Blogg

Dahlia ger blomsterprakt sent på säsongen

Dahlia är frostkänsliga växter som vinterförvaras inomhus.

Dahlia hortensis planteras ofta som sommarblommor som slängs när frosten kommit och förstört dem. Men dahlia är ett släkte av blommor som kan gå i arv över flera generationer om man sköter dem väl. Det är inga härdiga växter, utan rötterna måste grävas upp och förvaras frostfritt under vintern.

Dahlior blir höga och kräver uppbindning.
Dahlior blir ofta mycket tunga och måste bindas upp för att inte stjälpa.

Det är praktfulla växter, som inte alltid har varit i min smak. Just pga att de är så präktiga. Det är liksom inte så mycket variation. En dahlia ser alltid likadan ut från år till år. Många dahlior blir mycket höga och behöver därför stödjas med uppbindning. De stora blomhuvudena väger en hel del så plantera därför dahliorna i vindskyddade lägen. Stabila bambukäppar är det bästa stödet, men det är inte alltid så snyggt. Kan man hitta gröna plastpinnar i passande längder så är det mest diskret.

Dahlian kräver en näringsrik jord och vindskyddad växtplats.

Det finns också många lägre sorter som passar väl för plantering i kruka. Krukplantering är annars ett bra sätt för att driva igång tillväxten på våren innan det är läge att plantera ut knölarna. Då får man njuta av blomstringen lite längre. Men passa dig för att ställa ut krukorna för tidigt. Minsta frostknäpp i maj och skotten blir svarta. Så ett växthus kan vara bra drivningsplats de första månaderna.

Dahlior planteras gärna tillsammans för att man ska kunna hålla koll på vattning och gödsling.
En rabatt med ljusgulorange kaktusdahlior på Sofiero.

För att trivas bra behöver dahlior en näringsrik och fuktig jord. På våren jordförbättrar du rabatten med ett par spannar kompostjord och minst en spann välbrunnen stallgödsel per kvadratmeter. Sedan framåt högsommaren behöver de tillskott av flytande kaliumrik gödsel vid varannan vattning. Man kan toppa plantorna för att ge en buskigare tillväxt. Och längs med hela tillväxten binds de kraftiga stänglarna upp mot pinnar för att inte välta. Plocka bort överblommade blommor för att uppmuntra utvecklingen av nya knoppanlag.

Dahlior gillar kaliumrik gödsel för att blomma bra.

 

 

Kronärtskockan klar för skörd

Kronärtskockan har lång utvecklingstid och måste förkultiveras.
Unga plantor av kronärtskocka får växa till sig ett tag till i kruka.

Kronärtskockorna har växt till sig rejält efter den långsamma starten i våras. Bilden ovan är från utflytt av plantor till växthuset och tagen 1 maj. Den här tistelväxten måste förkultiveras i god tid för att hinna ge färdiga skockor till hösten. Planera att så ca 8 veckor innan du sätter ut plantorna i bädden. Och det gör du när frostrisken är över. Utplanteringsdags blev det den 16 maj och då såg de fortfarande inte mycket ut för världen. Täckte med fiberduk i flera veckor.

Kronärtskockan gillar kraftigt gödslad jord men gillar inte lerjord.
Nyplanterade kronärtskockor i en välgödslad växtbädd.

Växtplatsen ska helst vara så solig som möjligt. Jorden ska vara välgödslad och mullrik. Även om det är bra med en snabb jord (= sandig) så måste man blanda i humus och kompostjord för att få en näringshållande struktur. Min jord är lerig från början och även om jag under åren lyckats lätta upp den en hel del, så är det dock lera på djupet. Jag grundgödslade med hästgödsel och gav därefter några givor med välbrunnen, gammal hästgödsel under sommaren. Så jag skulle tro att det blev rätt bra i alla fall.

Kronärtskockan är beroende av gott om vatten och näring.
Det blir rejäla plantor av kronärtskockan som kräver mycket plats och gott om näring.

