Ska ge svårodlad dill en ny chans

Dillen är en knepig grönsak som kräver en lätt och näringsrik jord.
Förra sommaren var en katastrof för min dillodling. Trots benmjöl, växtföljd och annan specialvård. Den jag sådde i första omgången blev tidigt angripen av bladlöss. De saftiga dillstjälkarna bara tufsade sig och skrumpnade ihop när plantorna nått ca 3 cm höjd. Köpte sedan färdiga plantor som jag hoppades mycket på, men även de dog rätt så snart. Vet att min jord är i tyngsta laget för dill, men lite bättre än så här brukar jag lyckas. Men faktum är att när jag sått tidig dill i varmbänken så har det alltid blivit den allra bästa. Vad är annorlunda där förutom undervärmen? Jo, jorden är ny för varje år. Köpejord. Hur stolt jag än är över min egenproducerade och utblandade ler+stenmjöl+ kompostjord+hästgödsel+torv-blandning så vill inte dillen ha den. Utan den vill ha påsjord.

Dillen har vackra blomkronor som passar i buketter lika väl som till kräftorna.
Jag ska definitivt ge dillen en ny chans i vår. Den ska få de bästa förutsättningar, såsom en näringsrik och
lucker köpejord, gott om fukt och extra benmjöl för fosforens skull. Kanske ska jag sätta den ihop med morötterna så kan fiberduken sträcka sig över båda och skydda mot skadeinsekter. Det ska väl vara själva sjutton om inte dillen tar sig med sådan skötsel.

Örtbok med mumsiga foton

Boken Örtagården skriver mycket inspirerande om odling av kryddväxterGreenspire Trädgårdskonsult vill gärna tipsa dig om en jättefin bok om kryddväxter. Den är inte sprillans ny, men kanske lite okänd. Den heter ”Örtagården” och är skriven av Agneta Ullenius. Jurek Holzer har tagit de underbara fotografierna. Fast den är väldigt faktarik och inspirerande textmässigt, så köpte jag den ändå nästan för bildernas skull. Jag gillar även layouten och typografin – den känns så fräsch. Boken har dessutom ett väldigt personligt tilltal som jag fastnade för. Författaren beskriver först överskådligt odlingstips för kryddörter allt från plantering till skörd. Sedan får 25 olika örter var sitt kapitel med utförliga beskrivningar över användningsområde, odling och kryddning av maträtter. Du hittar boken i nätbokhandeln för ca 150 kr. Uppslag om citronverbena ur Agneta Ullenius örtabok.

Antikens lyckosymbol mejram är en smakrik krydda

Typiska kotteknoppar hos mejram

Mejram är nära släkt med oregano, det vittnar även det vetenskapliga namnet Origanum majorana om. I växtens hemtrakter Nordafrika, Turkiet och Indien blir den en liten halvbuske. Hos oss är den inte härdig och odlas därför som ettårig och blir inte mer än 20-30 cm hög. Mejram användes under antiken som parfym och balsameringsingrediens. Växten var en lyckosymbol och planterades ofta på gravar för att bringa den avlidna ett lyckligt nästa liv. Eller så band man brudkransar av den för att hylla äktenskapets gudinna.

Mejram vill som de flesta kryddväxter ha en torr och solig växtplats. Jorden bör vara väldränerad och eftersom den avskyr blöta fötter passar den speciellt väl att odla i kruka. Skörda de späda skotten innan de kotteliknande knopparna slagit ut. Lufttorka eller frys in. Mejram är faktiskt ännu smakrikare som torkad än som färsk krydda. Den används förstås i ärtsoppa, men också gärna i pastarätter, tomat- och äggrätter. Den kan också drickas som te mot förkylning, sömnproblem eller dålig matsmältning. En riktig universalkur alltså.

