Maria i det gröna

En väldoftande och lite ovanlig bourbonros

Tittar igenom bilder från den gångna sommarens trädgårdsutflykter och hittade vackra rosor i mappen från Fredriksdals trädgård i Helsingborg. Fredriksdal har ju ett stort och fint rosarium och brukar ordna rosdagar en helg varje sommar. De har samlat på sig mängder av gammaldags buskrosor som oftast står i sin bästa prakt just i månadsskiftet juni-juli. Passar på att presentera en väldoftande och randig skönhet.

Strimmiga rosor finns det flera av. — Den strimmiga rosen Commandant Beaurepaire har en ganska gles, men mycket väldoftande blomning.

Hon, brukar jag säga om rosor, men den här blir väl en han i alla fall, åtminstone en hen, för den har fått sitt namn efter en fransk officer som begick självmord efter att han tvingats ge upp striden mot preussare och österrikare i slaget vid Verdun 1782-1792. En sorglig historia, om den är sann eller inte kan jag inte veta. Men visst blir det betydligt intressantare när saker och ting får en historisk anknytning? ’Commandant Beaurepaire’ heter rosen.

Det är en tämligen storvuxen buskros som brukar hänföras till Bourbon-rosorna, ibland i remontantgruppen. Rosen togs fram i Frankrike 1875, men dess föräldrar är inte kända. ’Commandant Beaurepaire’ har en tät och kraftig växt med överhängande grenar. Tipset är att beskära den ganska hårt till ca 1,5 x 1,2 meter för att den ska behålla sitt utseende. Rosen har ljust gröna, väldigt smala, nästan lansettliknande mot ovala blad som ofta är vågiga. Just smala blad är rätt ovanligt på buskrosor och i kombination med de strimmiga blommorna kan det vara ett bra kännetecken.

Bourbonrosor har oftast en mycket god doft när rosorna blommar. — Observera de smala och spetsiga bladen hos denna ros.

Blomman är stor och fylld, lite skålformig. Knopparna är nästan runda. Blomman varierar i färg från ljust rosa till karminröd och purpurröd. Strimmorna kan vara nästan vita. De knallgula ståndarknapparna är delvis gömda. Doften hos denna ros är underskön och stark. Rosen är inte sjukdomsbenägen, vilket ökar användbarheten. Eftersom den kan remontera sparsamt mot sensommaren är det bra att ge den en god, välgödslad jord och vattna vid torka. Definitivt en ros jag ska hålla utkik efter!

Dags att planera för fruktträdsbeskärning

De flesta fruktträd vi har i våra trädgårdar är framtagna i ett format som ger regelbundna, ofta mindre kronträd. Ett kronträd är inköpt och planterat som två- eller treårigt och har en rak, låg, genomgående stam och sparsamt med grenar som går vågrätt ut från denna. Det bästa är om grenarna redan från början är utvalda med en placering som växer ut spiralformigt från olika höjd på stammen.

Det är den optimala grenplaceringen för kronträd som man ser på det idag. För 30-50 år sedan formades träden ofta med ett flertal grenar som från låg höjd gick ut åt olika håll, formande en tratt. Bildserien här visar den typen av beskärning. Vad man ska komma ihåg är att lägsta grenvarvet ofta blir mycket lågt och det hindrar gräsklippning och annan skötsel under grenarna. När jag kom ut till den här trädgården med uppdrag att ”rensa lite bland grenarna” i Aroma-trädet kunde jag lätt se spåren av den föregående beskärningen för ca 3 år sedan. Grenarna var avklippta rätt av på hög höjd utan någon större eftertanke. Trattformen var smal och de enskilda grenarna hade mycket lite utrymme och stor ljuskonkurrens.

Gallring av grenar hos äppleträd görs gärna nu på vårvintern. — Trädet har vuxit sig för tätt och behöver gallras.

Dessutom hade här bildats en stark mittgren, antagligen av ett vattenskott, och den gick rätt upp i himlen utan så många sidogrenar. Men grundformen var god och det behövdes inte så mycket finlir för att åter få styr på trädet. Med hjälp av såg tog jag ur gren efter gren tills varje kvarvarande gren hade sitt eget utrymme och plats för ljus till kommande frukter.

