Etikett: Träd

Zelkova är ett av mina favoritträd

Lövverket hos zelkovan är finmaskigt och elegant.

Zelkovan som även kallas keaki kommer ursprungligen från Japan. Den är släkt med almarna, men liknar inte våra kända almar särskilt mycket. Det jag gillar speciellt är det ytterst luftiga lövverket. Det är nästan som om det vore knypplad spets. Bladen är grovt sågade och tvåradigt placerade längs bladskaftet. Zelkovan behåller bladen relativt länge på hösten och de kan bli grant färgade i rostrött-scharlakansrött.

Sammansatta blad längs ett längre bladskaft har zelkova.

Ståndortsmässigt är det här en art för näringsrika, fukthållande jordar. Den är vindkänslig så bör alltså planteras i skyddat läge. Fungerar bra i parkmiljö i stadsklimat.

Japanska trädet zelkova blir nästan lika bred som hög.

I hemlandet kan trädet bli 30 m högt, men i Sverige ligger de på 8-10 m max. Den vasformade kronan är ofta lika bred som höjden, men det ger inget tungt intryck. Det här är ett träd som jag gärna skulle se lite oftare i odling. Det är möjligt att det är känsligt för almsjuka, och dessutom svårt att hitta hos svenska plantskolor, men jag skulle gärna testa. För det är så vackert. Klarar zon 1-2 enligt Rune Bengtsson.

Kastanjemal och bladbränna går hårt åt hästkastanjerna

Bruna hästkastanjer kan man se lite varstans i landskapet.
Under flera år har vi sett kraftiga angrepp på hästkastanjer under sensommaren. Det blev inte bättre i år heller. Det ser inte grannt ut, men vad man vet än så länge är dessa växtsjukdomar inget livsfarligt tillstånd för träden.

Dessa träd har varit angripna av både minerarmal och bladbränna.
Dessa träd har varit angripna av både minerarmal och bladbränna, men här tror jag främst vi ser bladbränna.

Ofta angrips hästkastanjer som står på torra ståndorter mer än de som har god markfukt. Kastanjemalen, Carmeria ochridella, gnager blåsor i bladen mellan bladnerverna. De här blåsminorna torkar småningom och hela bladen blir bruna och faller av i förtid. Har man angripna hästkastanjer hemma i trädgården är det viktigt att räfsa upp alla löv och bränna upp dem. Sjukdomen övervintrar nämligen i de fallna löven. Men för träd ute i landskapet såsom hela alléer finns ju inget att göra. Bilderna här är tagna för tre veckor sedan. Nu ser det ännu lite värre ut.

En rad kastanjer som alla är bruna nerifrån.
Hela allén är drabbad och värst är angreppen nere i grenverket. Topparna är än så länge rätt okej.

Bladbrännan är en svampsjukdom som ger liknande slutresultat, dvs bruna blad. Men i början av säsongen kan man urskilja att angreppet startar som oregelbundna bruna bladfläckar som omges av en gul rand. Bladkanterna krullar sedan ihop sig. Boten är även här att samla ihop och bränna fallna löv. Då kan angreppen bli något lättare nästa år.

Pilar vissnar av skorvsjukdom

Fontänpilar på fuktig mark angrips lätt av pilskorv som leder till att skott vissnar och dör.Pilskorv är en vanlig sjukdom på framför allt fontänpil, Salix x pendulina ’Elegantissima’. Det är en svampsjukdom som trivs bra i sval och fuktig väderlek och övervintrar i angripna skott. Det leder till skottvissning och småningom dör större grenar. Sjukdomen är mindre förekommande på pilar som hamlas och beskärs regelbundet, för där tar man ju bort den nya tillväxten årligen.

Pilskorven leder till att de unga skotten vissnar.Vad ska man göra åt detta då? Egentligen är det bäst att hålla sig till motståndskraftiga sorter, t ex silverpil (Salix alba var. sericea) och korallpil (Salix alba var. chermesina) och inte plantera fontänpil i fuktiga lägen där man konstaterat att pilskorv förekommer. Genom att beskära pilarna hårt efter ett skorvår minskar man också svampens utbredning.

Pilskorv ger kala fläckar i trädet och är ingen vacker syn.
Hela trädet blir tufsigt och kalt när de unga skotten dör.

Nyhet, vacker robinia för mindre trädgårdar

Rosablommande robinia har en luftig krona och ljust gröna blad.Träffade på den nya robinian Robinia x margaretta ’Casque Rouge’ vid mitt besök på plantskolan nyligen. Ett vackert mindre träd med en luftig krona. Den har långa rosafärgade blomklasar som tyvärr inte doftar så mycket. Den nya robinian blir 7-10 meter hög och går upp till zon 2. Men jag skulle nog vilja testa det först innan jag rekommenderar den vidare. Soligt läge som inte är utsatt för vind är de bästa förutsättningarna.

