Blogg

Det går visst att odla olivträd från frö

Medelhavsländernas klimat och kalkrika, steniga jord passar utmärkt för olivträd.

Olivträden är för de allra flesta av oss Medelhavsländernas symbol nummer ett, skulle jag tro.  Det är en anspråkslös och lättodlad växt som passar även den som är nybörjare på trädgård. Olivträdet trivs bäst med att stå ute om sommaren och det gillar ljus och värme. Vatten behöver det också så klart, och det är inte så torktåligt som en kaktus, men det får gärna torka upp lite mellan vattningarna. Ge regelbundet med gödsel, gärna med mycket kväve. Som de flesta växter vill olivträdet ha en svagare dos, men ofta. Därför är flytande gödsel enkelt att dosera och ge.

Olivträdet kan blomma och ge frukt även i hemförhållanden.

Den ihärdige med gott tålamod kan gärna pröva på att sätta olivkärnor för att driva egna plantor. Du kanske har med dig några riktigt mogna svarta oliver från en resa söderöver. Sätt kärnorna med spetsen uppåt i en kruka såjord. Täck krukan med en genomskinlig plastpåse eller avskuren pet-flaska. Håll jorden lätt fuktig och vänta. Det kan ta lång tid, upp till ett par månader innan kärnorna gror. Olivträd är långsamväxande, så ta det lugnt även när de första skotten börjar ta sig upp ut jorden. När plantan blivit ca 10 cm hög är det dags att plantera om den i egen kruka med kraftigare krukväxtjord uppblandat med t ex marmorkross eller små kalkstensbitar. Jordens pH får gärna vara åt det kalkrikare hållet.

När oliverna mognar blir de svarta.

Ställ din nya olivplanta varmt och ljust och när frostrisken är över kan den gärna stå ute eller i ett välventilerat uterum. Det kommer att ta lång tid innan din planta kommer i blom, men jag tycker du kan njuta av växtens vackra blad och lite knotiga växtsätt ändå. Har du inte tålamod att odla fram ett eget olivträd så finns de ju i alla tänkbara storlekar i växthandeln. Allt ifrån bordsmodellerna på 30 cm höjd till stora stamträd. Dessa är normalt ympade och har kanske både blomknoppar och oliver på plantan. Lycka till med ditt olivträd!

Citrusträd är populära medelhavsväxter

Citronträd blommar ofta med många blommor samtidigt.
Citrusträd i handeln som är drivna inför försäljning kan blomma väldigt rikligt.

Citrusträden blommar nu och de sprider sin sötsyrliga, mycket distinkta doft. Ännu får de stå inomhus eller i uterum, för det är alltjämt risk för skarpa frostnätter ute. Men snart kan man börja vänja dem vid utomhuslivet. Ta det varligt i början, så du inte bränner din planta som övervintrat i fönstret. Ljusmängden är avsevärt större utomhus och det tar några veckor att ställa om från vinterförvar till sommarlov ute.

Citrusträd blommar samtidigt som frukterna mognar.
Citroner i olika mognadsskede på trädet samtidigt som det blommar.

Eftersom vi inte har några pollinerande insekter så här års så behöver du hjälpa till för att få frukter på dina citrusträd. Ta en liten pensel för vattenfärger och för den försiktigt över blommornas ståndare så att du fångar upp det fina frömjölet. Flytta sen penseln till nästa blomma och gör likadant där. Beroende på hur många blommor som slagit ut samtidigt så flyttar du runt frömjöl från blommorna till varandra för att få till en lyckad befruktning. Jag har inte koll på när blommorna är som mest fertila, men brukar pollinera dem med pensel på detta vis flera gånger om dagen i ett par dagar. Därefter vissnar blommorna och har man då tur så börjar det ganska så snart svälla upp en liten grön knopp i blomfästet där fruktanlaget sitter.

Citrusträd blommar samtidigt som du kan skörda frukt.