Efter att den grova mittstammen tagits bort fick trädet en helt ny form. — Trädet på den första bilden efter beskärning.

Den kraftiga mittgrenen åkte också bort. Så fort den försvann förvandlades hela formen. Jag gick inte så hårt åt de mindre grenarna och sparade så mycket fruktsporrar och knoppanlag som möjligt för att slippa mängder av vattenskott. Men det blev enorma mängder med ris i alla fall. Som det ofta blir, trots att jag är rätt försiktig. Eller försiktig är kanske fel ord – jag väljer noga mina grenar, men tar bort hela, kraftiga grenar och fipplar inte så mycket med det finare grenverket. På så sätt blir det ofta mycket frukt redan nästa säsong och mängden vattenskott håller sig på en rimlig nivå. Jag eftersträvar alltså en balans i trädet och ett träd som också är vackert att se på. Vill du lära dig mer om beskärning så kontakta mig gärna. Jag ger också kurser till grupper och enskilda inom fruktträdsbeskärning.

Efter beskärning ska det vara en luftig balans mellan grenverket i trädet. — Samma vinkel som på bild 2, efter beskärning.

Designknep – harmoni och kontrast

Första steget i en växtkomposition jag gör är att tänka över förhållandena på platsen i trädgården eller parken. För att en plantering ska ha en chans att lyckas och växterna trivas med det livsrum jag ger dem ska de få en miljö som ligger så nära deras egen optimala ståndort som möjligt. Kontrollera ljusmängden, fuktighet, jordmån, utrymme och vindförhållanden, för att nämna de viktigaste. Välj sedan växter utifrån detta. Många växter är inte så himla kinkiga, men det finns de som vill ha det precis som det står i boken. Och för att få riktigt frodiga och fina rabatter som sköter sig själva i mesta mån, gäller det att välja växter som trivs och fyller ut.

Kontraster i form är effektivt för intresset i en komposition. — Färgharmoni genom spirea och alunrot, men observera gräset som kontrasterar i form.

Skillnaden på att göra en utställningsträdgård och en fungerande växtmiljö är stor. Inne på en mässa kan man se växter som drivits i blom för detta tillfälle, fuktälskande och torrmarksväxter placerade tillsammans bara för att det blir en häftig komposition och färgerna gör sig så fint tillsammans. Men i verkligheten skulle de aldrig trivas sida vid sida eller kanske ens blomma samtidigt. Så det är mycket fejk på utställningar. Men det kan vara kul att ”finna fem fel” också samtidigt som man njuter av det vackra som ens designerkollegor har skapat.

Kontrasterande blomformer och färger ger liv åt rabatten.

Den skickliga trädgårdsplaneraren bygger upp en attraktiv helhet utifrån kombinationer av vackra växter. Det behövs inte så mycket rekvisita i form av lösa föremål, utan man kan bygga in materialmöten på ett naturligt sätt så de smälter in i miljön. Det kan handla om plattor, träbyggen, möbler eller murar. Ensamma växter gör ingen trädgård, så det är klart att man måste väva in annat i miljön också. I lagom mängd. Less is more gäller för det mesta. För mycket variation blir rörigt, men för lite kan kännas mesigt.

Färgen kan harmoniera och formen kontrastera, då uppnås en god balans i kompositionen. — Fackelliljans ljusgula spira och solbrudens horisontella blomkorg med tydlig knapp kontrasterar i form, men visar fin harmoni i färg.

Börja gärna med färgen. När du sätter ihop närliggande färger skapas en färgharmoni. Ligger färgerna långt från varandra i färgcirkeln får du istället en färgkontrast. Detsamma gäller för former, men det är inte lika påträngande och en nybörjare kan inte alltid urskilja formen. Tänk gärna harmoni i färg, men kontrastera vilt när det gäller form, är ett gott råd. Då får du spänning och liv utan att det blir oroligt för ögat. Ställ vertikalt mot horisontellt, högt mot lågt, mjukt mot hårt och storbladigt mot småbladigt. Dessa är exempel på vanliga formkontraster.

