något annat ämnesområde. En kirurg måste få operera, en ryttare rida och en författare skriva. Öva, läsa på, ifrågasätta, prova igen och lyssna på erfaret folk. De som varit med länge ger värdefull info som puttar iväg dig ett extra steg. Mot nya grödor, nya odlingsmetoder och ännu mer nyfikenhet.

Greenspire trädgårdskonsult stallgödsel hästgödsel jordförbättring naturgödsel
Det ryker från högen av halmblandad hästgödsel som ska ut på fältet till speciellt näringskrävande grödor som t ex kål, majs och kronärtskocka.

Att bruka sin jord handlar om att leva med jorden och mata den med nyttigheter. Jorden får inte utarmas, utan den ska ha något tillbaka för varje morot du drar upp därifrån. Annars är jordens kraft snart förbrukad.

Greenspire trädgårdskonsult bönland grönsaksodling blommor ätliga blommor pollinatörer
I anslutning till bönorna växer blåklint, ringblomma och solros som ger mat till de nyttoinsekter som hjälper till att bekämpa ohyra i odlingen.

Att lära sig ta hand om odlingsjorden och förbättra dess potential är en särskild konstart. Men det enda långsiktiga rätta, även i de riktigt stora produktionsperspektiven. Monokulturer, bekämpningsmedel och uteblivna pollinatörer kan ta död på odlingsbranschen över tid. Så ju fler som börjar odla pallkrage, desto fler som ifrågasätter och värnar den ”goda” produktionen.

Greenspire trädgårdskonsult vide sälg pollen pollinerande insekter nektar tidig blomning
Spara sälgbuskar i lähäckar och kanter kring din odling. De ger pollinerande insekter värdefull första föda om våren och blir därmed en förutsättning för deras fortplantning.

Läs vidare i mina gamla inlägg och prova dig fram till din egenodlade, hållbara mat! Lycka till med odlingssäsongen!

Greenspire trädgårdskonsult kålodling spetskål hållbar odling
Fina, mjälla huvuden av spetskålen Red Flame. Årets sista omgång i början av oktober.

Dags att så det allra tidigaste

Trist och grått väder ute så då passade jag på att så olika fröer. Blå bergvallmo Meconopsis, en vit japansk viva, basilika och sen chili. Chilin är det mest bråttom med, så den ska jag berätta lite mer om.

Chilifröer av okänd sort.

Har inte köpt några nya fröer i år, utan tar frö från egna sparade frukter. Det kan vara ett lotteri ibland, för det blir inte alltid samma sort som den fröna kommer från. Om det ursprungliga fröet var en F1-hybrid blir det överraskningar. F1 betyder första generationen efter en korsning. Då kan den sorten endast kopieras om du har båda föräldrasorterna. När man sår frön som man tagit av en F1 sort kan det bli vad som helst i F2- generationen. Den växten behöver inte alls likna moderplantan.

Förberedda krukor med färdig såjord.
Små såkrukor fyllda med en blandning av såjord och perlit.

Det är annars rätt enkelt att lyckas med chili. Dessutom finns det fantastiskt många roliga sorter att prova. Jag gillar att använda chili i det mesta av matlagningen, men föredrar så milda sorter som möjligt. För då kan man ta i mer chili och får mer smak och arom i maten. Inte bara outhärdlig hetta så tårarna rinner.

En fullvuxen chiliplanta kan i bästa fall ge 20-30 frukter under en sommar.

I Sverige är det för kallt för att så chili på friland, utan de blir bäst i växthus. Men utvecklingstiden är lång, så det är bäst att förodla chili inomhus i små krukor. Förodlingen av chili kan du sätta igång med redan i januari så att plantorna hinner växa till sig och bära frukt. Vissa sorter är särskilt långsamma och kan vara värda att starta redan i december. Det är arten Capsicum chinense som kräver längst säsong.

Frön av chili kan sås flera i samma kruka.
Några fröer per kruka kan man så för att spara plats.

Så chilifrön inomhus i små krukor med dräneringshål i botten. Använd helst såjord som är lätt och näringsfattig. Tryck ner några fröer i varje kruka till ca 0,5 cm djup. Vattna med en sprayflaska och täck krukorna med genomskinlig plast. Ställ på ett varmt ställe, t ex ovanför ett element. Det behöver inte vara i fönstret. Har du större mängd sådder är en värmematta att föredra. Den finns i olika storlekar och de bästa är försedda med termostat.