Glöm inte att skörda kryddorna allt eftersom de växer till sig

En kruka med rosmarin, timjan och salvia

Många kryddväxter har redan kommit så långt i sin utveckling att du kan ta första skörden av dem. Oregano, basilika och salvia är ganska snabbväxande. De kan skördas nu innan de gått i blom för att du ska få ut mest smak. Och då hinner de växa till sig så du får ut ytterligare en skörd av samma plantor. Plocka vid torrväder i små buketter och häng på tork. Alternativt låter du lösa kvistar ligga löst i en luftig korg eller på tidningspapper. Förvara dem torrt, men inte i solen. När bladen är helt torra smular du ner dem och förvarar dem torrt och mörkt, t ex i använda kryddburkar eller andra mindre glasburkar.

Persilja, dill, basilika och gräslök är exempel på örter som förvaras allra bäst i frysen. De förlorar snabbt sin smak vid torkning, men nedfrysta i plastpåsar eller -burkar bevaras deras aromer mycket bättre. Hållbarheten är 6-8 månader, därefter börjar de tappa sin mesta spänst och piffiga smak.

Mynta, väldoftande kryddört som ger ett magvänligt te

Har du väl fått in myntan i trädgården en gång så blir du knappast av med den. Det är ett aggressivt släkte som gärna sprider sig med långa rötter. Vill man hålla den på plats så är en nergrävd spann utan botten det bästa sättet att begränsa spridningen i ditt kryddland. Det finns ett otal sorter av mynta som alla är lika lättodlade. Väldränerad jord funkar bäst, men den verkar även hålla till godo med lerjord så länge den inte är helt uttorkad. I alla fall växer den bra hos mig. Soligt till halvskuggigt läge duger och den kryper gärna vidare under buskar mot nya mål.

Jag brukar torka bladen till te som smakar gott både sommar som vinter. Myntate sägs lindra bullriga magar och så ger det ju en så fräsch smak i munnen. Passar därför bra efter en tung måltid. Den vanliga grönmyntan blir bra, men prova även äppelmynta som har en smak av äpple ihop med den friska mintsmaken.

Oregano, gott till mer än pizza

Den perenna kungsmyntan träffar man på ibland ute i naturen. Den växer vild på soliga, torra marker och sprider en härlig doft när man rör vid bladen. Blommorna är vackert lilarosa. Kungsmyntan är en gammal medicinalväxt som använts mot bl a hosta och magont. Den har dock inte den mest särpräglade smaken som vi känner som oregano, utan då får man gå till den grekiska oreganon, Origanum vulgare ssp hirtum.

Just nu är rätt tid att så oregano. Håll sådden inomhus tills frostfaran är över. Fröna har rätt svag groningsprocent, men har du tur får du flera fina plantor till slut.

Oregano är en bra biväxt som lockar mängder av insekter med sin blomning.

Dessa kan planteras ut i kryddbänken eller kruka i sandblandad, varm jord på en solig växtplats. Varje vår klipper du ner fjolårsväxten och gamla plantor kan även delas för att behålla sin fräschhet och växtkraft.

Oregano äts som färsk eller torkad i tomaträtter, används i kötträtter med fett kött som lamm eller fläsk. Och givetvis i pizza!

Rosmarin är en högaromatisk kryddväxt

Uppfriskande och värmande badsalt med rosmarinolja

Mycket starkt doftande är rosmarinens oljor och den har använts både i rökelse och för kroppsvård förutom som ren krydd- och antiseptisk läkeväxt. Fick ett underbart badsalt, tack Ola, som har varit underbart att hälla i mitt nästan skållande varma badvatten. Just denna kalla vinter har krävt sina bad för att tina upp efter långa ridturer och stallarbete. Eller bara plaska i fotbad med rosmarindoft om jag inte unnat mig ett helbad.

Rosmarinus officinalis har barrliknande blad och växer vild i Medelhavs-området där den övervintrar och blir en upp till 2 meter hög buske. Till våren blommar den med sina små, ljusblå blommor. Lyckas du övervintra en planta svalt men frostfritt här uppe i Norden så lär du också få njuta av den vackra blomningen. Men den klarar sig inte på friland utan skydd. I södra Sverige kan du prova täcka en planta med löv och ris eller göra en igloo av frigolit. Att övervintra rosmarinen inomhus i rumstemperatur brukar inte lyckas. Framför allt är det för torrt i luften och plantan torkar lätt ut. Rosmarin betyder havets dagg, och det återger dess krav på växtplats rätt väl. Rosmarin ska planteras i sandblandad jord på ett soligt och varmt ställe.