Underbart doftande vit robinia påminner mig om Italien.
Jag är erkänt svag för robinior och kan känna igen doften på en på hundra meters håll. Det är många minnen från Italien på våren där den växer vild! Tyvärr har jag inte den bästa av växtplatser där jag bor just nu, så det får vänta med plantering av robinior. De vill ha en skyddad och varm växtplats – gärna genomsläpplig sandjord som inte ska vara för torr. Vindutsatta platser ska man undvika, för grenarna är lite bräckliga och kan brytas i vinden. Det är bästa tips för en lyckad trädgårdsplanering.

Klotrobinian passar i den mindre trädgården med skyddat läge och mycket sol.Den eleganta klotformade robinian, Robinia pseudoacacia ’Umbraculifera’  får en samlad krona och blir inte så bred. Passar extra bra där det är lite trångt. Till skillnad från den vanliga arten är den taggfri och skjuter sällan rotskott. Går i zon 1-2. Den är vanligen ympad på högstam, är ganska långsamväxande och bör planteras på våren för att hinna etablera sig ordentligt innan vintern kommer. Så tänk på att vattna väl den första säsongen.

Romantiska rosenhagtorn passar i den mindre trädgården

Rosenknoppslika blommor i täta klasar har rosenhagtornet.Rosenhagtorn, Crataegus x media ’Paul’s Scarlet’, är ett litet träd som blommar i början av juni i södra Sverige. Det blir max 5-7 meter högt, men många gånger ser man gamla träd som bara ligger på ca 3-4 meter. Den är mycket rikblommig med fyllda, rosenröda små blommor i täta klasar. Rosenhagtorn trivs i kalkrik och näringsrik jord och kan stå både soligt och i halvskugga, men blomningen blir finast i soliga lägen.

 

Rosensöt blomning på hagtornsträd nu i början av juni.

Rosenhagtornet är ett lättplacerat träd för mindre trädgårdar, men kan också gärna användas i stadsmiljö. Tyvärr sprids svampsjukdomen hagtornsrost lätt i städernas bostadsområden. Du känner igen den genom kraftigt orangeröda uppsvällningar på blad och frukter. Ovanför ett angrepp kan grenen dö. Hagtornsrosen värdväxlar mellan en och hagtorn och drabbar vissa år hårt. Inte mycket mer att göra än att övertyga grannar med enar i trädgården att byta ut dem och att kratta ihop hagtornens fallna löv och bränna upp dem.

Den exotiska hästkastanjen är ett värdefullt parkträd

Vackra, fullstora exemplar av hästkastanj i Harlösa.
Hästkastanjer tillhör nog de vackraste träden vi har i Norden. Stora och ståtliga i växten, rejäla blad och fantastiskt fina när de är i blom. Den vanliga hästkastanjen, Aesculus hippocastanum, blir 15-20 m hög och åtminstone hälften så bred. Så det är inget träd för den lilla trädgården, utan den ska ha gott om plats att breda ut sig. Man bör också tänka på att den ger en mycket djup skugga undertill och sveper oftast sina grenar ända ner till marken. Träden på bilden ovan står i en hästhage och har blivit betade, det är därför deras grenar slutar en bit ovan mark.

Den vita blomman har mörkrosa stänk och en gul mitt.
Den vanliga hästkastanjen är inget bra gatuträd eftersom de stora och tunga frukterna kan skada bilar. Personer som sitter på parkbänkar under träden blir knappast heller så glada av att få de taggiga frukterna i huvudet. Välj därför den dubbelblommande hästkastanjen ’Baumannii’ som är steril och inte bildar någon frukt.

Rödblommig hästkastanj är ett exotiskt parkträd för zon 1-3.
Rödblommig hästkastanj, Aesculus carnea ’Briotii’ är en annan favorit om man befinner sig i zon 1-3. Lite lägre i växten, men härligt starkrosa blommor. Blommar något senare än den vita, i maj-juni. Gemensamt för alla hästkastanjer är att de vill ha en frisk och näringsrik jord. Hellre fuktig än åt det torra hållet. De är mycket känsliga för barkskador och blir inte vackra om man tvingas beskära dem. Så låt dem stå ifred mitt inne i parken eller trädgården hellre än i trafiken. Vill du odla hästkastanj från frukt/nöt så är det ingen konst alls. Den börjar snabbt gro om man stoppar ner den i lite jord eller om man glömmer den i en ficka i en plastpåse. Håll jorden jämt fuktig och plantera om eller ut så fort plantan känns stabil och fyller sin kruka. Det är en uteväxt, så den klarar sig inte inomhus.