Komposition med kontrast i både färg och form. — Kontrast i både färg och form blir spännande. Men kombinera då inte lika mycket av båda, utan kanske 70-30.

Låter det svårt? Blomspiran och plymen hos anisisopen, salvian och astilben är vertikala, medan t ex den breda blomman hos en rudbeckia är horisontell. Du kan också kombinera två arter med likartat utseende och bryta av med en tredje. Silvermartorn och röd rudbeckia har likartade knappar och passar fint ihop med t ex finnslide som har en fluffig plym.

Sett på mässan Design Trade i Köpenhamn

För en vecka sedan avslutades den danska inredningsmässan Design Trade, som kan likställas med Formex i Stockholm. Jag blev ganska besviken både på utställarantalet och på besökarantalet. Det var mycket gott om plats för att ta till en underdrift. Jag åkte dit för att scanna av lite trender och nya vibbar på området inredning som kan hänföras till uterum och trädgård.

Materialmässigt känns det som om shabby chic-perioden eller fransk lantstil börjar vara ute. De vita, lätt patinerade föremålen har nu ersatts att enkla, trärena möbler som hämtade från ladugården eller logen. Grov rotting toppat med mjuka fårskinnsfällar så man håller värmen i den nordiska sommarkvällen.

Med trädetaljer i samma stil kan man få en trivsam balkong. — Ett helt balkongkit kändes inte så värst nyskapande, men icke desto mindre mycket genomtänkt och påbyggbart.

Fler träd kan rädda klotet

För att lösa den galopperande krisen med global uppvärmning och växthusgaser behövs en kombination av ett flertal åtgärder, anser många forskare. Koldioxid är en av de farliga växthusgaserna och koldioxid är ”bränsle” för våra odlade växter och för skogens träd. Den globala uppvärmningen skulle alltså kunna bli en drivkraft för skogsbrukets utveckling framöver. Problemet med skogen som kompenserande faktor är att världens skogsbestånd krymper med 0,2 % varje år. Om man istället kunde öka den totala skogstillväxten med en knapp procent per år skulle utsläppen av koldioxid kunna balanseras av den ökade mängden skog.

Det bästa sättet att öka koldioxidupptaget och motverka uppvärmningen är att hålla skogen i ständig tillväxt. Vi måste stoppa avskogningen som sker i många tropiska länder till förmån för odling av energigrödor till exempel. Och vi ska också hålla i minnet att den fullvuxna, mogna skogen som inte längre växer till sig slutar att ta upp koldioxid ur atmosfären. Genom att avverka fullväxt skog och plantera ny (lite mera nyplantering än man huggit ner) håller man kretsloppet igång. Sågat virke, papper, massa kan i framtiden produceras vid sidan av nya produkter som textil, kemikalier och biomaterial, tror Leif Brodén, Södras tidigare koncernchef, i en artikel som jag läste i Skogsland nyligen. Han tror också att vi kommer att bli effektivare på att ta hand om skogsindustrins biprodukter. Tillsammans med ökad användning av sol- och vindkraft kanske skogen kan rädda vår planet från självdöd. Det låter hemskt, men jag börjar bli lite pessimistisk till vår förmåga av vända utvecklingen om vi inte tar tag i det på allvar! Och alla i sin egen ”ringhörna”!

Väddväxter i trädgården och det fria

Insekterna älskar väddarna som trivs på sandig mark. — Väddväxterna är bra insektsblommor och lockar till sig både humlor och fjärilar.

Familjen väddväxter är inte så stor, och många arter är mycket alldagliga till utseendet. Men det finns några vackra vilda former som gärna växer på mager, sandig mark i vägrenar eller betesmarker. Åkervädden är en ganska vanligt förekommande perenna växt som drar till sig en hel del insekter. De kryper då omkring uppe på toppen av den ljusblå-lila fluffiga kudden. Blomningen pågår under juli-augusti och blommans form gör att den alltid är tillgänglig för nektarsök.

Väddarna drar till sig humlor som söker nektar. — Vinröd vädd med täta småblommor i korgen.