Rosmarinen blommar endast efter en kylperiod

I matlagningen lämpar sig rosmarin speciellt väl till vilt och annat smakrikt kött samt till ugnsrostade rotfrukter och klyftpotatis. Grillspett är väl en annan klassiker för smaksättning med rosmarin. Du kan göra en variant på pesto med rosmarin, vitlök och honung som är väldigt mumsig till biff. Ta färska eller torkade blad och smula eller hacka dem fint. Den barrlika lite hårda konsistensen är nämligen inte så god att tugga i sig i hela blad.

Timjan, kryddväxt för både biff och vego

Thymus vulgaris, kryddtimjan tillhör mina favoriter bland kryddörterna. Den är lätt att så från frö, i mars-april inomhus, och gror inom några veckor. Men det finns också fina färdiga plantor i handeln om man vill gå raskare fram. Du planterar den i torr sandjord, stödd av lite kompost, mer näring än så behövs inte. Timjan kräver soligt läge för att utvecklas allra bäst. Den är tålig mot torka och mår inte bra av att stå blött. Vinterhärdigheten hör till stor del ihop med ett torrt läge. Plantan ska också helst skyddas mot vårsol och sena frostknäppar med hjälp av granris eller fiberduk.

Timjan skördas under hela säsongen som färsk. Du kan gärna torka överskottet. Klipp då av stänglarna precis när den är på väg att börja blomma. Jag brukar hänga upp buketter i köket eller samla kvistar i ett durkslag. Som torkad förstärks smaken faktiskt ytterligare. Det är en oerhört aromatisk krydda som gör sig utmärkt ihop med vitlök på en saftig biff eller på en fiskbit som fått puttra i lite grädde. Vilt och timjan är en bra kombination. Men lika god är timjan i vegetariska rätter tillsammans med tomat, ägg och givetvis i ärtsoppa. Timjan ingår även i kryddblandningen Herbes de Provence.

Det finns en del andra trevliga timjanarter. Citrontimjan är en citronsmakande art som även finns som dekorativt vit- eller gulstrimmig. Den är snabbväxande och klarar även halvskugga. Som marktäckare i trädgården kan gråtimjan användas. Backtimjan är en annan marktäckande och dessutom tramptålig perenn som passar bra i torra lägen. Den är en svensk vildväxande art på torra sandbackar och har en underbar blomning som lockar till sig massor av humlor och andra nektarsökande insekter.

Koriander till orientalisk mat

Koriander är en mycket gammal kryddväxt och odlades i Egypten redan för 3000 år sedan. Man skördar både frö och blad och de passar tillsammans med allt som innehåller ingefära och vitlök. Jag använder den mest som färsk i curryrätter. Den har en mycket speciall smak och ettdera älskar man den eller så avskyr man den.

Koriandern trivs i lucker och fuktighetshållande jord. Den kräver lite mer vatten än vedartade kryddväxter. Så den i omgångar ca var tredje vecka så har du alltid finfina plantor att klippa av. Koriander är en ettårig ört, men den sätter lätt frö om den går i blom. Du kan prova att skörda fröna till nästa års koriandersådd. När plantan blir äldre blir bladen mer dillika.

Dragon – inte bara till bearnaise

Av dragon är det vanligen den mildare franska dragonen man odlar. Rysk dragon har bättre härdighet, men en lite bitter smak. Hittar du dragonfrö i handeln är det alltid den ryska som kommer upp. Fransk dragon är nämligen steril och bildar inga frön. Den förökas istället via sticklingar.

Dragon vill ha en väldränerad, mullrik jord. Plantan blir minst en halvmeter hög, så den bör placeras i bakkanten eller mitten av kryddlandet. Växten är flerårig och beskärs på våren ner till 5-10 cm. Plantan delas vart fjärde år för att behålla en frisk smak. Bladen används som färska, torkade eller frysta. Dragon passar förutom till bearnaisesås även till kyckling- och fiskrätter.