Citrusträd är näringskrävande växter. De vill ha rikligt med kväve och även järn. Gärna en svagt sur jord och kalkfritt vatten. Det bästa sättet att få rätt proportioner på gödseln är att ge speciell citrusnäring i vattnet. Man gödslar året om, eftersom de ständigt har frukter i mogningsskede. Att få fram en ätbar citron tar minst ett år, så det är en långsam process. Och det är ingen idé att du plockar frukterna i förtid, för citrusfrukter mognar endast så länge de sitter kvar på plantan. Tänk också på att inte övervattna ditt citrusträd. Jorden ska hinna torka ut lite mellan vattningarna. Det får inte heller bli vatten stående på fatet, då har du gett för mycket. Kruktassar är bra till citruskrukor, då rinner överskottsvattnet alltid bort och du riskerar inte att rötterna drunknar.

Ett citronträd ska stå inomhus på vintern, men flyttas ut i solen om sommaren.

Vårkänslor från trädgårdsmässan i Malmö

Emaljerad kaffekanna och perennen spetsmössa ton i ton.
Svenska Moderådets monter lockade med gammaldags romantiska växter och prylar.

Solen kunde inte ha kommit lägligare. För de senaste dagarna har det varit trädgårdsmässa i Malmö. Och trädgårdsintresset kräver sol och värme för att komma igång. Minns hur erbarmligt dåligt det var ifjol. Brätte på brätte av långsträckta penséer fick slängas på tippen eftersom det var en så kall vår att ingen vågade plantera ut några krukor. Det blev en sorglig historia för hela växthandeln och många företag hämtade sig inte efter tappet de haft det första halvåret. Men i år ser jag hoppfullt på säsongen som kommer. Gräset grönskar redan i hästarnas sommarhage och vårlökarna är i full blom fast det inte ens är halva mars.

Att odla sin egen mat eller kryddor är supertrendigt just nu.
Ätbara grödor är något du måste odla nu i sommar!

Bjuder på lite vårbilder från mässan.

Lavendel och salvia är aromatiska växter som passar även för den lilla trädgården.

 

Vit hortensia smälter fint ihop med det sträva gräset japansk starr i vitt och grönt.
Vitt och grönt i en hörna av Flyinge Plantshops monter ritad av min kollega Annika Sjölin Waerner.
Örter och kryddväxter passar bra att plantera i en upphöjd växtbädd.
En upphöjd örtagård tar lite plats och är lätt att sköta.
Ett lusthus för dig som vill skapa innekänsla utomhus.
Det rymliga lusthuset i Flyinge Plantshops monter drog många blickar till sig.

Kungsängsliljor är underbart vackra vårväxter som kräver en kalkrik jordmån.

Floristkonstverk kan bestå av olika naturmaterial som blommor, grenar, löv.
Handväskan täckt av murgröneblad som floristeleven Jennie Nilsson från Hvilan Utbildning lagt ner timmar och åter timmar på.

 

 

Vad ska träden vara bra för?

Träden ger skugga, luftrening, dränering och syre.

Det händer, tack och lov allt mer sällan, att man ser nybyggen där den nya tomtägaren bestämt sig för att skövla rent och plana ut marken till en jämn nivå. För här ska det anläggas gräsmatta! Träden skräpar ner med sina löv och ger skugga, säger man. En jämn, smaragdgrön gräsmatta är status. Och den ska vara lätt att klippa med den nyinskaffade åkgräsklipparen. Bruum bruum liksom. Okunskap skyller jag på, för jag tror egentligen inte att man tänkt på vad träden ger oss alla.

Nyutspruckna blad av Cercidiphyllum japonicum är vackra i vårsolen.

Synen på ett träd beror lite på vem du frågar. Ur ett hälsoperspektiv är trädens förmåga att filtrera luftföroreningar och dämpa buller från ex trafik uppenbar. Träden bidrar till ett utbyte mellan koldioxid-syre, de dämpar vinden och reglerar temperaturen. På blöta eller översvämningsdrabbade platser står träden för en naturlig dränering av markvatten. Ornitologen drar fram fåglarnas möjlighet att söka skydd för sina bon och mat i form av larver och fullvuxna insekter. Kulturmiljönissen och miljömuppen värnar om träden för den biologiska mångfaldens bevarande i landskapet och de historiska parkanläggningarna. För landskapsarkitekten formar träden siktlinjer och stoppunkter för både blick och rörelse.

Gamla träd hyser mängder av insekter och djur i sitt lilla mikroekosystem.