Kronärtskockor vill förutom gott om näring även ha mycket vatten. Jorden ska helst hållas fuktig hela tiden. Sen när plantorna börjar växa till sig går det för det mesta fort. Och de brer ut sig mer och mer. Så reservera en rejäl bädd. Blasten blir bred och sticker ut en bra bit, så det tar av utrymmet från grannarna.

Kronärtskockan är klar för skörd när knoppfjällen börjar öppna sig och viks lite utåt.

Tillagning av kronärtskockor:
När blomknoppen utvecklats så långt som att knoppfjällen öppnar sig och börjar vända sig lite utåt är den klar för skörd. Skär av knoppen med en bit av stjälken. Förvara skockorna svalt i kyl om du inte ska äta dem direkt. Koka upp vatten i en stor kastrull och tillsätt grovt salt. Man kan lägga i en liten lök och en nypa socker i lagen. Skär eller bryt bort stocken och skölj skockorna väl. Lägg i dem i kokvattnet och låt koka ca 30 min. Större skockor lite längre och mindre lite kortare tid. När knoppfjällen släpper från skockan är de klara. Servera med smält smör, örtsmör eller vinägrett.

Skörda kronärtskockan när bladen börjar vika sig utåt.
Här har kronärtskockan släppts upp i blom. Då är den inte längre ätduglig.

Den svenska sorten ’Herrgårds’ är en perenn kronärtskocka, till skillnad från ’Green Globe’ som jag odlade i år. Men även ’Herrgårds’ har svårt att övervintra om jorden är lerig. För att vintertäcka jordärtskocka gör du så här: Klipp ner plantan efter skörd till ca 25-30 cm. Kupa upp jorden, men låt stjälken sticka upp en liten bit. Du kan bygga en liten ram runt om plantan eller ställa ut en pallkrage. När det börjar bli tjäle skyddar du kupan med halm, löv och kompostmaterial. Ovanpå själva stjälken kan du ställa en tegelpanna eller annat som skyddar mot regn som tränger ner i roten. Så fort det blir varma dagar om våren ska kupningen bort så jorden kommer åt att luftas och torka upp lite.

Nyskördade kronärtskockor kokas i saltat vatten.

Dags att plocka in mandevillan för vintern

Bägarranka, eller mandevilla som den också kallas är en snabbväxande klätterväxt, som egentligen är en rumsväxt hos oss, men eftersom den trivs så bra ute på sommaren, så använder man den ofta som utplanteringsväxt. Dipladenia sanderi, är arten med vita-rosa till chockrosa eller ceriseröda blommor.

Mandevillan ska flytta in till vintern om du vill behålla din planta.

Mandevillan har oftast mängder av knoppar när du köper den och nya produceras löpande under hela sommaren. Men nu börjar det bli risk för nattemperaturer under 10 grader och då är det säkrast att ta in växten för övervintring inomhus. Blomman trivs bäst i ett ljust fönster. Den kan ta skada av gassande sol under sommaren och märker du att bladen börjar brännas är det bättre att ge den lite lätt skugga mitt på dagen. Men nu på hösten då ljuset blir svagare och solen inte längre står lika högt på himlen, kan bägarrankan stå i söderfönster. Ett något svalare rum är att föredra, men måste du välja mellan ljus eller temperatur skulle jag välja ett ljust fönster. Är rankorna långa och svåra att binda in mot klätterställningen kan du beskära dem lätt nu när växten flyttar in. Duscha gärna växten och håll den jämnt fuktig över vintern.

Bägarranka kan övervintras frostfritt inomhus i ljust fönster.
Så såg mandevillan ut i våras när den flyttade ut.

Till våren är det bra att ge växten ny jord. Mandevillan kräver en väldränerad jord med mycket organiskt material. En blandning av en tredjedel sand och två tredjedelar grov torv blir bra. Det får inte bli vatten stående i krukan eller på fatet. Eftersom det här är ett ganska näringsfattigt substrat behöver du tillföra en svag näringslösning ett par gånger i veckan. Speciellt fosfor är ett näringsämne som den gillar. Fosfor kan man hitta i bland annat benmjöl och det kan därför blandas i jorden vid omplantering.

Beskär mandevillan om våren och ta sticklingar till nya plantor.
Mandevllan har glansiga, styva blad och en trattformad blomma.

