Blogg

Förbered grönsakslandet för våren

Redan nu kan man börja se till odlingsbänkarna för att komma igång tidigt med grönsakerna när jorden blir varm. Det första du gör är att gå över bäddarna och rensa bort övervintrat ogräs. Det kan vara någon maskros här och där eller en liten tusensköna, våtarv eller kirskål. De börjar komma igång så fort soltimmarna ökar och ju tidigare man tar dem, desto lättare är det.

Kronärtskockan kräver en välgödslad jord.
Kronärtskockan är en platskrävande grönsak som vill ha en välgödslad jord.

Efter rensningen fyller du på med stallgödsel, ca en halv spann per kvadratmeter. Det bästa är välbrunnen ko- eller hästgödsel från djur som stått på halm- eller torvbädd. Eller köp komposterad kogödsel. Innehåller stallgödseln mycket spån behöver den komposteras ett år till. Mylla ner gödseln i de översta 15 cm jordlagret. Detta är toppen jordförbättring då den luftar upp jordens struktur och tillför mycket mullämnen. Detsamma gör kompostjorden från din nyvända kompost. Ha alltid två högar som byter plats med varandra på våren. I botten kommer den feta, fina myllan fram. Kan behöva sållas om den innehåller mycket grova växtdelar. Mylla ner kompostmyllan i ytjorden. Den innehåller inte så mycket näring som stallgödsel eller gräsklipp gör, men gör gott för strukturen.

Torv och kompost bättrar på jordens struktur och gör den luftigare.

Hönsgödsel kan man mylla ner i ytskiktet redan på våren om man inte får tag i annan stallgödsel. Den har inga jordförbättrande egenskaper, men innehåller mycket kväve som de flesta växter behöver mycket av. Ta inte i för mycket – hönsgödsel är starkt. Två dl per kvadratmeter räcker. Vill du bättra på jordens näringsinnehåll senare under säsongen kan du ge en giva till i mitten på sommaren. Det gäller speciellt om du sår en ny omgång av t ex sallat eller spenat. Näringskrävande växter som kronärtskocka, mangold, purjolök och olika kålväxter behöver också mycket kväve.

Spenat kan sås många gånger under sommaren.
Spenat är en snabbväxande grönsak som vill ha en näringsrik jord.

Innan sådd kollar du av att jordtemperaturen är tillräckligt hög. För många grönsaker är 5-8 grader tillräckligt. Sår man känsliga växter som bönor för tidigt ruttnar de bara bort. Men många växter som spenat, ruccolasallad, palsternacka, dill och persilja kan sås redan nu. Så fort jorden blir varm börjar fröna gro. Så där kan man få utlopp för sina kliande odlingsfingrar redan tidigt om våren.

Mizunakål är en ny bladgrönsak som äts som sallad.
Mizunakål äter man som sallad. Kan sås tidigt, gror fort och skördas i etapper.

Färskt gräsklipp är annars ett prima jordförbättrande och gödslande medel som man kan ge växterna så fort de kommit upp en bit (ca 5-10 cm). Gräsklipp innehåller mycket kväve och dessutom fungerar det både ogräshämmande och fuktbevarande när det ligger uppe på jordytan. Småningom bryts det ner och då luckrar du bara ner det i det översta jordlagret och lägger på ett nytt skikt. Men ta inte tillvara gräsklipp för marktäckning just när maskrosorna eller bellisarna blommar, för då får du snart upp en hel armé av små ogräsplantor i din mustiga odlingsjord.

Många rotgrönsaker kräver en lucker jord och regelbunden vattning för att växa bra.

Längre fram på säsongen kan man använda benmjöl, algomin, nässelvatten eller eget guldvatten för gödsling av odlingarna. Guldvatten är urin som man blandar i proportionerna 1 del urin + 9 delar vatten. Vattnas ut på fuktad jord.

Skötsel av magnolia

Magnoliasläktet är stort och varierande från vintergröna till lövfällande arter. De härstammar från ett brett område i Himalaya och Ostasien till Nordamerika. Tyvärr är det endast ett fåtal arter som lämpar sig för det skandinaviska klimatet, och av dem inga vintergröna. Vanligen är det för de stora, spektakulära blommornas skull som man odlar magnolia i trädgården. Men räkna med att det är en kortvarig glädje, så helst ska man inte vara bortrest den veckan när magnolian blommar!

Mgnoliorna har stora knoppar och breda blommor som utslagna.
Praktmagnolian Magnolia x soulangeana är den vanligaste magnoliaarten i svenska trädgårdar.