Artrikedomen i ett gammalt träd kan vara avsevärt större än i 100 unga, nyplanterade träd. I håligheterna finns det plats för fladdermöss och hålhäckande fåglar. Under den skrovliga barken lever miljontals små kryp och i finrötternas samspel med jorden finns en lika stor artrikedom dolt under förnan i markytan. Och det här gäller inte bara längst inne i en urskog, utan lika väl i parkmiljö mitt inne i stan. Det är helt fantastiskt!

Även golfbanan behöver träd för att bli attraktiv.
Utan minsta träd hade golfbanan varit en ödslig upplevelse.

Trädens sociala värden gäller inte bara hälsoaspekten med luftrening, utan även kopplat till sammanhang som rekreation, motion, meditativa upplevelser, lek, sorgearbete och avkoppling. Själv är jag uppvuxen i en skogsrik bygd, där naturen och skogen var våra enda ”lekplatser”. Jag känner ett väldigt lugn och en otrolig avkoppling av att vistas i trädens närhet. I skogen är jag aldrig rädd. Inte ens för att gå vilse, eller för att bli anfallen av vilda djur. När jag kommer in bland träden sjunker pulsfrekvensen och blodtrycket och jag blir alldeles stilla inombords. Oberoende om jag jobbar fysiskt med att ta rätt på ved, plockar svamp och bär eller bara sätter mig ner med en fika.

Träden blir samlingspunkter och skydd för solen en het dag.

Kebony, ett nytt trämaterial för utemiljöer

Trädäck ute i havsbandet möter stort slitage från väder, vågor och vind.
Alla bilder från kebony.se

Det pratas en del om Kebony just nu. Kebony är inget nytt regnskogsträslag, utan en behandlingsmetod för vanliga nordiska träslag som tall och lönn. Ämnet som används för impregnering av träet är givetvis högst hemligt, men det sägs vara helt miljövänliga biologiska restprodukter. Man kan ju undra var det kommer från.

Träet impregneras på fabrik, torkas innan det är försäljningsklart.

Träets fibrer inkapslas med den här hemliga impregneringsvätskan och virket torkas därefter innan det går ut till försäljning. Impregneringen kallas för en furfurylationsprocess och ger träet en mörkbrun färg som liknar teak, ipé, mahogny och andra tropiska träslag. Med tiden får träet en silvergrå patina om det lämnas obehandlat. Och det ska inte behövas någon mer ytbehandling, enligt tillverkaren. De säger också att den stora fördelen med Kebonyträ är motståndskraften mot väder och slitage. Andra fördelar är mycket god motståndskraft mot nedbrytning, ökad hårdhet och lång livslängd. Kebony är Svanenmärkt.

Trädäck behöver normalt impregneras för att tåla fukt och väta.

Kebony kan användas till all slags utomhuskonstruktioner – trädäck, väggbeklädnad, speciella byggnadskonstruktioner, möbler och båtvirke, allt enligt deras hemsida. Prismässigt lägger sig Kebony mellan vanligt tryckimpregnerat trä och de mörka tropiska träslagen. Metoden är utvecklad i Norge, men produkterna säljs även i övriga Norden. De första omnämnandena om Kebonymetoden i press kom 2008, så man har hunnit prova byggträet under några år.

Bryggor och trädäck är utsatta konstruktioner som kräver hållbara träslag.

Längtar efter vår!

De första vårblommorna är underbara vårtecken.

Kvällarna blir allt längre och redan nu kan man rida ut till klockan 18, vilket är rena drömmen efter en mörk vinter. Men tålamodet med den vinter som trots allt råder i almanackan är inte så långt, utan jag skulle helst vilja att det blev vår NU. Antar att vi kommer att drabbas av ett stort antal bakslag innan det blir riktig vår. Men nu har vi ändå en enorm fördel denna vår och det är den snöfria marken och relativt varma temperaturen som gör att många trädgårdsjobb kan tjuvstarta redan nu. Det ger en längre startsträcka än vanligt. Kanske ska jag i år hinna med några av de projekt som blivit liggande i idébanken på grund av tidsbrist?

Pärlhyacinter finns i blått och vitt och de är lämpliga att plantera inomhus för vårkänsla.

Redan nu kan man hitta olika lökväxter i handeln som gör sig fint i kruka inomhus. Ställ krukan i en vacker, gammal sockerskål eller större porslinsmugg. Du kan också vira ett grovt vaxat papper runt om krukan och binda om med en ljuv rosett. Efter att krukan blommat ut sätter du rotknölarna på tork och planterar ut dem till hösten. Pärlhyacinterna har en ljuvlig doft när de kommer in. Märker man knappt av annars när de bor i rabatten.