De odlade väddarna tillhör släktet Scabiosa, som härstammar från Kaukasus och länderna kring Medelhavet. Väddarna trivs bäst i lätt och väldränerad jord, gärna sandmark med god kalkhalt. Tyvärr kan de vara godis för harar och kaniner har jag märkt. Men får de stå ifred blommar de vackert på sensommaren i sällskap med t ex temyntor, höstflox och såpnejlika. Scabiosa caucasica har många namnsorter i olika vita, blå och vinröda nyanser.

Vädden är en graciös blomma som passar i den torrare rabatten. — Väddarna är små arkitektoniska konstverk.

Att designa skyltfönster

Är verkligen ingen shoppare, och jag är inte ens särskilt ofta inne i stan, för att jag trivs så bra med att bo ute på den lugna landsbygden omgiven av vild natur. Men jag kan åka in ibland en kväll, t ex för att gå på bio. Det är bara skönt att affärerna är stängda, eller håller på att stänga, för själva shoppingen är ganska stressande. Men det är otroligt underhållande att uppleva skyltfönstren!

Materialvalet avgör vilken känsla man får av montern eller skyltningen. — Butiken Tage Andersen Blomsterdesign på Ny Adelgade i Köpenhamn har en alldeles speciell atmosfär.

Exponering och komposition är inte helt lätt. Vad ska man visa? Ska man ha ett tema? Ska man ha prislappar i fönstret? Hur använder man sig av rymden, dvs ett skyltfönster är ju inte tvådimensionellt? Hur lyckas man med belysningen? Hur gör man en lyckad komposition? Egentligen är det lite samma frågor man ställer sig som trädgårdsdesigner också när man har en hel trädgård framför sig. Det är en motsvarande utmaning man har då man ska designa en mässmonter.

Var på mässan Design Trade i Köpenhamn i fredags och gjorde också en avstickare upp till Tage Andersens blomsterbutik inne i stan. Två helt olika approacher. På en mässa kan man ofta göra en exponering av varumärket eller sortimentet. En sortimentsexponering har syftet att visa vilka varor som finns eller vad som erbjuds i en viss butik. För att förenkla är det vanligt att färgkoordinera eller temaanpassa innehållet om det spretar mycket. I bilden nedan har man samlat sina inredningsprodukter som kan hänföras till servering och i densamma skapat ett riktigt mässcafé. Det gav en mycket autentisk känsla.

Tema är en sammanhållande länk för produkterna som ställs ut. — Cafédelen i Miljögårdens mässmonter.

Prestigeexponeringar förekommer ofta på mässor eller skyltfönster där besökarna/kunderna förväntas ha ett stort designintresse. Här är den estetiska upplevelsen viktigast och produkterna underordnar sig. Principen Less is more, jobbar man ofta efter. I en sparsmakad design gäller det att få en balans i kompositionen. Kan en komposition upplevas från flera håll ställer det ännu större krav på att balansen fungerar runt om. Det gyllene snittet är ett sätt att genom en bestämd asymmetri uppnå balans. Proportionerna är 3/8 mot 5/8. När man använder det gyllene snittet delar man inte ytan symmetriskt på mitten, utan förskjuter huvudaxeln något åt ena hållet. Obalansen ger balans!

Montern som kan upplevas från flera håll ställer fler krav på designen. — En del av en monter uppbyggd så den kan upplevas från alla håll.

Vid prestigeskyltning skapar man blickfång där ögat kan landa. Man bygger upp förväntningar på produkten eller resultaten av den. Materialvalet i rekvisitan ska förstärka känslan av budskapet. Glaskuporna ovan ökar känslan av renhet och noggrannt testade produkter. Olivträdet tillför mjuka värden och refererar till råvarans ursprung. Färgskalan är återhållen i två-tre toner, varav en (den bruna) är huvudfärg. Mycket effektivt och lugnande för ögat och hjärnan.

Allmänt om skyltning gäller att ju mindre varan är, desto fler måste visas för att de ska synas. Masseffekten är effektiv. Men samtidigt är det bra att tänka på att hellre skylta om oftare och visa färre prylar åt gången än att pressa in allt på en gång. Då drunknar lätt varorna i mängden och det blir alltför plottrigt.