En fin magnolia häger ihop med en god förberedelse av jorden vid plantering och god skötsel därefter. Det är inte helt lätta växter. Vad du ska komma ihåg är att ta väl hand om rötterna, som är magnolians svagaste punkt. Det kan vara skillnaden mellan en säker etablering och en döende planta redan efter en-ett par säsonger. Magnolians rötter är tjocka och köttiga och skadas mycket lätt vid plantering/omplantering. Särskilt gäller det under viloperioden när växten är avlövad, men även annars ska man akta sig för att krafsa i rotzonen med vassa redskap.

Magnolian kan bli en stor buske med åren.

Välj en växtplats som är vindskyddad och gärna har någon form av städsegrön bakgrundsplantering för att blomningen ska framträda på allra bästa sätt. Man ser många fina magnolior mitt ute på gräsmattor också, men det är lättare för de känsliga arterna att komma igång om du ägnar växtplatsen lite omsorg. Särskilt gäller det om du ligger på gränsen för växtens härdighet. Vilket brukar vara zon 3 för de flesta arter i Sverige.

Magnolian blommar under en kort tid på våren.
Magnolian ’Genie’ är en ny korsning med underbart vinröda blommor.

De allra flesta magnolior föredrar en neutral till svagt sur jord. Den ska vara humusrik, luftig och fuktighetsbevarande. En kall och tät lerjord minskar tillväxten och gör plantan mottaglig för svampsjukdomar. Så satsa på jorden! Bor du i lerjordsområde och absolut vill ha en magnolia måste du vara extra noggrann vid uppbyggnad av växtbädden. Gräv ut en stor grop på en plats som gärna kan vara den högsta på tomten, fyll botten med dränerande grus och gör en liten gruskulle där plantan kan stå. Resten av planteringsgropen fylls med lucker kompostjord, gärna halvförmultnade löv och barrester, rhododendronjord på påse och liknande. Även om du har en jordmån som är bättre lämpad ska du tänka på planteringsjordens kvalitet. Magnolia och rhododendron har faktiskt ganska lika krav.

Stjärnmagnolian blommar i april-maj på bar kvist.
Stjärnmagnolian blir en liten, bred buske med något längre blomningstid än andra arter.

April och september är bästa tider för plantering av magnolia. Och glöm sedan inte att vattna. Ofta och rikligt! Till magnolians löpande skötsel hör en årlig tillförsel av torvmull, kompostjord eller rhododendronjord och ett luftigt lövtäcke till hösten. Är sommaren torr behöver man ofta vattna magnolian några gånger. Gödslingskravet är mindre, och oftast räcker det med en näringsrik kompost.

Odlingstips för tomater

Tomatplantor skolas om till större krukor an efter de växer.
Nyss omskolade tomatplantor får växa till sig inomhus ett tag till.

Tomatplantor är ganska snabbväxta och dessutom lätta att odla fram själv. Det du behöver är egentligen bara växtbelysning. Ska du odla tomater i växthus kan du börja så redan i februari. Då är plantorna klara för utplantering två månader senare. Vilket kan betyda lite stödvärme nattetid i växthuset till en början. I år sådde jag tre frön vardera av sju olika sorter. Ska egentligen inte ha så många plantor, men jag tänkte att alla kanske inte blir så bra, så då kan jag välja ut de två bästa av varje sort. Men som vanligt är groningen 100%-ig och samtliga plantor ser ut att utvecklas på ett bra sätt. Så det blir till att ge bort en del.

Tomatplantor planteras djupt vid omskolning för att bilda nya rötter.
De små tomatplantorna placeras djupt i krukan och sen fyller du på med jord högt upp på stjälken.

Jag sår i små gräddfilsburkar, tre frö per bytta. Använder såjord som är finfördelad och ogödslad. Placerar krukorna över varmt element för att underlätta groningen. När de första karaktärsbladen utvecklats skolar jag om plantorna till en vanlig Vefi-kruka, en per kruka, i gödslad planteringsjord. Tomaterna sätter nya rötter från stjälken så därför ska man gärna sätta den lilla plantan djupare i jorden än vad den stod iden första krukan. På detta sätt kan man också korrigera en planta som ränt lite för mycket i höjden så den blir rakare och stadigare. Vattna lagom, inte så att plantan ständigt är blöt, men så att jorden får torka upp lite vid krukkanten. Nu kan du ställa plantorna i ett svalare rum så inte tillväxten blir för kraftig. Samtidigt är det viktigt med extra belysning så de håller sig knubbiga.