Vårstjärnan sprider sig villigt bland buskar och blommar tidigt om våren.

Den skira vårstjärnan Chionodoxa (ovan ihop med några få Scilla) kan man också köpa i kruka. Det är en lökväxt som passar utmärkt för förvildning under lövfällande buskar och häckar. Den brer gärna ut sig i gräsmattan. Vårstjärnan skiljer du från sin släkting scillan på de uppåtriktade blommorna som ofta är tydligt tvåfärgade, oftast blå och vita. Scillans blomma är en nedåthängande klocka i mellanblå färg.

Hyacinternas starka doft blir angenämare om man planterar dem utomhus i rabatt eller kruka.

Hyacinten börjar jag gilla mer och mer och då speciellt som uteväxt. Man kan plantera den i kruka eller i rabatt. Med åldern blir blommorna glesare och mer gracila och det är väldigt snyggt ihop med en matta av marktäckande perenner eller andra bladväxter. De blir också ofta flerstjälkiga med tiden. Välj en solig och varm planteringsplats och jorden måste vara väldränerad, annars ruttnar knölarna bort under vintern.

Det blev ett blåblommigt inlägg som doftar av vår. Jag kan knappt stilla mig för det kliar så i fingrarna att sätta igång där ute. Får ta och gräva upp en tuva snödroppar om inte annat!

Nya spännande fröer våren 2014!

Vit lavendel med täta blommor är en frönyhet i vår.
Foto: Fleuroselect

Har du länge drömt om ett hav av väldoftande lavendel som drar till sig traktens alla fjärilar? Det har kommit en ny, tätblommande lavendelnyhet som kan frösås med frö från Weibulls. Sorten heter Lavandula angustifolia ’Ellagance Snow’ när du letar efter den internationellt, men på Weibulls fröpåse kallas den ’Elegance Snow’.

Samma växt alltså. Den är lätt att föröka från frö, alltså så dem nu och ställ sådderna utomhus övertäckta med fiberduk. Fröna behöver en sval period för att gro. Har du tur så att de gror nu kan du få en sparsam blomning redan till sensommaren. Glöm inte att lavendel föredrar en varm och solig växtplats med genomsläpplig, sandblandad jord.

 

Penstemon x mexicale ’Carillo’ är en läckert mörkrosa ettårig växt som du sår inomhus nu i februari-mars och sätter ut när frostrisken är över. Penstemon, som den kallas även på svenska, är inte jättevanlig i odling. Kan vara lite allmänt kinkig och ruttnar lätt bort om man övervattnar den. Men det här var en trevlig, låg sort som skulle kunna passa som kantväxt i en solig rabatt eller kruka med genomsläpplig jord. Jag gillar det lite trassliga utseendet som gör att den väver in sig med andra växter.

Penstemon finns med blå, rosa och röda blommor.
Foto: Impecta
Den himmelsblå ängssalvian är en nyhet för i år.
Foto: Jelitto

Den ljusblå ängssalvian Salvia pratensis ’Sky Dance’ är en perenn nyhet som du kan så från frö nu i februari. Den hinner blomma redan första året i juli-augusti och passar i den soliga rabatten.  Ängssalvian blir ca 50 cm hög och har ett tätt förgrenat bladverk. Efter blomning klipper du ner den för att få ett nytt, sent blomflor under hösten.

Släktet salvior har ett mycket intressant pollineringstrick som jag bara inte kan låta bli att ta upp här. En liten biologilektion alltså. Det här tricket grundar sig i blommans speciella konstruktion och utseende. Kolla bilden nedan. När en humla sticker in huvudet för att hämta nektar som ligger i botten av kronröret inne i gapet, rör den vid en hävstång (som tyvärr inte syns på bilden). Hävstången täpper till ingången till röret och måste knuffas uppåt för att humlan ska komma in till nektarförrådet. Då rör sig de två ståndarknapparna (med gult frömjöl) neråt och träffar insektens lurviga rygg. När insekten därefter flyger vidare till nästa blomma kan det pollen den för med sig hamna på pistillens märke, som hänger långt ut ur kronan. Naturens små under!

