Trädgårdsmästarens kirskålspaj

Kirskålen dyker upp lite varstans i rabatt och gräsmatta.
Blomknopp och unga blad av kirskål.

Om vi hade haft en omröstning kring vilket som är vårt mest hatade ogräs så är jag säker på att kirskålen hade kommit upp bland de tre i toppen. Så mycket frågor får jag varje vecka om bekämpning av kirskål att jag drar denna snabba slutsats. Många ser helt mordiska ut i blicken när de pratar om kirskål. Egentligen är det lite konstigt, för den är ju grön och ganska dekorativ. Men den brer lätt ut sig och täcker in lägre växter. Kirskålen heter Aegopodium podagria på latin och det första namnet betyder liten getfot, vilket anspelar på bladets form. Podagria antyder att den använts för att bota gikt.

Kirskålen är ett tecken på näringsrik jord och den trivs såväl i sol som skugga. Den sprider sig både med frön och utlöpare. Att försöka rensa bort den är sällan helt framgångsrikt eftersom varje liten rotbit av det täta rotsystemet som blir kvar i jorden kan ge upphov till en ny planta. Man måste vara väldigt noggrann och ha lucker jord om man ska lyckas få bort kirskålen bara genom rensning. Genom att du plockar bort blommorna innan de hunnit sätta frö begränsar du spridningen den vägen. Klipp eller slit bort bladen så fort de visar sig så utarmar du långsamt växten. Den kan då inte tillverka näring genom fotosyntes och tynar sakta bort. Men det kan ta flera år innan du lyckas bli kvitt den. En annan något snabbare metod som bygger på samma funktion är att marktäck med en svart duk eller svart plast. Men inte heller det går på en säsong, utan du måste vara uthållig.

Kirskålen har vävt in sig bland aklejorna i rabatten.
Kirskålen har vävt in sig ordentligt bland aklejorna i rabatten.

Jag har tidigare skrivit om att många ogräsväxter passar alldeles utmärkt i matlagningen. Se t ex nässelsoppa här. Nu tänkte jag att du skulle få ett recept på Greenspires bästa kirskålspaj.

Pajdeg: 150 g kallt smör, 3 dl mjöl (gärna vetemjöl, dinkel eller annat fullkornsmjöl blandat), 2 msk kallt vatten, 1 krm salt. Hacka snabbt ihop mjöl, salt och smör till en grynig massa. Tillsätt vatten och knåda ihop till en stor boll. Klä en pajform med löstagbar kant med degen. Ställ i kylskåpet att vila i ca 1 timme. Förgrädda sedan i ca 15 min i 200 grader.

Fyllning: 3 l kirskål (även lite ängssyra, mangold, spenat eller vad som råkar finnas), 1 lök, 3 klyftor vitlök, 2 msk olivolja, färska kryddor (oregano, persilja, gräslök, basilika, libsticka, ramslök, timjan eller vad du råkar ha), oliver, 100 g fetaost. Plocka unga kirskålsblad och förväll dem snabbt i kokande vatten. Låt dra ur i ett durkslag. Hacka lök, vitlök och stek dem mjuka i oljan. Lägg kirskålen i pajskalet, krydda med svartpeppar, paprikapulver, och salt ifall du väljer att slopa fetaosten. Kärna ur oliverna och lägg i formen tillsammans med de hackade kryddörterna. Tärna fetaosten fint och tryck ner i fyllningen. Vill du göra en matigare paj med lax eller skinka så kan du ta i det nu också.

Äggstanning: 3 ägg, 2½ dl mjölk, 3 dl riven ost. Vispa ihop ägg och mjölk och rör ner ostrivet. Häll över grönsakerna i pajen. Grädda i 200 grader ca 30-35 min, eller tills fyllningen stelnat och ytan fått fin färg. Njut med en blandad grönsallad och något gott att dricka.

Paj med kirskål och färska kryddor passar till picknick och buffé.
Kirskålspajen är god att ta med på picknicken eller på buffébordet.

Härligt inspirerande bilderbok om grönsaksodling

Ny bok om grönsaksodling i den egna täppan eller kolonin.Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.

Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.

Vackra bilder och trevliga illustrationer ihop med lockande texter gör Karin Eliassons bok läsvärd.

Indisk påskgryta med grönsaker

Jag ska nog satsa på lite annorlunda påskmat så här i slutet av helgen. Vi äter ju för tusan samma maträtter till jul, påsk och midsommar – lite variation till sill och lax är välkommet. Och en vegetarisk gryta sitter bra efter dagar med mer tung mat. Den här solgula currygrytan tänker jag göra idag och blanda i det som finns kvar av förra sommarens grönsaksodling. Receptet är för 4 personer.