Extra växtbelysning behövs för att odla fröplantor.
Tomaterna, här 5 veckor, behöver mycket ljus och där räcker inte ett vanligt fönster.

Tomater har stort behov av näring och vatten. De vill ha en mullrik jord som är både luftig och som kan behålla fukten. Jag satsar på en välgödslad jord från början och blandar planteringsjord med kogödselkompost i stora krukor. Då slipper jag gödsla under hela försäsongen. Har köpt Ikeas papperskorgar i plast ca 12 liter stora för 19 kr där jag borrat hål i botten. Krukodling passar mig och mitt växthus, men man kan också odla direkt i säck. Att odla tomater i öppen bädd är mindre bra, för då får man byta ut all jord varje år för att inte dra på sig jordbundna sjukdomar som tomaterna lätt drabbas av.

Tomatplantor behöver mycket ljus för att bli knubbiga och starka.
Varma dagar kan plantorna tillbringa ute i växthuset. Här är suveränt med ljus!

När nattemperaturen stabiliserat sig kring +10 grader kan man sätta ut plantorna. Eller i växthus med tillskottsvärme redan tidigare. Ett vindskyddat och varmt läge är viktigt för tomaterna. Därför är ett växthus ypperligt, men en varm, solbelyst vägg går också bra om det inte blåser för mycket. Plantorna blir ju gärna ganska långa och måste stödjas för att inte brytas.

Stora Villamässans Trädgårdsmässa 2015

Tillbringade en heldag som utställare igår på mässan i Malmö. Under förmiddagen var det fullpackat med folk och frågorna rörde sig allt mellan ”Jag har ett skuggigt hörn under äppleträdet, vad ska jag plantera där?” till ”Varför får citronträdet gula blad?” och ”Är den riktig?” och de pekade på den undersköna magnolian ’Genie’ som man bara inte kan låta bli att tycka om. Eller tycka om är väldigt svagt uttryckt, snarare avguda.

Magnolior är härdiga i ca zon 1- max 3 i Sverige.
Magnolian ’Genie’ är en sällsynt lyckad korsningsprodukt.

Magnolian ’Genie’ är en hybrid mellan Magnolia soulangeana och Magnolia liliiflora ’Nigra’. ’Genie’ sägs vara lättodlad, men jag vet hur det kan gå med växter som har lite speciella krav. Glömmer man bort att ge dem den där speciella omsorgen, som även citrusträd, olivträd m fl kräver så tynar de snabbt bort. Hur som helst så tycker jag ändå att de här tulpanformade, rödsvarta knopparna som öppnas i skålformat runda, sammetsröda blommor är något alldeles extra. Som många magnolior remonterar den gärna. ’Genie’ har ett kompakt och upprätt växtsätt. Höjd efter tio-femton år, ca 3 meter, beroende på växtplats. Trivs bäst i full sol och en lucker, svagt fuktig jord. Absolut ingen kall och kompakt lerjord! Zon 1 säger Flyinge, upp till zon 3 säger andra växtförsäljare.

Ranunkler är en härlig vårblomma med sina silkesmjuka kronblad som sitter tätt, tätt som på en tusenbladsros.
Vårbukett med härliga ranunkler.

Vad kan man handla på mässan ? Mycket lökar & knölar, fröer, mindre krukväxter, kryddor, färdigbundna buketter, odlingslådor, växtstöd, pilekorgar och så böcker förstås. ”Vad köpte du?” brukar mamma fråga. Det blev en massa böcker, som vanligt. Billigt, så då måste man passa på. När jag ska hinna läsa dem? Det vet jag inte, men man kan åtminstone börja med att titta på bilderna. Små, söta holkar med stråtak för småfåglar skulle man ju kunna hänga upp i något träd. De håller kanske inte så länge, men charmfaktorn är hög för betraktaren.

Fågelholkar i strå för småfåglar i trädgården.
Citrusträden håller fortfarande ställningarna i popularitetsligan, trots att jag fick höra många kommentarer från besökare som hade lyckats döda sina citronträd i vinter. Ja, de behöver en sval, men ljus vintervila med växtbelysning. Ja, de behöver jämn vattning med citrusgödning hela vintern. Klarar du det så blir dina citronträd fina och bär frukt i olika mognadsstadium hela året. Jag skulle inte vilja vara utan mina citronträd – de ger mig en sådan livskvalitet. Faktiskt. Jag älskar dem. Just nu blommar de och sprider de sin söta doft i hela huset.