Blomman hos salviaarter har en mycket speciell konstruktion.
Foto: anatomicalproducts.com

Korrekt buskbeskärning ser man alldeles för sällan

Det är lite konstigt egentligen att många buskar och träd nästan blir förstörda av okunnigt folk som ändå tycker att de har rätt att våldföra sig på växterna. Jag tycker det är väldigt ledsamt, för många gånger så förkortas livstiden betydligt hos de här plantorna. Orsaken till att man ger sig på och beskär buskar och träd är ofta att de är för stora för den plats där de växer. Det är inte för att man anser att grenverket behöver föryngras. Friväxande buskar blir med åren tunga och oformliga och de gamla grenarna mottagliga för sjukdomsangrepp. Därför bör de föryngras med jämna mellanrum.

Vaktmästarbeskärning av enstaka buskar kan gå, men hela buskage ser förfärligt ut.
Massplantering av måbär som beskurits så att varje enskild buske formats som en glödlampa. Ger  omfattande ogräsproblem som kostar pengar.

Föryngringsbeskärning kan i bästa fall göras radikalt genom att skära ner alla grenar till 10-20 cm över marken. För lättföryngrade arter som aronia, syren, korneller, weigela, spirea, vresros, liguster och paradisbuske är det här en bra metod som dessutom sparar tid. Har man stora buskage av samma art i offentliga planteringar brukar jag rekommendera att man skär ner en rad åt gången och sedan fortsätter med nästa rad följande år, så blir det inte någon kalhyggeseffekt, utan man har ett visst skydd kvar och får uppleva en blomning. Passar inte det kan man istället välja att ta bort var annan eller var tredje buske och på ett par års sikt föryngra hela buskaget. Total nedskärning ska alltid kompletteras med gödsling och jordförbättring med kompostjord eller annan näring eftersom buskarna förlorar mycket energi vid denna åtgärd.

Korneller kan beskäras radikalt .
Korneller som hade behövt en total nedskärning 10 cm ovan mark för att komma igen med friska grenar.

Det bästa beskärningssättet är beroende på vilken art vi talar om. Vissa buskar har svårt att föryngra sig om man skär i äldre ved. Till dem hör bl a magnolia, rönnsumak, ginst, trollhassel och gullregn. Utseendet blir helt förstört av de framväxande vattenskotten, så här ska man hellre låta bli att gå på med sekatören. I värsta fall blir man tvungen att gräva upp hela växten och sätta en ny, mer passande art. Det finns också buskar som är svårföryngrade och där man bäst delar upp beskärningen på flera år och istället satsar på en grengallring istället för en total nedskärning.

Forsythia gallras ur med jämna mellanrum.
Häckklippta forsythia med massor av gamla grenar som hade behövt gallras ur ända ner till marken.

Buskar som du ska gallra ur genom en flerårig process är t ex pärlbuske, rhododendron, rosenkvitten, cotoneaster, try och bukettaplar. Jag brukar också föredra att gallra ur forsythia, schersmin och syren eftersom man då kan njuta av blomningen redan inkommande sommar trots gallring. Nedskärning av buskar som blommar på flerårsskott medför ju utebliven blomning just det året. Och det är ju lite synd.

Behåll buskagen hela så slipper du också ogräs.
Ligusterplantor som formats som glödlampor gör ingen glad.

Den sk vaktmästarbeskärningen är väl ändå den typ av beskärning som man ser allra mest av ute i grönområdena, trots att denna återkommande toppningsmetod inte förekommer i några böcker. Återkommande toppning är något man praktiserar på häckar, men på andra buskar borde det vara förbjudet. Det blir inget annat än risbuskar efter en sådan klippning. Ofta får man in svampsjukdomar i buskagen eftersom växterna blir försvagade av den ständiga inkortningen. Formen blir förskräcklig och på köpet blir det en massa ogräs som ska rensas. Och någon blomning lär man inte uppleva, eftersom de blommande skotten tas bort varje år. Så snälla, gör inte så, det skär i mitt hjärta varje gång jag får se det.

 

Vårtecknen radar upp sig i trädgården

Mossan växer när temperaturen är låg.
Se så mjuk och fin mossmatta jag har!