Till våren och under tidig försommar kan du prova att ta sticklingar för att föröka din mandevilla. Tänk på att växtsaften kan irritera huden. Klipp av 6-8 cm långa, mjuka eller halvt förvedade sticklingar under ett bladpar. Ta bort de nedersta bladen och spara bara de översta två. Om du har rotningshormon så underlättar det rotbildning. Annars stick bara ner sticklingarna i en bädd av såjord. Trä en plastpåse över krukan och klipp några hål för andning. Håll jorden lätt fuktig och efter ett par månader brukar nya rötter växa ut. Skotten kan då beskäras för att forma en buskigare planta.

För att få en buskigare planta kan växten beskäras.

Små flytande trädgårdar på liten yta

Vattenbad kan vara med eller utan springvatten.

På en balkong eller uteplats kan man enkelt få en liten vattenträdgård med hjälp av ett vattenfat eller -kar. Se bara till så kärlet är helt vattentätt, om du bor med balkong, så det inte börjar sippra ner till grannen!

Vattenhyacint blommar med ljuslila blommor en varm sommar.
Vattenhyacintens uppsvällda bladverk ger den ett skojigt utseende.

Vattenhyacinter är roliga små gynnare! De har en uppsvälld kropp (bladstjälkar) som håller dem flytande ovanpå vattenytan. Du kan hitta dem i välsorterade växtbutiker under namnet Eichhornia crassipes. Vattenhyacinten förökar sig själv med små kluster av miniplantor som släpper och flyter runt av sig själva småningom. Har man tur och varmt väder så kan hyacinterna börja blomma med en vacker blålila blomma. Men det händer inte varje år i vårt klimat. Vattenhyacinter fryser bort om vintern, men du kan förvara plantorna inomhus flytande i ett akvarium eller vattenskål. Se till så de får gott om ljus bara.

Vattenhyacinten sprider sig starkt och kan bli ett ogräs.
Snyggt med en skål vattenhyacinter i fönstret.

Vattenhyacinter förekommer naturligt i tropiska vattendrag i Amerika. Den är ett fasligt ogräs på sina håll och kan vara besvärlig i fiskodlingar då den täcker vattenytan helt, minskar ljusinfallet och tar upp allt syre ur vattnet.

Vattenhyacint är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den bl.a. är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen, trots att den inte bedöms som invasiv i Sverige. Töm därför
aldrig ut akvarie- eller dammvatten i naturen.

Simbräken är en vattenväxt med små, avlånga blad.
Simbräken är den småbladiga växten i vattenfaten.

Simbräken, Salvinia natans, är en annan flytande växt med ett dekorativt bladverk. Det är en ormbunksväxt lever i vatten. Bladen sitter tätt och den förgrenar sig ut över vattenytan. Bladen ser ut som om de var vikta på mitten och bildas i kransar om tre blad. Det finns två typer av blad, och de förekommer ettdera ovan eller under vattenytan. De gröna bladen du ser på vattenytan fotosyntetiserar samtidigt som de håller växten flytande med hjälp av inbyggda luftkamrar. Ovan- och undersidan av bladen är dessutom håriga för att stöta bort vatten. De andra bladen, som är nedsänkta i vattnet, saknar klorofyll. De är finflikiga som ett rotsystem och har sina sporgömmen fästade i små blåsor. I naturen förekommer simbräken i stillastående vattendrag i soliga, varma lägen i Mellaneuropa samt i Indien och Japan.

Musselblad är en fritt flytande vattenväxt med dekorativa blad.
Musselbladet (uppe i högra hörnet) har karaktäristiska veckade blad.

Musselblomman, Pistia stratiotes, är en annan klassiker i vattenbaden. Den ser ut som flytande sallad ungefär och heter faktiskt water lettuce på engelska. Svagt ljusgrön-blågrön i bladen som är lite veckade och bildar en rosett. ”Vattensallaten” är en fritt drivande flytväxt som man kan ha både i dammar och öppna akvarier. I tropiska vatten betraktas den som ett ogräs för sin goda spridningsförmåga. Musselblomman förökar sig genom att skicka talrika utlöpare från sidoskott.