Citronträden kräver jämn vattning med citrusgödsel.

Bland trädgårdsinstallationerna så måste jag berömma min kollega Annika Sjölin Waerner för hennes fina monter åt Flyinge Plantshop. Hon har ett färgöga som få och matchar med säker hand naturtoner för sig, vita och gula nyanser för sig och kombinerar härliga grupper i rött som skimmia med korellkornell och den rödbladiga lilla Rhododendron neriflorum ’Marouschka’.  Vilstolen i rotting hamnade i en skuggig dunge av höga bambu och marknära ormbunksväxter. Myrorna i rostig plåt var en riktig barnmagnet. Oj, så många som fastnade där!

Vilstolen i bambu smälter in i en naturlik trädgård.

I övrigt kunde jag peka ut en annan intressant växt – den brokbladiga rhododendronen ’Goldflimmer’ som du ser på bilden här nedan ihop med en vit julros. Mycket effektfull bladteckning i diskreta gula ränder. Den har en blomning i lilarosa i maj, precis som vilken som helst catawbiense. Just blomningen kunde man nästan vara utan, för det låter inte så fräscht i kombination med de gulbrokiga bladen, så jag skulle nästan vara beredd att plocka bort knopparna för att slippa blomning, i och med att bladen är så vackra. Vad tycker du?

Brokbladig rhododendron lyser upp i mörka hörn.

Nya trädgårdsböcker

Våren är tiden för boknyheter. De senaste åren har särskilt odlingsböcker för nybörjande odlare varit flest. För trädgårdsproffsen har det varit betydligt glesare mellan utgivningarna av riktig topplitteratur. Men nu har den stora trädboken äntligen kommit som vi väntat på så länge. ”Träd i urbana landskap” har alldeles nyss utkommit på Studentlitteratur och redaktörer är mina kolleger landskapsingenjörerna Henrik Sjöman och Johan Slagstedt.

En viktig bok för växtanvändaren och trädgårdsproffset har nyss utgetts på Studentlitteratur.
Boken ”Träd i urbana landskap” av redaktörerna Sjöman & Slagstedt

Det är en diger kunskapsbok som är helt i linje med hur jag arbetar med träd i min profession. Man utgår från naturen som förebild för olika planteringstyper och offrar en väsentlig del av de drygt 600 sidorna på att reda ut vilka växtplatskrav olika arter har och hur de kan matchas till stadens olika typväxtplatser. Antalet tabeller med lämpliga växter är många och har en bred artrikedom som framför allt kommer att glädja den projektör som arbetar i de lägre växtzonerna. Ett exempel på intressant tabell är växtlistan för val av arter för skelettjordsplanteringar i full sol. Det är alltså rejält detaljerat!

Tabeller och växtlistor finns det gott om i boken.

Kapitlet ”Rätt träd på rätt plats” handlar om ståndortsanpassad växtanvändning. Man begränsar sig inte bara till växtbädden, ljusförhållandena och vindutsatthet/temperatur på växtplatsen utan betänker också ev slitage och föroreningar samt planteringens framtida funktion när växterna ska väljas. Att redan vid växtvalet tänka på vilka skötselinsatser som kommer att krävas handlar om ekonomisk planering lika väl som ekologisk! Det är härligt att författarna i denna bok gått hela vägen med att ge sådan tyngd åt landskapsingenjörskonstens alla aspekter på växtvalet. Jag gläds åt att läsa den! Det enda som stör mig ganska kraftigt är de rikligt förekommande korrekturfel i texten som hade kunnat rättas till vid en sista noggrann genomläsning. De stoppar upp läsrytmen. Bildurvalet däremot stödjer texten och ger en djupare dimension av det som sägs i ord.

Medelhavstemat är fortsatt inne i trädgårdssnacket.
En helt annan typ av nyhet i bokfloran är Paula Modigs bok ”Inspirerande medelhavsträdgårdar – stilarna – växterna – stämningen”. Ett litet urval av franska, italienska, marockanska, grekiska och spanska trädgårdar beskrivs som en reseberättelse och trädgårdsvandring i var sitt kapitel. Det förekommer ingen detaljerad reseplanering, men läsaren kan via listan till trädgårdarnas egna hemsidor få aktuell information kring hur man hittar hit, öppettider mm.

Många illustrationer från medelhavsträdgårdar och medelhavsväxter kryddar texten.

