Vi behöver humlor och bin i växtproduktionen så ta väl hand om dem!

Brunörten drar till sig mängder av humlor.
Humlesurr i min gräsmatta just nu kring den blommande brunörten.

Bättre pollinering ökar produktionen av både åkerväxter som raps och klöver, men också frukt och bär som äpple, körsbär, plommon, vinbär och blåbär. Humlorna är den viktigaste gruppen naturliga pollinatörer och de samarbetar många gånger med odlade bisamhällen. Men både humlor och bin minskar i antal av olika orsaker och det är en oroande trend. Att öka den biologiska mångfalden är vår allas uppgift. Ett enkelt sätt att bidra är att strunta i den pedantiska gräsmatteskötseln och få in lite vilda örter. Man kan klippa gräset runt om öarna av vildblommor om det blir för gräsigt!

Honungsfacelian är en bra nektarväxt och utmärkt som gröngödsling.
Ett hav av honungsfacelia.

Det är möjligt att öka antalet humlor om man får till en rikligare och mer kontinuerlig blomning i odlingslandskapet. Även i våra trädgårdar ska vi jobba för detta. En av de viktigaste matställena på våren är ”skräpträdet” sälg. Sälgen är en tvåbyggare och har alltså han- och honplantor på olika buskar. De är hanplantorna som är de mest värdefulla ur nektarsynpunkt. Ta alltså inte bort sälgar som står i bryn och skogskanter, utan ta hand om dem som en viktig resurs. Jag lärde mig dessutom på en kurs i förra veckan att sälgen dessutom är en viktig födoväxt för viltet. Sparar man mycket sälg, rönn och asp i skogsbruket slipper man så mycket betesskador på planterade skogsträd. Inte tänka kortsiktig ekonomi och enfald alltså, utan se naturvärdena som totala biotoper. Mycket tänkvärt!

Honungsfacelian har många goda egenskaper för uthålligt naturbruk.

Honungsfacelia är en mångsidig välgörare och jordförbättrare i åker och trädgård. Den binder kväve i rötterna och gödslar på sätt på lång sikt. Du kan använda den som gröngödslingsväxt och så in den i trädgårdslandet efter skörd av t ex tidig potatis och sallat. Då skyddar den mot invasion av ogräs samtidigt. Till hösten gräver du ner det hela i jorden, med stjälkar och allt. Eller du kan också så honungsfacelia som en dragarväxt för humlor och bin. Det såg jag härom dagen ett exempel på längs ett stort stycke med klöverfröodling. Man hade lagt en sträng med honungsfacelia i kanten för att locka in insekterna att pollinera klövern.

Käringtanden är en baljväxt med doftande, gula blommor.

Odlar du klöver som vallväxt, till hö eller betesgräs, kan du dessutom gärna så in både vit- och rödklöver. Det förlänger blomningstiden och ökar humleförekomsten avsevärt. Det finns också andra baljväxter som är till nytta för både djur och insekter. Käringtand är smakligt för hästar och kor och passar dessutom bra på lerhaltiga marker som översvämmas på våren och blir torra om sommaren. Den ger humlorna mat under en lång period. Specialfröblandningar för vall och viltåkrar säljs bl a hos Olssons frö.

Åkervädden ger humlan nektar och pollen.

Jag har skrivit om humlor förr, så gärna tillbaka till artikeln om trädgårdsmästarens bästa arbetare.

Första biologiskt nedbrytbara trimmertråden

Den första biologiskt nedbrytbara trimmertråden finns i handeln.