Småfräcka rudbeckian glöder i höstrabatt

Röd solhatt är en fin insektsväxt.
Echinacea tillsammans med anisisop, vit stenkyndel och stäppsalvia.

Bland de höstblommande perennerna utmärker sig den stolta röda rudbeckian Echinacea purpurea alldeles speciellt. Echinacean har haft en stark tillväxt i handeln på senaste år och nya häftiga färger och sorter duggar tätt. Det är en lite uppstudsig växt som kan ta för sig där den står. Väljer man de milt rosa färgerna i kombination med blå perenner ligger man på den säkra sidan, utan att det behöver sticka ut. Men går man på de mer knalliga färgvarianterna i starkt gult, orange och lime kan man räkna med häftigare effekter och fler höjda ögonbryn.

Fjärilar och humlor finner mat i rudbeckians blommor.
Röd rudbeckia är en viktig insektsväxt i sensommarens rabatter.

Den stora mittknappen är en minst lika dekorativ detalj på rudbeckian som de färggranna kronbladen. Stjälkarna är stadiga och kraftiga och orkar oftast väl bära upp de stora blomhuvudena. Så det är sällan man behöver binda upp sina rudbeckior. Det skulle i så fall vara om de står mycket tätt i välfyllda rabatter där de får svänga sig för att hitta solljuset.

Gula, rosa, vita och orange färger hos Echinacean.

För sol måste de ha för att trivas. Öppet och varmt läge med en lätt och humusrik, väldränerad jord. Så mina lerjordsrabatter med halvskugga har tyvärr inte varit någon hit för solhattarna. De orkar inte ta sig. Alltså får jag plantera annat istället.

Limegröna solhattar är nu på kommande.
En limegrön Echinacea som närmast liknar en krysantem eller gerbera. Här tillsammans med gul montbretia.

Gula och orange färger har varit stora ett tag. Nu har man även snickrat ihop limegröna och limerosa färger hos Echinacea. Det är amerikanerna som leder utvecklingen på solhattar och det kan man väl delvis utläsa på resultatet. Tyvärr är inte de nya sorterna särskilt långlivade, utan går snabbt ut ur rabatten. Men den svenska Echinacea purpurea ’Magnus’ växer ofta till sig rejält när den planterats rätt och därför ska man helst hålla det rekommenderade plantavståndet på 30 cm.

Fjärilsväxter som blommar om hösten är viktiga i rabatten.

Dags för Den stora Trädgårdsfesten på Sofiero

Fina sommarblomsplanteringar i Helsingborgs stad.
Helsingborgs stad visar en palett av fantastiska urnor och krukor som hämtats hem från olika torg och andra platser i stan.

Fredag, lördag och söndag håller Sofiero Slottsträdgård trädgårdsfest kl 10-18. Det blir blommor, mat, konst, expertrådgivning, tävlingsträdgårdar och förstås Sofieros egna planteringar som skön bakgrund. Helsingborgs stad har plockat ihop en imponerande samling sommarblomskrukor från olika håll i staden. Mycket storblommig begonia har det varit i år. Knalligt, ljuvt och småtokigt om vartannat. Vilken som helst annan kommun kan bli grön av avund i jämförelse med detta!

Dalarnas lustgård på Sofiero.
Christina Högard-Ihr har byggt upp en Dalarnas Lustgård. Montbretia är en årets växt på Sofiero.

I år har Stora Trädgårdsfesten satsat extra mycket på installationer och idéträdgårdar och lyckats skapa en bra mix av olika stilar och smaker. Om bara regnet håller upp så tror jag inte att någon kommer att gå härifrån besviken.

Dahlior är höstens blommor.
Sofieros dahliaavdelning går inte av för hackor.

Kunskapsrummen erbjuder gratis tips och råd inom olika områden: belysning, jord, gräs och bambu, kompostering, rhododendron, växtskydd mm. Det finns inspirationsträdgårdar i olika fasoner och storlekar.

Åldern är inget hinder om man ska hinna bli trädgårdsmästare.
Valter är bara 7 år, men redan utställare på Sofiero.