En ångande het påskcurry passar bra när det är kyligt ute.Skala ca 600 g potatis och skär i klyftor. Hacka en purjolök, 1 gul lök, 3 vitlöksklyftor, 50 g rotselleri och ett stort äpple. Fräs hacket i 2 msk olivolja. Tillsätt 3 msk currypasta, t ex tikka masala eller röd curry och fräs lite till på måttlig värme. Häll över 7 dl vatten, 1 burk tomatkross, 2 dl sköljda röda linser, potatisbitarna och 1½ tsk salt. Koka upp och fyll på med 1 burk kokosmjölk, ½ msk gurkmeja, saften av 1 citron och 1½ msk färsk riven ingefära. Låt det småputtra i 30 minuter och rör om ibland. Tvätta och skiva en apelsin (med skalet på) och tillsätt den i grytan. Smaka av med mald koriander, spiskummin och ev mer currypasta om du gillar starka indiska kryddor. Blev det alltför starkt kan du lindra smaken med en klick creme fraiche. Tycker du det är för syrligt så kan ett par tsk socker mjuka upp smaken. Garnera till slut med hackad persilja, koriander och limeklyftor. Kokt ris passar till liksom en sallad på 1 mogen mango och 2 avocado som hackats i bitar och smaksatts med citronsaft och lite hackad persilja.
Mums, visst låter det gott? Du kan gärna variera grönsakerna med blomkål, broccoli, kikärter och squash om det finns i skafferiet.

Grönsaksodling för eget bruk högprio bland trädgårdstrenderna 2012

Min trendspaning inför detta året bygger på en utväxling av den lantromantiska trenden som varit på gång redan ett tag! Nämligen att grönsaksodling i den lilla skalan kommer att bli en av årets stora trädgårdstrender 2012. Man vill veta vad man stoppar i sig och bakar sitt eget surdegsbröd, nylantisarna briljerar med egen hönsgård samt odlar nu också sina egna giftfria grönsaker så klart. Vi har ju sett pallkragsvurmen, men nu blir odlandet mer sofistikerat och grönsakerna får därmed sin plats intill prydnadsväxterna. Eller vad sägs om denna designade odlingslott?

Cortenstålsbarriärer till squashen och rostfria spaljéer för störbönorna kan bli verklighet i en trädgård nära dig.
Stylat trädgårdsland där den smutsiga jorden hålls i schack bakom cortenstålsskivor.

 Jag skulle nog kunna tänka mig lättskötta rostfria spaljéer för de klängande växterna. Björkriset och pilekonerna är ju naturliga och så, men de har kort hållbarhet och är ganska pyssliga att lägga ut och städa rena. Och de rejält upphöjda bäddarna kan vara ett bra tips för den som börjar bli lite äldre och får svårare att krypa på knä i rabatterna.

Odling uppåt väggarna är en annan stark trend som jag redan visat tecken på i bloggen. Du läste väl om de gröna fasaderna i Spanien och Italien samt grönväggen för badkaret? Nu finns det tillverkare av små behändiga växtlådor som kan hängas upp på en vägg. Som här fylld med kryddväxter, på armlängds avstånd från spisen. Smart, men håller det i längden?

Genom att hänga upp kryddplantorna på köksväggen sparar du utrymme på arbetsbänken, men har ändå örterna när till hands.Bright Green i USA är leverantör. Vet inte om de finns att få i Europa ännu.

Ljummen rödbetssallad med fetaost

Runda, fina rödbetor

Nu börjar rödbetorna mogna i landet. Jag har skördat så smått vid varje gallring tidigare och de kvarvarande har vuxit sig till härliga blodröda klumpar. Inlagda rödbetor till någon kötträtt är alltid gott, men det är mest vintermat. Riven rödbeta i färsbiffar är också gott. Nu på sensommaren kokar jag och äter dem helst färska. Lätt som en plätt, men håll dig på diskbänken så inte saften skvätter runt när du ska skala dem.   

Rödbetan är en lättodlad grönsak som vill ha varm och näringsrik jord. Ta det lite försiktigt med kvävegödslingen, men ge däremot gärna mycket kalium, t ex i form av träaska från spisen. Är sommaren torr, vilket ju verkligen inte var fallet i år, så måste du vattna rödbetorna regelbundet. Och passa på att luckra jorden kring rötterna och kanske kupa upp den mot rothalsen så blir det fina betor.

Det finns att få tag i frö till rödbetor i fler färger än rött numera. Gula, orange och vita ”röd”betor är läckra i en sallad ihop med de vanliga röda. Här kommer ett lätt recept på rödbetssallad som du kan göra med eller utan fetaost:

Fint möte mellan sött och salt

Koka ½ kg rödbetor med skal på i saltat vatten tillsammans med ett par kvistar timjan. Ta inte bort rotspetsen eller den nedersta biten av bladstjälkarna för då försvinner färgen i kokvattnet. Lite al dente får de gärna vara så känn på dem med en sticka. Skala rödbetorna medan de ännu är varma och skiva eller tärna dem i bitar. Ringla över 2 msk olivolja och 2 msk balsamvinäger. Salta och peppra. Dela 75 g fetaost i små bitar och strö över rödbetorna tillsammans med några blad ruccola, hackad basilika, persilja och timjan. Passar som förrätt tillsammans med ett gott bröd.

Mera matnyttigt ur trädgården

Nyskördade grönsaker till kvällens middag

På sommaren blir det många gånger HPD, dvs ”hopplockade delar” till middag. Jag skarvar ihop sill, kokt nypotatis från gårdagen, andra rester ur kylen och sen ”dagens gröna” från landet. Det kan vara rödbetor eller morötter som måste gallras, fem sorters sallat, släpärter i smält smör eller som idag förvällda mangold och spenat.