Bio-trim heter en helt ny biologiskt nedbrytbar trimmertråd som utvecklats i Frankrike och kommer att säljas av Oregon. Det kemiska innehållet är förutom nylon, även speciella mineraliska tillsatser. Trimmertråden, som ser ut som en helt vanlig, ljust gul trimmertråd bryts ner helt naturligt. Den oxo-biologiska nedbrytningen sker, enligt tillverkaren, i tre steg. För det första av solens UV-ljus under en tre-års period. Därefter fortsätter fragmenteringen på marken genom värme. Till sist tar markens mikroorganismer vid. Hela processen, som tar närmare tio år, fungerar endast i kontakt med jord, så när du har tråden i sin förpackning eller hoprullad kring trimmerns trådhuvud förblir den intakt. Även trådens förpackning är biologiskt nedbrytbar. Den består bland annat av mjölksyror och trädamm.

Tråden finns i tjocklekar från 1,6 till 3 mm. En rulle på 12 meter 2,7 mm tjock tråd kostar ca 50 kr inkl moms. Spännande, men jag undrar om storförbrukarna kommer att hitta den.

Härligt att böka i kompostjorden!

Hann med några timmars grävande och rensande i helgen. Det är faktiskt det bästa jag vet med trädgårdsodling, att få greja med jorden. Jag bara älskar mylla! Mina lärarkolleger på skolan brukar höja lite på ögonbrynet när jag säger det och jag fattar väl att det inte anses så sexigt, men det ger mig en enorm tillfredsställelse att lyckas med sin jord. Det spelar ingen roll hur dyra och fina växter man köper om inte jorden är bra så blir det ändå bara pannkaka av alltihop. Viktigt att tänka på även för den nyväckta trädgårdsentusiasten som börjat med stadsodling.

Den tidigare styva leran är nu smulig och fin med hög mullhalt.
Så här smulig och fin är min fd styva lera numera.

Grunden till en bra odlingsjord är givetvis den matjord du har på platsen. Den kan vara sandig eller lerig, gulbrun eller svart eller något obestämt mitt emellan. Men den är sällan så perfekt att det inte lönar sig att göra den ännu bättre. Sandjorden är den snabba jorden som fort blir varm och odlingsklar på våren. Den är porös och väldränerad, men torkar lätt ut och du måste gödsla ofta, eftersom det bara rinner rätt igenom den. Lerjorden är den feta och näringsrika. Den håller vatten bra, men är svår att gräva i förutom när jorden har exakt rätt vattenmängd. Och dessutom värms den upp väldigt sakta på våren, så man får vänta med sådden.

På hösten gräver du ner löv i jorden som får multna över vintern.
På hösten gräver jag ner löv i landen som får förmultna över vintern.

 Vad lär vi oss av detta? Jo att man helst ska blanda lite av varje för att få den bästa odlingsjorden. Jag som har en naturligt styv lera öser på med grus, torv, hästgödsel och kompostjord varje vår. Om jag hinner med så till hösten vänder jag ner löv och kanske lite halm som får förmultna över vintern. Efter 7 år kan jag säga att jag har fått en fin jord. Det ger sig alltså inte gratis. Men det är ju just därför som det är så underbart att peta i den.

Pallkragar är ypperliga som kompostbehållare för trädgårdsavfall.Vad gör man då kompost av? Jag har två komposter. En sluten behållare (tunna med lock) för köksavfall som teblad, kaffesump, potatisskal, blomkålsblast, äppelskruttar och sånt där. Sen en öppen (pallkragar) med trädgårdsavfall där jag samlar och varvar löv, gräsklipp, slängda blommor, salladsblad och så vidare. Båda tömmer jag nu till våren. Det går fort och lätt att flytta komposten med hjälp av pallkragarna. Tar först och sprider ut det sista av fjolårets jord. Sedan på med några pallkragar och så börjar jag fylla dem med innehållet i kökskomposten och därefter den fulla trädgårdskompostlådan. Det färskaste och grövsta som ligger överst hamnar underst i den nya högen. An efter som den stora högen minskar lyfter du över pallkragar till den nya högen så det får plats. När allt grovt material bytt låda har du en hög färdig jord kvar i botten på den gamla lådan. Vill du vara riktigt noga så kan du sålla den genom ett finmaskigt nät för att få bort grövre pinnar. Annars blir allt detta prima jordförbättring med sin lite grova struktur. Fortsätt nu att mata den nya kompostlådan med nytt material hela sommaren och hösten. Öka på med fler pallkragar när avfallet når ända upp till kanten. Det sjunker ihop så sakta medan det förmultnar. Och nästa vår gör du om proceduren med materialförflyttningen igen. Kretsloppet är fullbordat.