Frosttålighet och proveniens

Temperaturer kring eller under fryspunkten kan ta död på känsliga träd och buskar som planteras på gränsen till sin härdighet. Barksprickor, förfrusna knoppar och skott eller rodnande barr hos barrträd kan orsakas av frost. Tidig vår kan temperaturskillnaderna mellan nattfrost och solvärme bli stora. Beroende på en växts proveniens tål den uppkomna temperaturskillnader olika bra. Proveniens betyder härkomst. För träd används det oftast för det geografiska område (alt kustklimat eller inlandsklimat) som träden ursprungligen kommer ifrån.

Korstörne har en härdighet som zon 2 i Sverige. — Korstörnet är ett arkitektoniskt träd som ger en lätt skugga. Det härstammar från det inre av Nordamerika och är härdigt till zon 2.

Träd som växer naturligt inom ett område anpassar sin tillväxtrytm till klimatet. När temperaturen stiger på våren börjar träden växa. Det är viktigt att denna tillväxt inte börjar för tidigt. Då kan skotten skadas av sen vårfrost. Provenienser från nordliga breddgrader startar oftast sin tillväxt tidigare, vid en lägre temperatur. På hösten styrs invintringen av nattlängden. När nätterna blir tillräckligt långa får plantorna signal att börja sätta knopp och påbörja invintringen. Träd från nordliga breddgrader sätter knopp vid en kort nattlängd medan träd från sydliga breddgrader fortsätter att växa tills nätterna har blivit ännu längre.

Tulpanträdet är ganska frostkänsligt, men utvecklas med tiden till ett stort träd. — Det kommer att dröja många år innan mitt tulpanträd börjar blomma om skotten alltid fryser om vintern.

Vid nordförflyttning av provenienser startar växterna tillväxten senare på våren och växer längre på hösten jämfört med ortens proveniens. Den senare starten på våren betyder minskad risk för skador av försommarfrost, men den senare invintringen ökar i stället risken för skador av höstfroster eller en ofullständig invintring. Dessa växter utnyttjar däremot vegetationsperioden bättre, de växer under en längre tid, och har därför oftast en högre tillväxtkapacitet.

Sydförflyttning av provenienser innebär att växterna slutar växa tidigare än ortens egen proveniens, men samtidigt är de mer härdiga mot höstfroster och vinterskador. Däremot löper de en större risk att drabbas av vårfrostskador. I Sverige förekommer inte sydförflyttning i någon större grad, däremot är det vanligt att man köper plantmaterial från mellaneuropa, som kan ha svårt att klara vintrarna. Har själv ett tulpanträd, som visserligen är skånskodlat, men min trädgård ligger på gränsen mellan zon 2 och 3 och det kan bli för mycket för tulpanträdet som har frusit hårt tillbaka under många vintrar.

Lä och skyddat läge är viktigt för magnolior. — Magnolian är ett buskträd med låg härdighet som gärna ska planteras invid en lähäck.

Vad man kan göra för att förbättra ståndorten för att klara känsligt växtmaterial är framför allt att stoppa vinden som kyler och torkar ut. Finns det ett vattendrag i den lägsta punkten kan du stoppa upp den tyngre kalla luften som glider nedåt och i sin tur pressar upp varmluften. Bryt denna luftrörelse genom ett tätt buskage så driver inte varmluften bort. Plantera inte känsliga arter i lågpunkter i trädgården. Den kalla luften sjunker nedåt och bara ett par meter högre upp blir klimatet många gånger avsevärt bättre. En häck, ett staket eller annan barriär hjälper stort till att förbättra mikroklimatet på platsen.

Sommarlängtan mitt i ”vintern”

Gräset eller egentligen mossamattan grönskar och insekterna börjar vakna. — Kisen jagar förvirrade flugor och matte drömmer om vår.

