Årets första penséer doftar vår

Hade inte tid med någon avancerad växtdesign, men kunde inte låta bli att plantera några små krukor med penséer. De är ett lika viktigt vårtecken som snödropparna. Även om jag säkert får bära in krukorna några nätter så tar jag risken. Lite frost tål de allt, men förra veckans hagelstorm hade nog blivit lite för mycket för de små liven. En kruka eller två på trappan ger yster vårglädje och hopp om ännu mer ljus och värmande vårsol.

Välkommen vår!

Penséer är allmänt tåliga, men de bör ha en väldränerad kruka för att inte drabbas av röta och mögel. De småblommiga är mer anspråkslösa och passar väl i balkonglådor och små arrangemang tillsammans med påskliljor, pärlhyacinter, scillor och andra lökväxter som drivits i blom för tidig vår. Ska göra en större korg med vårblommor bara det blir lite varmare. Den fina julrosen kan få sällskap av några ljusblå pärlhyacinter och vita småblommiga penséer och kanske en smal girland med björkris runt om.

Snödroppskalas i lunden!

Snödroppen tar för sig när den trotsar kyla och ofta snöslask och tränger sig längst fram i kön. Anspråkslös och tacksam klarar den sig själv och kommer åter i ännu större skara nästa år. Den sprider sig nämligen både genom frö och sidolökar och invaderar gärna lövskogsbackar och glesa buskage. Myror brukar också hjälpa till att sprida fröna och på så sätt kan det komma upp snödroppar på helt nya platser i trädgården.


Förra våren som var så seg och lång blommade snödropparna i bäckslänten under flera veckor. Den är min lilla darling bland vårblommor och den försiktiga doften berusar när man är svältfödd på trädgård efter vintern.

Snödroppar planterar du helst på våren strax efter blomningen om du kan komma över några tuvor av en vänlig bekant. De finns även till försäljning ”in the green” i välförsedda plantskolor numera. Det betyder att de är upptagna färska och de bör då planteras omgående. Snödroppens lök är mycket känslig för uttorkning och höstlökar som lagrats inomhus i plantbutiker brukar inte klara sig särskilt väl. Halvskuggigt läge och lerhaltig mulljord är prima förutsättningar för övrigt.

Lite av Medelhavet i Skåne

Doftminnet är bland de starkaste sinnena vi har och svisch så åker jag linbana tillbaka i tiden när ett litet doftfragment kommer farande. Blommande citrusträd är en kraftig minnesbärare som på sekunden tar mig till Italien och Amalfikusten, där jag tillbringat många semestrar gående till fots genom landskapet.

Att ha ett blommande apelsin- eller citronträd är en underbar känsla. Den genomträngande, söta doften i de små benvita blommorna är vinterterapi när den behövs som bäst. Tyvärr är plantorna fruktansvärt dyra i inköp, men glädjen som blomningen ger är faktiskt värd pengarna. Dessvärre behöver man extra utrustning i form av växthusbelysning, en  högtrycksnatriumlampa, och inte heller den är billig. Snarare hutlöst dyr. Men utan tilläggsljus ingen blomning i vårt vinterklimat, så den ena utgiften ger den andra.  

Citrusträd övervintras svalt, men frostfritt. Den dyra lampan du skaffar ger fler övervintringsmöjligheter, eftersom det faktiskt inte ens behöver finnas ett fönster i vinterrummet. En källare går bra. Lys minst 12 timmar per dygn och öka dosen ytterligare längs våren. Till sommaren placeras trädet utomhus, men avhärdas försiktigt för att inte brännas av solen. Citronträd föredrar jord med lågt pH och avkalkat vatten.

Julrosor är trädgårdsdesignerns älsklingar

Dubbel julros med prickig kjol

Köpte en söt liten Helleborus orientalis i torsdags. Än så länge får den finna sig i att visa upp sig inomhus och när det blir läge för utplantering ska den få förstärka min lilla julrosesamling i perennarabatten. Skall absolut ta mig ut till Ulriksdal i Kivik under deras julrosfestival. Den äger rum tre helger innan påsk och bjuder på intressanta presentationer och massor av julrosor till försäljning. Kanske vi ses där? Skulle så gärna vilja ha några purpurfärgade orientalishybrider. 