Mullrik mörk jord som innehåller mycket torv.
Torvblandad mörk jord som är lätt att gräva i.

Trädgårdsflärd är en trädgårdstrend 2013

Inredda trädgårdsrum med ätliga växter blir en kommande trend.
Foto: Blomsterfrämjandet

Blomsterfrämjandet presenterade nästa års trädgårdstrender på trädgårdsmässan Elmia Garden tidigare i höstas. En av de identifierade trenderna handlar om trädgårdslängtan, avkoppling och att sätta guldkant på livet i trädgården. Vi tillbringar allt mer tid i våra trädgårdar, och trots svala och regniga somrar lägger vi allt mer energi på att inreda trädgården som ett extra vardagsrum.

Växtskärmar som skyddar mot insyn blir ett vanligare inslag kring våra uteplatser.

Inredningen av det privata trädgårdsrummet kommer mycket att handla om att skärma av med insynsskyddande växter. Flexibla trädgårdsmöbler som soffor och fåtöljer med inbyggda spaljéer för klängväxter kommer att bli en stor grej, spår Blomsterfrämjandet.

 

Färska kryddörter ska finnas nära till hands då du lagar mat.

Vårt nya hälsosamma liv med sunda och hållbara sporter som långfärdsskridsko, längdskidåkning och bastubad ingår i det nya back to basics-konceptet som kommer att vinna allt mer mark. Och närodlingen av ätbara växter följer i det spåret. Vi blir mer och mer intresserade 
av att gräva där vi står och vi håller på att återupptäcka de klassiska svenska smakerna i kryddträdgården och de traditionella gröna växterna som vi sett hos våra föräldrar och far- och morföräldrar. Rejäla, nordiska rotsaker alltså, persilja hellre än basilika och ätlig och dekorativ krasse är alla lättodlade växter för det hållbara samhället.

Vanlig krasse med sina klara färger blir en ny trendväxt nästa år.

Och vad följer då i spåren av detta, jo vackra (?) och praktiska (?) trädgårdsverktyg och trädgårdskläder för kvinnor som förändrar vår syn på tråkiga trädgårdsredskap för alltid. Garden Girl-klädserien med tillhörande syrenlila verktyg samt rosa trädgårdsslangar från Garden Glory är några nyheter. Fast jag behåller gärna min Silky-såg. Den här nya bågsågen verkar inte helt tillförlitlig.

Matchande trädgårdskläder och -redskap i rosa och lila färg.
Foto: Garden Girl
Sensuella trädgårdsslangar i syrenlila för den trendmedvetna kvinnan.
Foto: Garden Glory

Sommar i Mandelmanns trädgård

Ett av gårdens stora växthus flankeras av ståtliga solrosor.

Gjorde en härlig utflykt till Mandelmanns trädgård i augusti och tänkte nu bjuda på några härliga bilder därifrån. Bara så vi inte glömmer bort att det faktiskt var en härlig sommar emellanåt.

Blomsterprakten är enastående i Mandelmanns trädgårdar.

Mandelmanns är ett ekologiskt lantbruk som ligger i Rörum, vid Vik på Österlen. Paret Mandelmann odlar grönsaker och blommor och föder upp lamm och höns. Trädgården har en gårdsbutik för de egna produkterna och är det ingen där när du kommer på besök råder självbetjäning, som sig brukar på Österlen. Du plockar vad du vill ha och betalar i en burk. Några dagar i veckan håller caféet öppet med servering både ute i det fria och i det stora växthuset.

Gården är gammal och ligger högt uppe på Rörums backar.

Grönsaker finns av alla de slag, men jag fastnade givetvis för blommorna. I år hade man satsat på en stor vit rabatt i mitten av trädgården. Vita narcisstobak, lejongap, malvor, digitalis, piplök mfl blandades med lite lila och ljusgula inslag. Och på marken en verklig överraskning – fårull som täckning i gångarna. Det var härligt mjukt att gå på, även om det kändes lite fel att traska på med skor på. Ullen reflekterar ljuset, behåller fukten i marken och skyddar mot ogräs och tydligen även sniglar.

Härliga solrosor i mitten av salladsodlingen är bra jordförbättrare.

För små och stora barn ordnas guidade vandringar bland grisar, får och höns, grodor och salamandrar, gurkor och tomater. Blommornas olika former och dofter utforskas. Jag har själv inte varit med på en sådan barnvandring, men det kanske får bli av nästa sommar. För givetvis måste jag åka dit igen.

Det finns sittplatser lite här och där som inbjuder till en stilla stund hos Mandelmanns.

Vill man sova över finns det några rum att hyra för en natt eller per vecka. I priset ingår ekologisk frukost och en underbar utsikt över kusten.

Den vita rabatten är underbart vacker och vibrerar i dagsljuset.

Cikorian pryder vägrenen om hösten

Ljusblå cikoria syns i vägkanterna under sensommarmånaderna.

Den sträva cikorian blommar flitigt längs vägarna nu i övergången mellan sensommar och höst, gärna i sällskap med vildpalsternacka. En jättefräsch kombination, och den har naturen själv hittat på. Som en dam sa till mig häromdan: ”Det blir sällan fult i dikeskanten, det passar alltid ihop”. Och så är det ju.

Den fleråriga cikorian har utspärrade, kantiga stjälkar och vackert ljusblå blommor. Blir 40-80 cm hög beroende på växtplats. Har också sett några med rosafärgade blommor, men mest är de blå. Enligt floran kan även vita förekomma. Jag älskar den här blomman trots att den är en simpel vägväxt. Just tidsinpassningen, när nästan allt annat slutat blomma gör att den blir så eftertraktad.

Ljusblå solar i dikeskanten. Det är cikorian.

Förr kallades den även vägvårda eller surra. Det senare namnet kommer från att roten torkades och maldes och användes i kristider som kaffesurrogat. Lär inte ha varit särskilt gott, men antagligen fanns det en viss uppiggande effekt i alla fall. Växten har även använts inom alternativmedicinen mot förstoppning, anemi och aptitlöshet. Forskning pågår nu inom SLU på att använda cikoria i djurfoder för höns och svin. Här utnyttjar man växtens nyttiga fibrer och prebiotiska verkningar. Friskare mag-tarmsystem har man redan kunnat konstatera att cikorian bidrar med till djuren.

Cikorian trivs tillsammans med vildpalsternacka i vägkanter.

Alternativa gödselmedel

Nu är vi så långt inne i sommaren att du ska tänka på vad du gödslar och med vad. Sommarblommorna behöver extra näringstillskott, eftersom det mesta i planteringsjorden börjar vara förbrukat. Så ge dem en dos växtnäring varje vecka för att öka tillväxten och knoppsättningen. Flytande växtnäring är enkelt att dosera och har snabb effekt. Flytande näringsblandningar som är ekologiska är dock svåra att få tag i för hobbyodlaren. Hönsgödsel är toppen för näringens skull, men även om man låter det dra i vatten och blandar ut det före vattning så är lukten jobbig. Det är inget man vattnar vid uteplatsen direkt.

Tillverka eget nässelvatten genom att fylla en spann med nässlor.
Här ska det bli nässelvatten!