Minst och yngst torde Valter Eldh, 7 år vara. Han har själv designat sin lilla blomsterdröm och valt ut växter han tycker om. Egentligen skulle det vara lavendel i blått, men eftersom lavendeln hunnit blomma över så övertalade mamma honom att köra på stäppsalvia istället. Och det blev faktiskt väldigt likt, tyckte Valter själv.

Annette von Einem är en världsberömd dansk florist.
Danska floristen Annette von Einem har en alldeles särskild lyskraft.

Det visas många konstverk av florister på Sofiero i årets trädgårdsfest. Den danska stjärnfloristen Annette von Einem har inrett vinhuset med vackra kreationer i olika nyanser av vitt. Vilken tjej, jag säger bara – gå in och kolla hennes portfolio på voneinem.dk Det är helt otroligt!

Regnbågsfärgat med änglavingar i floristens händer.

Det finns flera publika tävlingar och floristernas klänningar är en sådan. På catwalken står de sida vid sida, de underbaraste fina kreationer. Alla blev mina favoriter. På olika sätt. Här en regnbågsdress till en vågad kille och en alldeles otroligt stilig grön sak med bolltistel som effektblomma.

Blomsterkreationer i floristernas händer.

Monbretia och Echinacea är nog årets trendväxter på Trädgårdsfesten. Den ljust gröna solhatten har det passande namnet ’Green Envy’. Läcker, ja, men vacker? Den kanske inte kommer att bli någon storsäljare, men nog är den annorlunda alltid.

Echinacea är en fin höstblomma.
Grön av avund, ’Green Envy’ heter den här solhatten.

 

Lyckas med luktärter

Luktärter är klätterväxter som behöver någon form av stöd för sina rankor.

Ingen engelsk köksträdgård utan luktärter! Och ändå startar luktärternas historia på Sicilien, där flera vildväxande luktärter kommer från. Under slutet av 1690-talet skickade fransiskanermunken Franciscus Cupani frön från en av dessa till en engelsk odlare. Där startar den engelska vurmen för luktärter.

Väldoftande luktärter hör hemma i den engelska köksträdgården.
Den vilda sicilianska luktärten ’Fransiscus Cupani’.

Ca 200 år senare kom nästa steg i historien då förädlingsarbete gav upphov till en mycket mer storblommig luktärt som fick namnet grandiflorus. Det satte fart på engelsmännen och snart uppstod mutationer av nämnda grandiflorus med ännu större blommor. En sådan mutation härleds till slottet Althorpe House, där släkten Spencer bor och där prinsessan Diana ligger begravd. De nya luktärterna hade förutom sina stora blommor även vågiga kronblad.

Stora blommor och god doft har många moderna luktärter.
’Lisbeth’ är en rosa, storblommig luktärt.

Dessvärre tappade man under förädlingsarbetet småningom bort doften i sin jakt på allt mer spektakulära blomformer. Sedermera har man fått rätt på doftgenen igen och idag kan vi så luktärter med fantastiskt vackra färger och riklig blomning som doftar som luktärter ska göra. Men ännu idag tycker jag att den vilda sicilianska ’Franciscus Cupani’ hör till de allra ljuvligaste av luktärter. Den har en stark färg i klarblått och lila och en otroligt rik doft.

Luktärter växer mot spaljeer eller trådar.

Luktärter är lätta att lyckas med. För tidig blomning förkultiverar du plantor från slutet av mars. Fröna blötlägger du ett dygn innan sådd. De nya root-training-boxarna som är som smala odlingsrör är lämpliga för just luktärter, som har djupa rotsystem och inte gillar att man stör rötterna med omplantering och dylikt. Men det fungerar lika bra med tomma toarullar som du fyller med jord.

Luktärter kan ta stöd av andra högre växter som vallmo.

När risken för frost är över planterar du ut de små plantorna i rabatt eller kruka. Men tänk på att jorden ska vara näringsrik och fin. För kontinuerlig blomning kan man så luktärter med några veckors mellanrum på friland. Och sen när de väl kommer i blom gäller det att plocka. Plocka varje dag för att stimulera plantorna att bilda nya blommor. Låter man luktärten gå i frö slutar den blomma.