Det är inte utan att jag börjar längta till sommaren medan min gräsmatta, eller egentligen mossmatta frodas och lyser i solen. Temperaturen ligger stadigt mellan +4 och +8 och det känns nästan som vår. På lillejulafton planterade jag de sista perennerna som jag köpte på sen höstrea. Någon pion, en grupp röd stjärnflocka och härliga höstflox. Igår svärmade myggen ute vid vedboden och kissen lekte med någon långsam, övervintrande flugstackare. Så jag kunde inte hålla mig, utan hängde ut tvätt på tork, putsade fönstren efter Svens saltstänkta vindar och kände hur krafterna började återvända. Mörkret tar på och det är endast med hjälp av ginseng och vitaminer som jag orkar hålla ett normalt tempo vintertid.

Julrosorna blommar tidigt när vädret är gynnsamt. — Julrosorna har blommat sedan före jul i gynnsamma lägen, särskilt de vita.

Tittar på mina rangliga pelargoner i fönstret som jag hoppas också ska orka överleva ett tag till. Skotten blir längre och längre och tanigare och klenare, men det brukar ordna upp sig när vi kommer in i halva februari. Då klipper jag ner dem, tar nya toppsticklingar och börjar gödsla upp dem så sakta. Efter ett tag skjuter det fram nya pigga skott och då är det dags att plantera om i lite ny jord. Sen är Mårbacka på gång igen.

Basilikaplantorna växer snabbt när man sår dem från frö. — Basilikaplantor under noggrann bevakning.

Ute blir det sedan dags att fylla varmbänken med färsk hästgödsel och toppa det med påsjord uppblandat med fin sand och lite kompost. När temperaturen efter några dagar stigit så att nattfrosten utanför inte längre förmår påverka den är det dags för de första utesådderna. Sallad, dill och rädisor måste jag absolut ha så tidigt som möjligt. Krukorna vid trappan fylls av ljuvliga penséer som inte tar illa upp fast det blir lite snöflingor in i slutet av mars. Men sen gäller det att stilla sig där för här måste jag vänta in naturen. Sommarblommorna mår bäst inne i växthusen hos odlarna. Man ska inte frestas att ta ut dem för tidigt. Tids nog är det dags och då vill jag inte hålla på och kånka runt på krukor som frosten kanske kommer att ge ett sent nyp.

Penséer tål frost och kan planteras ut tidigt om våren. — Ett isblått penséhav hos odlaren.

Utnyttja naturliga trädbestånd

I många naturlika planteringar och kantzoner vid t ex golfbanor ut mot naturmark är det smart att utnyttja den naturliga föryngringen som ger gratis plantmaterial. Det kräver en del skötsel att välja ut de trädslag som man vill satsa på och röja buskskiktet, men det är trots allt ett enkelt sätt att anlägga blandskog. Det behöver inte bli någon vildvuxen skäpmark, men däremot kan man med tiden välja ut riktigt fina träd och skapa variation i höjdled i planteringen.

Björk växer gärna tätt och måste gallras genom röjning. — Röjning av självföryngrad björkskog behöver göras flera gånger under uppväxten.

Björken är det trädslag som sprider sig lättast, speciellt om marken är lite fuktigare. Björkfröet är litet och flyger långt, minst 100 meter. Det blir lätt gott om nya plantor där det finns ljus. Björken växer snabbt och behöver röjas redan inom något år för att inte växa för tätt. Speciellt måste man vara påpasslig med röjning kring barrträdsplantor, eftersom de är känsliga för skuggning.

Klibbalen föryngras lätt genom stubbskott. — En sumpmark med klibbal föryngras lätt genom stubbskott.

Där man röjer kommer det lätt upp stubbskott och av dem kan man bilda nya plantor ifall man kommit på andra tankar eller någon av de andra arterna gått ut. Tänk också på att spara lite asp, sälg och rönn om det förekommer, eftersom de är naturvärdesträdslag. Beroende på jordmån och markförhållanden kan man plantera in andra arter som ger en variationsrik miljö. Lärk är ett intressant trädslag som har ett mycket vackert höstutseende i lysande gult. Så lärk tycker jag man borde satsa på att plantera in.

Lärkens höstfärg är värd att ses. — Lärken har en vacker höstfärg som ofta sitter kvar länge.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: