Koriander är en mycket gammal kryddväxt och odlades i Egypten redan för 3000 år sedan. Man skördar både frö och blad och de passar tillsammans med allt som innehåller ingefära och vitlök. Jag använder den mest som färsk i curryrätter. Den har en mycket speciall smak och ettdera älskar man den eller så avskyr man den.
Koriandern trivs i lucker och fuktighetshållande jord. Den kräver lite mer vatten än vedartade kryddväxter. Så den i omgångar ca var tredje vecka så har du alltid finfina plantor att klippa av. Koriander är en ettårig ört, men den sätter lätt frö om den går i blom. Du kan prova att skörda fröna till nästa års koriandersådd. När plantan blir äldre blir bladen mer dillika.
Av dragon är det vanligen den mildare franska dragonen man odlar. Rysk dragon har bättre härdighet, men en lite bitter smak. Hittar du dragonfrö i handeln är det alltid den ryska som kommer upp. Fransk dragon är nämligen steril och bildar inga frön. Den förökas istället via sticklingar.
Dragon vill ha en väldränerad, mullrik jord. Plantan blir minst en halvmeter hög, så den bör placeras i bakkanten eller mitten av kryddlandet. Växten är flerårig och beskärs på våren ner till 5-10 cm. Plantan delas vart fjärde år för att behålla en frisk smak. Bladen används som färska, torkade eller frysta. Dragon passar förutom till bearnaisesås även till kyckling- och fiskrätter.
Basilikan har en historia som magisk och helig ört. Den har ett starkt fäste i medelhavsområdet där den har blivit ett med den kulinariska kulturen. Som utgångsmaterial till pesto odlas den i stor skala. Pesto stöts i mortel och förutom basilika av sorten Genovese, tillsätter man olivolja, pinjenötter och parmesanost.
Basilika kräver mycket sol, värme och ett vindskyddat läge. Plantorna bör förkultiveras och planteras ut först när nattemperaturen ligger på 15 grader. Gödselvattning krävs för att få en god tillväxt, i motsats till de flesta andra kryddväxter. Korta in plantan när den börjar sätta blomknoppar, annars bromsas bladväxten.
Det finns massor av olika slags basilika. Citronbasilikan är småbladig och citronsmakande. Kanelbasilikan har en tydlig doft och smak av kanel. Den passar bra i kryddstarka maträtter. Klotbasilikan är småbladig och mycket smakrik. Dessutom finns det flera rödbladiga sorter som piggar upp i kryddlandet med sin purpurskiftande färg.
Att odla kryddväxter torde vara det lättaste kapitlet inom all trädgårdsodling. De är nämligen extremt tacksamma och håller till godo med den sämsta jorden och de torraste förhållandena. Vill du börja i den lilla skalan är örter i krukor ett lättskött alternativ. Ett snäpp upp blir att införliva dem i grönsakslandet.
En separat liten örtträdgård behöver inte heller vara stor. Placera den gärna nära huset för att inte ha så långt mellan köket och örterna. En cirkel eller halvcirkel med strikta kvarter som tårtbitar är ett vackert alternativ till ett kvadratiskt land. I en större örtagård planterar man vanligen olika arter åtskilda i olika rutor. Lägg gärna ut trampstenar mellan rutorna eller låga infattningshäckar som avgränsare.
Myntan är mångsidig som smaksättare, men pass på dess vilda spridningsförmåga!
Jorden bör vara väldränerad, så lerjord är ingen hit. Den bör förbättras med sand och mullämnen innan den fungerar för kryddor. Särskilt bekymmersam blir övervintringen om jorden är för fukthållande. Sparsam gödsling gäller – gärna med kompost som myllas ner. Eventuellt kan du komplettera med benmjöl, men akta dig för kväve. De flesta kryddörter vill ha kalkrik jord.
Timjan med sina insektslockande blommor.
Vilka kryddor man ska plantera är naturligtvis en smakfråga, för syftet är ju att äta upp dem till slut. Jag vill inte vara utan timjan, oregano, fransk dragon, gräslök, koriander, basilika och rosmarin. Greenspire trädgårdskonsult återkommer framöver med presentationer av några olika kryddväxter i bloggen.
En rikligt blommande kryddrabatt i soligt läge blir en fin sittplats.
När vädret har lagt alla skånska trädgårdar i vintervila och fortsätter att täcka in den i ett mjukt snötäcke får man gå till alla sina härliga trädgårdsböcker och drömma om den prakt vi hade för bara 4-5 månader sedan. Och snön faller outtröttligt. Inte ens kissen vill gå ut. Hon rynkar på nosen och ryggar tillbaka när jag öppnar dörren.
Istället för trädgårdsarbete förlorar trädgårdskonsulten sig i alla fantastiska odlingstips i Lena Israelssons ’Handbok för köksträdgården’. Samma författares bok ’Kål och krasse’ är ännu ett exempel på hur vackert det blir när man blandar nytta med fägring.
Lena Israelssons praktverk
Kryddväxter, blommor och grönsaker samsas med grönsaker och fruktträd i det som på franska kallas potager. Det lustfyllda odlandet är Lenas signum som hon förmedlar på ett mycket inspirerande och lättläst sätt. Här får verkligen nyttoväxterna utrymme att exponeras och det är inte bara en och två sorters morot och rödbeta som avhandlas, utan en hel svärm av intressanta sorter. Sedan återstår att försöka få tag på alla lockande fröer, men det spar jag några månader till. Läsa trädgårdsbloggar, t ex på www.bloggaromtradgard.se är ett annat vettigt sätt att förbereda nästa säsong.
Men självklart kommer det att finnas både ringeblommor och luktärt parallellt med löken och salladen i nästa års odling!