Luktärter sås från frö tidigt om våren.
Luktärten ’Almost Black’ lutar sig mot en anisisop.

Blå blomprakt hos praktriddarsporrar

Blå riddarsporrar är fina i sensommarrabatten.
’Black Knight’ är en riddarsporre med blommor i olika blå schatteringar.

Sensommaren kan erbjuda kraftigt blå blomster om man tittar åt de ståtliga perennerna riddarsporrar och stormhattar. Vissa sorter blommar tidigare, andra något senare. Jag vill gärna berätta om några fina riddarsporrar som väcker liv i den eventuellt avsomnade perennrabatten. Det är en fördel att kunna komponera sin plantering med växter som fyller hela säsongen med blomkraft. Mot sommar och senhöst är det framför allt de växter som trivs i den soliga, lite torrare rabatten som brukar stråla.

Praktriddarsporrar vill ha en lätt fuktig jord.
’Summer Skies’ är väl ett måste för alla MFF-fans? Tillhör ’Pacific Giant’-gruppen.

Men riddarsporrar får du gärna erbjuda mer markfukt än så. De trivs inte med att stå alltför torrt, utan man måste komma ihåg att vattna den under torrperioder. Däremot är det bra att undvika de allra blötaste lägena också, då vinterfukt kan skada rötterna. Så lagom är bäst. Tänk mullrikt, näringsrikt och väldränerat. I övrigt gillar de sol. En vindskyddad växtplats är bra att ordna med tanke på att växten är så pass hög som 80-180 cm, beroende på sort.

Riddarsporrar kräver en del markfukt och soligt läge.
Är ’Flamenco’ snygg eller inte?

Efter blomningen skär du av blomställningarna till ca 25 cm och kan då eventuellt få en blomning till senare på hösten. Riddarsporrar växer gärna på samma ställe och de flesta behöver inte delas så ofta som många andra kraftigväxande perenner. Hybrider som är fröäkta kan man lätt fröföröka. Samla då in moget frö på sensommaren och förvara torrt. På våren sår du i vanlig såjord blandad med fin sand. Håll sådden jämt fuktig och plantera ut i rabatten när växterna är konkurrenskraftiga. Icke sortäkta sorter kan ibland ge oanade färgkombinationer och inte alls den avkomma man trodde sig få. Och det är ju en del av tjusningen med frösådd!

Dubbla blommor och kraftiga blomstjälkar har en del riddarsporrar.
’Sweet Sensation’ med fyllda blommor som går från lila till klarblått.

Det finns några olika sortgrupper som är framtagna genom korsning av tidigare sorter. Gruppen ’Magic Fountain’ är hybrider som togs fram redan för över 100 år sedan. De finns i färger som vitt, lilarosa, ljusblått och mörkviolett. Blommorna är ofta halvfyllda. Dessa sorter blir under metern höga och klara sig ofta utan uppbindning, särskilt om rabatten innehåller några andra högväxande perenner som de kan stödja sig mot.

Riddarsporrar kräver en del pyssel som uppbindning, vattning och gödsling under säsongen.
Den gammalrosa ’Astolat’ blir upp mot 150 cm hög och kräver uppbindning.

’Pacific Giant’-sorterna är de vanligaste i gardencentren idag. Det som utmärker dem är halvfyllda-fyllda blommor och en hög stängel, som kräver uppbindning. De vill ha en varm växtplats. De är dessvärre ganska kortlivade perenner som gärna ska omplanteras och pysslas med för att klara sig i längden. Trots det kan det mycket väl plötsligt uppstår ett hål i rabatten där en sådan mycket praktfull riddarsporre stod ifjol. De flesta sorter är ganska motståndskraftiga mot mjöldagg, som annars brukar drabba många riddarsporrar. Till denna sortgrupp hör t ex de 150 cm höga ’Astolat’ i gammalrosa, mellanblå ’Blue Bird’ och den vita ’Galahad’.