Bladväxterna spenat och mangold använder jag lika mycket råa i sallad som förvällda. Jag plockar några blad per planta och det driver på tillväxten av de kvarvarande bladen och stänglarna ytterligare. Båda är lätta grönsaker att odla och behöver ingen särskild passning förutom rikligt med vatten förstås. Det finns många vackra namnsorter av mangold som man kan prova. I år har jag en rödbladig sort som heter Rhubarb Chard. Den är god i sallad tillsammans med tunt skivad, mild lök, solmogen tomat och en vinägrettdressing. Blanda gärna upp den med spenat så får du också lite variation i färg på tallriken.

Fläderblomssaft är sommarens dryck

Fläderblomsklasar som ska bli saft

Nu är det hög tid att skörda fläderblommor om du ska hinna göra saft i år. I delar av Skåne är den redan utblommad, men på skuggiga platser och längre norrut finns det gott om blommor kvar. Jag har precis lagt en sats på hink. Receptet är ett resultat av några års provande, men det är inga heliga mängder och ingredienser, utan det kan du modifiera enligt egen smak. Har inte så mycket socker i eftersom jag ändå fryser in saften och vill inte att den ska smaka för sött. Så här gör jag enkel sats:
ca 50 fläderblomsklasar
1-2 stänglar röd rabarber
3 citroner
1½ kg socker
30 g (1 påse) citronsyra
2 liter kokande vatten

Vacker blomklase av fläder

Plocka friska, fina fläderblommor. Jag brukar inte skölja blommorna, utan bara skaka dem lätt så skalbaggarna ramlar av. Tvätta citronerna noga i varmt vatten, skiva dem tunt. Varva blommor, citronskivor och rabarberbitar i en 10 liters hink eller stor kastrull. Lös upp socker och citronsyra i det kokande vattnet. Häll lagen över blommorna och täck med ett lock. Ställ hinken svalt i matkällare eller svalskåp i 3-4 dagar. Rör om någon gång. Sila saften och frys in den i små portionsburkar. Späd ut med vatten till barnvänlig saft eller blanda en drink med gin och tonicvatten.  Min väninna Anne blandar gärna en matsked outspädd saft per ett glas torrt vitt vin. Bra tips! Läskande och somrigt!

Hurra, jag ska bli sparrisodlare

Eller åtminstone lite grann. Har precis förverkligat en av mina trädgårdsdrömmar som funnits med ett bra tag – att börja odla sparris. Det är en grönsak jag verkligen älskar. Men så har jag tänkt att det tar ju ändå tre år innan det blir någon skörd. Och så har jag skjutit det framför mig ännu ett år. Hade jag planterat dem med en gång hade jag sedan länge haft egenodlade sparrisar. Ja, ja. Här kommer nu lite sparristips.

Har ganska lerig jord i min trädgård, men i det övre hörnet mot hästhagen är jorden mer sandblandad. Plus att där är det sol ända från de första morgonstrålarna tills den går ner bakom skogen. Så det borde vara perfekt. (Styv lera är inte att rekommendera, men annars lär inte sparrisen vara jättekräsen. Sand är dock alltid bäst.) Grävde ett snyggt dike, ca 40 cm brett och en halvmeter djupt. Luckrade upp jorden i botten och fyllde sedan på med prima varor – egen kompostjord, torvblandad kogödsel på påse, lite grövre sand samt välbrunnen hästdynga. Blandade väl och byggde sen upp en ås på mitten av fåran enligt alla anvisningar. Bredde ut rötterna över åsen och sedan på med mer mylla. Sparade ett dike på var sida om åsen för bevattning. Vattnade igenom bädden några gånger och fyllde på med lite mer jord. Nu ska den få stå så tills jorden sätter sig lite till. Resterande jord kommer att få plats i raden under sommaren. Det är jättespännande att se hur de kommer att ta sig! Ska försöka komma ihåg att ta med mig lite tång från stranden nästa gång jag åker dit. Tången innehåller mycket mineraler som sparrisen vill ha, eftersom den egentligen är en strandväxt.

Tänker mig att småningom skörda mina första sparrisar som gröna stjälkar. Det är mer smak i den gröna, tycker jag. Och vilken säregen smak som inte liknar något annat. Mums! Lätt kokt med bara smör på eller tillredd på grillen med en god biff eller tjock laxbit. Och så en hemlagad bearnaise till det. Serverar jag kokt sparris gör jag så här: brukar bara ge stjälkarna ett snabbt uppkok. Först med knopparna över kokvattnet i 2 min och sedan 1-2 min till nere i vattnet. Då är de fortfarande lite al dente. Ett enkelt tips för är att ta 1 msk salt och 1 tsk socker till varje liter vatten. Smala stjälkar behöver inte förvällas innan du lägger dem på grillen, men är de lite tjockare kan de få ett hastigt uppkok. Sedan penslar jag med en god grillolja eller olivolja och saltar med flingsalt. Härligt!