Rosa, gröna, vita, prickiga, fyllda och nickande – sortbeskrivningarna är väldigt varierande för våra härliga julrosor. Den vanliga julrosen är känd i Sverige sedan medeltiden då den användes som medicinalväxt under namnet nysört. Växtens rot maldes till pulver som lockade fram nysningar som ansågs rena huvudet, inte minst från dumhet.

Julrosen växer gärna i kanten av ett lövfällande buskage eller woodland. Den trivs bra ihop med t ex Hosta, gullviva, lungört och vill som de ha en djup, näringsrik och fukthållande jord, gärna lerhaltig mulljord som har en god dränering. Alla arter av Helleborus utom H. purpurascens vill ha kalkhaltig jord. Så några extra kalkstänk eller äggskal gör susen. Julrosen fröförökar sig vanligen lätt där den trivs och småplantorna kan omplanteras i krukor och placeras i skyddat läge så de inte bränns av gassande sol. Efter ett par år planteras de ut och därefter dröjer det ytterligare några år innan de börjar blomma. Därav det saftiga priset alltså.

Vakna pelargoner!

Risig och rank och ingen skönhet direkt

Så här i början av februari brukar jag plocka fram mina pelargoner som har övervintrat frostfritt och halvljust uppe på vinden. De är långa och rangliga och fulla av vissna blad. Men ofta med några kraftiga och ljusgröna skott längst ut på varje ranka.

Det känns hjärtlöst att klippa bort allt detta, men ju hårdare tag med saxen nu i början av året, desto finare planta och vackrare blomning framöver. Inte mycket återstår av varje växt när jag är klar. Skär bort allt torrt och svagt, men sparar några sidoskott som får fungera som igångsättare för tillväxten. Ungefär som ”saftdragare” vid beskärning av äppleträd.

Efter hårdhänt beskärning återstår några korta pinnar

Några fina sticklingar av en mörkt rödlila pelargon vars namn jag glömt

Om det finns fina saftiga skott av en eftertraktad planta passar jag på att ta nya sticklingar. Rotar dem helt enkelt i ett glas vatten på fönsterbrädan. Efter några veckor har de bildat rötter och sätts då i jord. Även de gamla plantorna får ny jord om några veckor när de startat sin tillväxt. Brukar dela upp chocken i två delar istället för att både klippa och plantera om vid samma tillfälle och det brukar ge gott resultat. Vattnar krukorna med lätt näringslösning och ställer sen krukorna i ett österfönster tills de börjar komma igång ordentligt.

Tulpanfeber – eller jag törstar efter vår

När jag var barn kunde man nätt och jämt köpa tulpaner i slutet av februari när min mor firar sin födelsedag. Så efterlängtade de var med sin våriga doft! Men numera kan vi lyckligtvis köpa tulpaner redan till jul. Fast jag tycker det är först efter en mättnad på julstjärnor och hyacinter som suget efter tulpanen riktigt uppstår.

Brokiga polkagristulpanen ’Carnaval de Nice’ är en riktig läckerbit.

Passa på nu och njut av de läckra formerna och färgerna! Jag slösar och handlar en stor bukett varje helg. Fast man behöver inte alltid gå på volym. Även några få resliga tulpaner i en vacker vas ger stor effekt när de placeras i ett fönster så att det återvändande ljuset silas genom kronbladen.

Så synd att skogens marodörer rådjuren gillar tulpaner lika mycket som jag. Har hört om knepet att sätta hönsnät över tulpanerna i rabatten, men jag kan för mitt liv inte se att det kunde vara snyggt. Så det är med blandat resultat höstens lökar kommer ända fram till blomning. Men jag väntar, även i år. Håller tummarna för att de senblommande Viridiflora jag planterade klarar sig. ’Red Spring Green’ heter denna läckerbit till höger.