Sedan ser du till att hålla sådden lätt fuktig. När groddarna kommer upp behöver plantorna gott om ljus. Bäst är extra växtbelysning. När de visar sina första karaktärsblad planterar du om i krukor en och en och kan ställa dem lite svalare, ca 16-18 grader. Efterhand som plantorna växer till sig ger du dem större krukor och vanlig planterings- eller blomjord.

Småplantor av olika slag har flyttat ut till växthuset dagtid. Greenspire
Längst fram paprikaplantor på avhärdning i växthuset dagtid.

Det ska vara varmare än 12 grader i växthuset innan plantorna flyttar ut. Ettdera värmer du upp med en fläkt, eller så ordnar du med extra belysning inomhus tills det är dags. Ge varje planta en stor kruka, helst 10 liter, för att den ska ha tillräcklig jordvolym. Det är viktigt för både näringstillgången och fuktens skull att krukan är tillräckligt stor. Vattna lite och ofta och blanda gärna svag näring i vattenkannan. Kolla plantorna ofta så inte bladlössen slår till.

Chiliplanta i blom i växthuset. Greenspire

Från slutet av juli-augusti kan man börja skörda chilifrukter. Vissa sorter är sena och mognar inte förrän i september. Tar du dem gröna är de mildare och när de utvecklat sin fulla färg har de också fått en hetare smak.

Chilifrukter skördade som gröna och röda.
Mildare gröna och hetare röda frukter. De röda kan torkas, medan gröna bör ätas direkt.

Att sätta vitlök

När höstregnen och mörkret slår till på riktigt brukar den värsta trädgårdsivern lägga sig. Åtminstone hos mig. Mätt på trädgårdsarbete och växtkraft behöver jag en liten återhämtning innan planeringen för nästa säsong börjar. Men det finns en grej kvar, som avrundar skördeåret och sätter punkt. Innan frosten fryser till jordytan får vi inte glömma bort att sätta vitlöken.

Vitlök är en härlig krydda i all mat och dessutom en hälsosam ingrediens. Godast är den färska vitlöken som kan skördas från början av maj. Ännu helt oklyftig och lite syrlig i smaken. Underbar att skiva tunt och bara fräsa ett ögonblick i stekpannan. Blasten är också en fin smakhöjare att krydda maten med.

Hur gör du för att plantera vitlöken? Gå till trädgårdshandeln och köp certifierad utsädesvitlök. Den är garanterat fri från sjukdomar. Det finns mängder av sorter från olika länder, men de franska är vanligast. Välj så stor lök du bara kan hitta. 60+ föredras av yrkesodlare och då går det 10-12 lökar per kg. Sorten Thermidrome är en lättodlad favorit med vitt skal, Germidrome en fin vitlök med lila skal. Dela sedan de hela vitlökarna i klyftor genom att bryta loss sidolökarna från varandra. Vissa sorter har 10 klyftor per lök, andra bort mot 14-15. Ju större klyftor, desto bättre skörd!

Förbered jorden du ska plantera i genom att plöja, harva eller fräsa den fin och lucker. Vänd ner kompost, gröngödsling eller stallgödsel för att tillföra humusämnen. Markera raderna med snöre eller rits. Ett radmellanrum på 40-50 cm är lagom. Sätt klyftorna ca 5 cm djupt och med 10 cm mellanrum. Vitlöken ska bara hinna få lite rötter nu i höst innan kylan kommer. Efter tjälen släpper till våren börjar den växa. När tillväxten startar kan du gärna tillföra jorden mer näring, mineralisk eller vegetabilisk.

I mitten av februari i år hade vitlöken stuckit upp sina första gröna skott.

Det såg inte mycket ut för världen, men en dryg månad senare var det redan full fart i vitlökslandet. Då behöver löken en giva kväve för att ta fart och börja växa till sig. Marktäckning med gräsklipp är en bra kvävekälla som samtidigt håller undan ogräset och ger en lucker jordstruktur. Under våren har vitlöken stort vattenbehov, men senare under säsongen klarar den att växa torrare. Skördar gör du när blasten börjar gulna och lägga sig. Det brukar bli i augusti. Den kan gärna få ligga på jorden och torka några dagar i solen innan du tar in löken i torrt och mörkt lager.

Lycka till med vitlöksåret!