 

Författaren beskriver i ord och bild sina favoriter bland medelhavsväxterna. Det är t ex fruktträd som fikon, citrus och banan, men också rena prydnadsväxter som iris, eldkrona, ros och pelargon. Man ges inte några planteringstips eller skötselråd, som jag gärna hade velat ha, utan beskrivningarna inriktar sig främst på växternas härkomst och nomenklatur. Boken fungerar främst som en inspirationsbok för snabb genomläsning. Den är rikt illustrerad med vackra helsidesbilder tagna av författaren själv.  Bilderna andas sol och värme och är en underbar väckare av den frusna vintersjälen hos trädgårdsälskare som bara går omkring och hoppas på en snar vår!

Boken ”Inspirerande medelhavsträdgårdar” kan köpas via Limone Media.

Fikon, citronträd och rosor beskrivs i text med hänsyn till ursprung och namngivning.

 

Vildväxande och förvildad primula

Jordvivan kan förvilda sig i trädgården om den får en lucker och fuktig jord.

En vårens budbärare är primulan, som vi vanligen köper som en korttidsblommande krukväxt för att ge lite färg och vårkänsla. Blomningen är kortvarig och därefter vissnar plantan ner och tynar sakta bort. Men man kan plantera ut den i rabatten och få en återkommande blomning.

Primulor är lättskötta men kortblommande växter.
Primula skymtar bakom kastanjestaket i en mässmonter.

Primulor vill ha näringsrik och välmyllad jord med stort humusinnehåll. Fuktig ska den också vara och växtplatsen kan gärna vara placerad i halvskuggigt woodland under buskar eller träd. Primulorna tar inte illa upp för direkt solljus, men jorden får inte torka ut i solgasset.

Primulan är en fuktmarksväxt som gillar halvskugga.

Vivorna här på bild är plåtade både i Skåne och Skottland. Primula vulgaris ligger närmast till hands som artnamn, och den blommar i april-maj. De enkla vita och ljusgula varianterna är främst de jag har sett förvildat. Det finns spektakulärt färgade namnsorter i rosa-violett-blått, men de är inte alltid så långlivade i trädgården. Det går att hjälpa naturen på traven och föröka vivorna med frö eller genom att dela tuvorna och sprida på dem. Se till så jordmånen är rätt och att du vattnar rikligt i början, så är det inte någon svår match att odla primula utomhus.

Primulan växer vild i Skottland.

Härliga gulblommande buskar

Ginstväxter vill ha torr och väldränerad jord i soligt läge.

Det finns ett stort antal buskar som tillhör släktet ginstar i ärtväxtfamiljen, en del hemmahörande i norra Europa och andra endast förekommande södra Europa och mellersta Asien. Blomstringstiden är ofta relativt kort och däremellan ser buskarna rätt så risiga ut, så prydnadsvärdet är väl så där. Men lyckas man omge dem med trevliga grannar som fyller på med blomning vid andra delar av året, eller fina barrväxter, så kan det vara ett trevligt tillskott i den torra rabatten.

Gulblommande färgginst doftar ärter.

Genista tinctoria är en vildväxande art i södra Sverige som blommar under sensommaren, och ur den har en vanligt förekommande namnsort G.t ’Royal Gold’ tagits fram. Färgginstens granngula blommor sitter ute på skottspetsarna men de korta, smala bladen är tämligen oansenliga. Färgginst trivs bäst på solig och varm plats i väldränerad och torr jord. I det vilda hittar man ofta ginsten uppe på sandåsar, så det är vad man ska försöka efterlikna även i trädgårdssammanhang.

På hösten kan ginstarna remontera med lite färre antal blommor.

Förra hösten såg jag blommande ginstar i oktober i Italien (ovan), men jag skulle tro att det var en remonterande blomning. De här växte på stenig, kalkrik mark precis på kanten till en olivodling. Torrt och kargt så det förslår. Möjligt att det var samma art, men jag vågar inte gissa. En annan gulblommare, som dock tillhör en annan art, är ärttörnet Ulex europaeus (nedan). Ärttörne växer längs kusterna och på ljunghedar, oftast på sandjord. Alltså även här är ståndorten torr och mager. Den förekommer vild i Danmark, och sällsynt även i Sydsverige, men jag har framför allt upplevt den taggiga gorse, som den heter på engelska, längs kusterna i Skottland. Helt ogenomtränglig, som en taggtrådsrulle!

Ärttörne är en mycket taggig buske som blommar i maj månad.