Det är bara början av februari ännu, jag vet. Men vi skåningar är heta på det så fort snön har smält så ska det liksom vara vår. Och solens korta visiter gör ju sitt till att väcka hoppet. Januari månad var en sällsynt mörk historia: 7 soltimmar uppmättes i Lund. Så nu när det blir lite solchanser så trycker man upp det glåmiga ansiktet mot de värmande strålarna. För det är faktiskt en hel del värme i solen redan nu.

Mullvadarna trivs under snön och gräver gångar.
Det är inte lätt att hålla en paradgräsmatta. Jag har gett upp.

Och så fort snön försvann blev det gegga i hästhagarna, iskana på vägen och strax kom mullvadshögarna fram. Det måste vara rekord i högtäthet i år. Och det verkar vara likadant hos alla. En liten katt rår inte på de rackarna.

Bambun är egentligen en vintergrön växt, men kan frysa ner om vintern.
Bambun har klarat denna korta vinter bra och behållit sina löv.

Men när jag går här i trädgården kan jag bara förundras över hur snabbt de reagerar på minsta värme. Växterna står otåligt och väntar på att få komma upp och spricka ut. Se här vad jag hittade:

Dagliljan är snabb i starten om våren.
Dagliljorna står i startgroparna med sina vackra ljust-ljusgröna skott.
Fingerborgsblomman är en tvåårig växt.
Fingerborgsblommans bladrosett växte fram under fjolåret och i år blir det blom!
Rabarbern kommer tidigt och skjuter små röda knoppar.
Tjohoo här kommer det gulligaste lilla rabarberblad!

 

 

Lilla stjärnan våtarv är en riktig odåga

Den är ett av våra mest hatade ogräs, men för några få som vet bättre en vitamin- och mineralspäckad delikatess. Våtarv, nate, fågelgräs, vannare, fettagg, vassarv och på engelska chickweed. En enorm uppsättning namn har den i folkmun, men heter Stellaria media på latin. Våtarv är Carl von Linnés favoritnamn på denna krypande växt som sprider sig som elden.

Våtarven är en enormt spridningsvillig växt.

Våtarven finns över hela världen där det över huvud taget växer någonting. Det är en ettårig växt som mycket väl hinner producera frö två-tre gånger per säsong. Utöver fröspridning så slår den lätt nya rötter när den kryper längs marken. Bryts en tunn stjälk av slår den lätt rot, så det är ett besvärligt ogräs att rensa. Men den vill ha fuktig och näringsrik jord för att utvecklas riktigt väl. Men vill det sig illa så tar den på ett par veckor över helt i trädgårdens skuggigare partier. Bladmassa och rotsystem bildar då en sammanhängande, tät matta som lätt konkurrerar ut svagare grödor. Och ja, jag har varit med om det, fast jag glömde att fota jätteplantan.

Våtarven är dessutom en intelligent växt som utnyttjar växtrörelser, sk tropismer. När det blir sen kväll viker den ihop bladen mot stjälken. På så sätt sparas bladens värme, istället för att stråla ut i natten. En annan rörelse som förekommer hos våtarven är då den viker ner bladskaftet till en befruktad blomma. Det ger större chans till befruktning för de andra blommorna i samma knippe. När fröna mognat vinklas skaftet uppåt igen. Är vädret soligt och torrt öppnar sig fröhuset så att fröna exponeras för omvärlden. Men vid minsta fuktpust slår fröhuset igen sina flikar för att skydda fröna. Jätteintressant, och detta lärde jag mig nyligen i tidskriften Natur & Trädgård.

Våtarven sprider sig villigt som frö eller rotbit, stickling.

Den saftiga stjälken gör våtarven krispig och god i sallader. Det är välkänt, även om jag själv inte provat ännu.  Ju spädare skotten är, desto godare är de. Men jag minns också hur farmors höns kastade sig över tuvorna man slängde in i hönsgården som barn. Man kan gärna mortla våtarven till pesto eller smörfräsa den och smaksätta med citronsaft och salt. Smaken ska vara lik spenat. Och näringsmässigt ligger den inte alls efter. Hör bara – 15 procent av växtens vikt är rena proteiner. Innehållet av kolhydrater och mineraler och spårämnen är också väldigt högt för en grön växt. Dessutom innehåller späda blad mängder av C-vitamin, antioxidanter och betakaroten. Så jag får nog omvärdera våtarven och spara några plantor i landet för att äta upp dem!

Våtarven har en vacker, stjärnformig blomma.