Blomsterängen

En blomsteräng i trädgården under blommande äppleträd – det är drömmen för många. Inte omöjligt att åstadkomma, men det tar kanske lite tid, beroende på vilken metod du använder och på vilken jordart du har. Ängsvegetation gynnar den biologiska mångfalden och ger en annan trädgårdsupplevelse än den ordnade parken eller trädgården.


Att bara låta gräsmattan växa vilt och hoppas på att det blir en blomsteräng blir sällan så bra. De flesta gräsmattor är alldeles för näringsrika och tillväxten för kraftig för att blommorna ska orka konkurrera med gräset. Är det en större bit mark som ska omvandlas kan ett sätt att magra marken vara att så in råg och skörda det tidigt eller att sätta potatis.


Grödan tar upp mycket näring och dessutom hjälper bearbetningen till att bekämpa en del ogräs som säkerligen finns i jorden. Den kommande ängsytan ska vara möjligast fri från fleråriga ogräs som kvickrot, kirskål, fräken och åkertistel. Finns det mycket ogräs redan kan täckning med svart markduk under 1-2 säsonger vara en god förberedelse för att rå på ogräset.


Man kan också schakta bort de översta 15-20 cm matjord och dra nytta av den fattigare alven när man anlägger sin blomsteräng. Ev kan man lägga på näringsfattig, sandblandad jord före etablering av ängsväxterna.


För att anlägga en ny äng kan du gå tillväga på olika sätt:
– köpa färdig ängsmatta i rektangulära bitar färdigt insådda med blommande växter.
– plantera pluggplantor i luckor i befintlig mager gräsvegetation.
– så en ängsfröblandning i plöjd och harvad jord.
De två sista alternativen kan också kombineras för ett snabbare resultat.


Det finns fröer och pluggplantor för olika marktyper och miljöer. Utgå från den jord och de fuktförhållanden som finns på platsen. Pratensis och VegTech är två svenska företag som har ett brett sortiment ängsprodukter, såsom pluggplantor, ängsfröer och färdiga ängsmattor.


Själv har jag en gräsmatta som delvis ligger på torr och näringsfattig jord. Där har redan tidigare funnits eller vandrat in olika blommande växter som gulmåra, blåklockor, brunört, johannesört, rölleka, kärringtand, fibblor och prästkragar. Har sedan grävt bort grässvålen i rutor och planterat plugg och sått in frö av nya arter som passar i den miljön.


En ängsyta måste skötas, även om det är en ganska enkel skötsel. För att behålla karaktären och för att växterna ska hinna fröså sig själva är det viktigt att slå ängen efter blomning. Början av augusti brukar vara en bra tid. Använd lie, slåtterbalk eller röjsåg med klinga. Trimmer är inte bra, för den trasar sönder gräsklippet istället för att klippa av det. Låt det torka i en vecka innan gräset räfsas ihop och tas bort. Klippet ska inte lämnas kvar, eftersom det tillför jorden näring. Ängen ska absolut inte gödslas, utan hållas så näringsfattig som möjligt. Då kommer den att vara länge till glädje för både människor och insekter.


Äppleblom på gång

Discovery börjar gå i blom.

Äppleträden står i full blom i Skåne. Sorternas blomningsperiod varierar lite, men i nuläget ska de flesta ha gått igång. Blommornas utseende varierar mycket från sort till sort, och den som är en skicklig odlare känner igen träden bara på knoppar eller öppna blommor. Starkväxande Åkerö har t ex väldigt smala blomblad. Frida har starkrosa knoppar på korta skaft som sedan bleknar vid utspring. Discovery å andra sidan har gulröda knoppar och krusiga vita kronblad på långa skaft.

Gyllenkroks Astrakan är en tidigblommande och -mognande äldre äpplesort med starkt rosa knoppar.

En knepig vår har det varit så här långt för många äppleodlare. Först en väldigt varm period och nu flera nätter med frost på raken. Återstår att se hur våra fruktträd klarat blomningen, som är den känsligaste tidsperioden i trädens årscykel. De stora kommersiella odlingarna ligger oftast vid vatten, som fungerar som en temperaturutjämnande faktor. Men i våra hemträdgårdar blir det som det blir från år till år.

I brist på vildbin duger även tambin bra!

Vid pollineringen önskar man ett lagom vindstilla och varmt väder för pollinatörernas skull. I äpplets fall är det främst bin man hoppas på. Minst 14 grader ska det helst vara för att äppleblommorna ska bli fullständigt pollinerade. Efter pollineringen ska pollenet gro och fruktsättningen börja och även det är processer som kräver goda temperaturer.

Vindpollinering är inget att förlita sig på även om träden står nära varann, för äpplets pollen är tungt och flyger inte så långt. Alltså gäller det att få dit bina. Och göra trädgården attraktiv för humlor, blomflugor och skalbaggar. De är mindre köldkänsliga än bin och hjälper även de till med befruktningen. Städa inte för mycket i trädgården och ställ gärna ut några insektshotell till de vilda insekterna! Satsa på en bred palett av växter som lämnar rikligt med pollen och nektar under hela växtsäsongen så blir din trädgård populär hos pollinatörerna.

Vid pollineringen för insekterna över pollen från blomman på en äpplesort till en annan. Äppleträden är självsterila, så det måste finnas en kompis. Alla sorter är dessvärre inte kompatibla med varandra och för att ta reda på vilka sorter som befruktar varandra kan du ta en titt på ett pollineringsschema som du hittar på nätet. Där framgår det vilka äpplesorter som passar att kombinera. Katja, Filippa och Transparente Blanche är exempel på mångsidiga pollenlämnare som befruktar många andra sorter. Har du äppleträd i ett område med många trädgårdar inom en nära omkrets brukar det alltid finnas någon pollenbytare i närheten. Annars kan det vara säkrast att köpa flera träd som jobbar bra ihop.

Får man låna bikupor till sin äpplelund har träden större chans att bli pollinerade.