Olika klarblå toner är vanligast bland riddarsporrarna.
’Piccolo’ hör till de mer lågväxande sorterna av praktriddarsporrar.

’Belladonna’-gruppen är en korsning mellan Delphinium grandiflorum och D.elatum. Typiska kännetecken hos dem är ett rikt grenat växtsätt med ganska glesa blomklasar. ’Piccolo’ är en klarblå, mycket vacker namnsort som inte blir så hög. Den blir ca 60 cm och har ett ganska kompakt växtsätt för att vara riddarsporre. Jättefin!

Lyckas med Afrikas blå lilja

Afrikas blå lilja är en lättskött växt om man klarar vinterförvaringen.

Agapanthus, Afrikas blå lilja, är en både lättskött och krävande växt. Krävande så till vida att de flesta arter måste vinterförvaras inomhus eller åtminstone väl skyddat mot minusgrader. Man måste ha koll på temperatur och vattning under vintern. Helst ska det inte vara över +10 grader, för att knoppbildningen ska bli så bra som möjligt. Eftersom växten behåller bladen vill den ha en viss mängd ljus också. Sommaren utomhus brukar inte innebära några större problem, så länge det blir lite sol emellanåt.

Afrikas blå lilja finns i många olika arter.

Växten kommer från Sydafrika och växer vilt längs vattendrag och i flodområden. Tidvis svämmar dessa över och då får liljorna en rejäl rotblöta. Däremellan blir det torrare och hetare väder och då torkar rötterna upp och krymper. Men eftersom de lagrat en del vatten klarar de perioder av torka. Tänk likadant om du har liljan på terrassen eller i uterummet. Vattna rejält, men låt den sedan torka upp innan nästa vattning.

Agapanthus finns i blått, ljusblått och vitt.

Under vintern är det lätt att ta livet av sin blålilja om man missar detaljen med vattnet. Den ska knappt vattnas alls, utan det räcker med en liten skvätt per månad. När våren kommer och risken för frost är över städar du bort alla torra blad och vattnar lätt igenom rotklumpen. Alla år behöver du inte plantera om, utan låt växten bo lite trångt. I våras vände jag upp och ner på mina gamla liljor för att kolla rotläget. Och då såg det ut såhär.

Rotsystemet blir tätt genomväxt och behöver då och då planteras om i större kruka.

Köpte nya krukor alltså och fyllde på med ny jord. Och det satte tydligen fart på liljorna för jag har inte sett maken till blomning. Juniorerna som inköptes ifjol ser minst sagt spinkiga ut i jämförelse. Men det är bara en fråga om tid innan de är uppe i samma nivå.

Medelhavsväxter vill ha varma somrar och svala vintrar.

 

Varför är det så svårt att odla dill?

Dill går jättebra hos vissa, medan andra bara får förkrympta plantor som tynar bort av bladlöss och olika loppor. Ibland är det någon svampsjukdom som gått på rötterna och det är lika illa. Hur ska man då göra för att få dill till nypotatisen?

Dill kan vara svårodlad pga svampsjukdomar eller bladlöss.

Ett sätt att lyckas med dill är att så den i krukor eller i kallväxthus så fort jorden är tinad, i februari-mars. Tipset är i alla fall att använda ny jord varje år för att slippa jordburna sjukdomar. Grunda krukan med planteringsjord och så glest med frö. Täck sedan med såjord och ställ krukan svalt. Dillen kommer upp när temperaturen är den rätta. På det viset kan du ha skördeklar dill redan i maj.

På friland kan man så glest med frö, lite här och lite där över hela landet, och hoppas på att en del kommer upp. Har du problem med sjukdomar och skadegörare på dillen är det är betydligt svårare för dem att angripa plantor som står utspridda än plantor som står i prydliga rader. Det är bra att upprepa proceduren några gånger under försäsongen, för att på så sätt ha färsk dill under en längre period.

Dill kan gärna odlas i kruka med ny jord varje gång.

Jorden ska hållas fuktig under groningen. Det tar vanligen ett par veckor för fröna att gro. Det kan också vara ett bra tips att täcka jorden med fiberduk. Fast den metoden passar ju bara för kruka och dill sådd i rader.