Inte heller nässelvatten, som annars har ett jättebra näringsinnehåll. Nässlor innehåller det mesta som växterna behöver och utgör en utmärkt näring. Det är läge att skörda dem nu innan de hinner gå i frö och sprida sig vidare. Riv upp eller klipp av och tryck ner i en spann med lock. Häll på vatten ända upp och lägg på locket. Efter 4-5 dagar är gödseln klar att användas. Men det stinker som tusan, så spill inte på kläderna! Sila bort bladskaft och ruttnade blad och lägg dem på komposten. Den illaluktande geléaktiga vätskan späds ut ca 10 ggr. Ger växterna en riktig kick!

Den färdiga nässelbrygden nästan bubblar och luktar vedervärdigt.
Tjockflytande nässelvatten späds med vatten ca 1 liter på 10 liter vatten.

Gräsklipp är ett annat bra kvävegödsel som man kan ge till grönsakerna. Lägg ut några cm tjockt mellan raderna och låt det förmultna. Är även ogräshämmande, så länge som du inte för in en massa ogräsfrö genom gräsklippet. Ett år fick jag en invasion av bellis i grönsakslandet. Konstigt, tänkte jag, men det kom sig av att jag klippt gräset precis när bellisen fröade av sig. Så kan det gå.

Fleråriga växter mår inte bra av för mycket kväve nu i juli längre. Det leder till stark tillväxt i skott som inte hinner avmogna för vintern. Kvävegödslingen säger man ska stoppa vid midsommar, därefter är det sk höstgödsel som gäller. Den innehåller mer kalium och fosfor än vanlig vårgödsel som är stark på kväve. Vedaska och kompostjord är alltid bra att lägga ut på växterna. De har ingen stark gödslingseffekt men ger jorden en bra struktur som jordförbättringsmedel. Komposterad tång är också bra för sitt höga mineralinnehåll och strukturbildande verkan.

Gröngödsling med kvävefixerande växter som mellangröda är ett utmärkt sätt att mata jorden med näring inför nästa säsong. Honungsfacelia och blodklöver är vackra växter som drar till sig massor av fjärilar. När de blommat över slås stänglarna av och hela grönmassan brukas ner i jorden. Effekterna är flera – rötterna binder kväve under tillväxtperioden, luckrar en styv jord och slutligen blir stänglar och blad jordförbättring när de grävs ner.

Det finns många sätt att gödsla ekologiskt och alla sätt har för- och nackdelar. Man får prova sig fram till vad som passar bäst för det man odlar.

Våren på slott i Skottland

Ifjol tillbringade jag en vårvecka i Skottland tillsammans med nära släkten. Vi bodde på ett härligt slott ute på Bute, en större ö på skotska västkusten. Ascog House ägs och förmedlas via organisationen Landmark Trust, som liksom National Trust renoverar historiskt intressanta byggnader och parker på brittiska öarna. Genom att hyra ett semesterhus eller på annat sätt lämna bidrag till deras verksamhet kan fler fina anläggningar räddas till eftervärlden. Härifrån blev det många dagsturer ut i det vackra landskapet. Vädret var ju så klart omväxlande, men för det mesta kunde vi njuta av vår picknicklunch i ljumma vindar och värmande sol. Och den engelska floran finns givetvis med i ryggsäcken så att man kan slå upp alla fina växter på en gång. Här kommer några bilder från denna resa.

Slottet Ascog House härstammar från tidigt 1600-tal och är nyrenoverat inuti.
Härliga slottet Ascog House tillhör Landmark Trust och kan hyras som semesterbostad.
Höga scillor med hyacintformade klockor, Hyacinthoides non-scripta, växer i täta ruggar..
Scillan Hyacinthiodes non-scripta växer i lundmark i täta tuvor.
Jordvivan tittar blygt upp mellan grässtråna.
Jordviva, Primula vulgaris, sprider sig vilt i fuktigare och halvskuggiga lägen.
Den gula och mycket taggiga busken ärttörne sprider en härlig kokosdoft.
Ärttörnet, Ulex europaeus, har en söt doft av kokos, ungefär som de gammaldags sololjorna.