Ramslök är lundens egen vitlök

Ramslöken är en god krydda från naturens skafferi.

Ramslök är en vild lökväxt som trivs i fuktiga, halvskuggiga woodlandmiljöer. Den gillar speciellt en kalkrik jord, men vill du föra in den i trädgården så kan du bättra på förhållandena med en lucker och humusrik skogsjord som du kalkar upp med benmjöl, äggskal eller musselskal. Samma typ av ståndort och förutsättningar som julrosen gillar, så de två kan gärna växa i samma rabatt. Eller rabatt ska jag kanske inte säga, utan mer naturlik plantering. Om ramslöken skulle trivas bra hos dig så kommer den att sprida sig kopiöst. Men då är det bara att äta upp den!

Ramslöken har en vacker och skir blomma.

Ramslökens blad och stjälkar har en mjuk vitlökssmak. Smaken är som intensivast när bladen är nya och ljusgröna i april och den avtar efter blomning. Ramslöksblomningen infaller i mitten-slutet av maj och det är en underbar syn. Hela luften doftar vitlök. Men glädjen av denna marktäckare är kortvarig, för snart vissnar bladen ner och växten är till synes borta. Fast då ligger löken i jorden och förbereder sig för en ny vår.

Man kan använda ramslöken som krydda i mat.

Du kan använda ramslöksbladen i pesto eller kryddsmör och som krydda istället för vitlök i t ex tomatsås. Eller så hackar du dem fint och blandar i en kall sås med creme fraiche. Man kan också smaksätta soppor med ramslök. Det är ingen risk att bladen skulle ta slut även om man kryddar maten med ramslök varje dag – när bladen är som smakrikast så går det inte åt så många. På bilden ovan har jag plockat ramslöksblad i ett ganska sent stadium. Man ser det på att bladen är matt gröna och lite tjockare. Att frysa ramslökshack går an, men smaken är inte densamma som hos färska blad.

Ramslöken kan förökas från frö, men är lite knepig att få att gro.

Ramslöksfrö finns till salu, men det är inte helt lätt att få dem att gro. Ramslöken behöver en kylperiod för att gå ur sin frövila och det är inte så lätt att bryta den på konstgjord väg. Det bästa är att få tag i några plantor in the green och plantera dem i fukthållande, god skogsjord. Ta plantorna i god tid på säsongen, innan de hunnit gå i vila. Skövla inte i naturen, utan ta bara så många plantor du behöver för att gå igång. De kommer snabbt att sprida på sig om du valt rätt växtplats!

 

Trollhasseln står i blom

Japansk trollhassel har mindre blommor än hybriderna.
Den japanska trollhasseln blommar allra sist av (de tidiga) trollhasslarna.

Trollhasseln tillhör de tidigast blommande buskarna i vårt klimat. Beroende på vintern sätter de ofta igång redan i januari-februari. Blommorna kan närmast liknas vid ett färggrant trassel av tunna trådar, lite olika i storlek och färg beroende på vilken sort de tillhör. Många av sorterna, t ex Hamamelis x intermedia ’Pallida’ (nedan) doftar dessutom mycket gott.

Trollhasselns trassliga blommor syns redan i januari i bästa fall.

Trollhasseln är en typisk woodlandväxt som trivs i halvskugga under träd där jorden är lucker och humusrik och inte torkar ut under heta somrar. Buskarna blir inte så stora, knappt 2 meter, och de växer långsamt. Så det kan vara skäl att köpa rejäla storlekar, även om priset ofta är ganska högt, just på grund av att de växer så sakta.

Hybridtrollhassel med stora blommor blommar tidigt.

Efter blomningen för trollhasseln ett ganska tillbakadraget liv. Den gör inte mycket väsen av sig under sommaren. Buskarnas vasformiga växtsätt passar perfekt för lägre, marktäckande undervegetation och lökväxter. Men när vi kommer till hösten sprakar de igång ordentligt igen. Gul-orange och röda höstfärger lyser upp i de halvskuggiga partierna av trädgården och ger extra krydda åt mulna dagar!

 

 

Bärodlarna hukar mot ny skadeinsekt

Skadeinsekten angriper växande frukt och bär.
De röda ögonen och två mörka fläckarna är kännetecken på en Drosophila suzukii. Foto: Sanja Manduric, Jordbruksverket
Feromonfällor och lockfällor kan användas för att bekämpa olika skadeinsekter.
Färdig fälla för bekämpning av Drosophila suzuki. Foto: Biobest