Blogg

Härligt att böka i kompostjorden!

Hann med några timmars grävande och rensande i helgen. Det är faktiskt det bästa jag vet med trädgårdsodling, att få greja med jorden. Jag bara älskar mylla! Mina lärarkolleger på skolan brukar höja lite på ögonbrynet när jag säger det och jag fattar väl att det inte anses så sexigt, men det ger mig en enorm tillfredsställelse att lyckas med sin jord. Det spelar ingen roll hur dyra och fina växter man köper om inte jorden är bra så blir det ändå bara pannkaka av alltihop. Viktigt att tänka på även för den nyväckta trädgårdsentusiasten som börjat med stadsodling.

Den tidigare styva leran är nu smulig och fin med hög mullhalt.
Så här smulig och fin är min fd styva lera numera.

Grunden till en bra odlingsjord är givetvis den matjord du har på platsen. Den kan vara sandig eller lerig, gulbrun eller svart eller något obestämt mitt emellan. Men den är sällan så perfekt att det inte lönar sig att göra den ännu bättre. Sandjorden är den snabba jorden som fort blir varm och odlingsklar på våren. Den är porös och väldränerad, men torkar lätt ut och du måste gödsla ofta, eftersom det bara rinner rätt igenom den. Lerjorden är den feta och näringsrika. Den håller vatten bra, men är svår att gräva i förutom när jorden har exakt rätt vattenmängd. Och dessutom värms den upp väldigt sakta på våren, så man får vänta med sådden.

På hösten gräver du ner löv i jorden som får multna över vintern.
På hösten gräver jag ner löv i landen som får förmultna över vintern.

 Vad lär vi oss av detta? Jo att man helst ska blanda lite av varje för att få den bästa odlingsjorden. Jag som har en naturligt styv lera öser på med grus, torv, hästgödsel och kompostjord varje vår. Om jag hinner med så till hösten vänder jag ner löv och kanske lite halm som får förmultna över vintern. Efter 7 år kan jag säga att jag har fått en fin jord. Det ger sig alltså inte gratis. Men det är ju just därför som det är så underbart att peta i den.

Pallkragar är ypperliga som kompostbehållare för trädgårdsavfall.Vad gör man då kompost av? Jag har två komposter. En sluten behållare (tunna med lock) för köksavfall som teblad, kaffesump, potatisskal, blomkålsblast, äppelskruttar och sånt där. Sen en öppen (pallkragar) med trädgårdsavfall där jag samlar och varvar löv, gräsklipp, slängda blommor, salladsblad och så vidare. Båda tömmer jag nu till våren. Det går fort och lätt att flytta komposten med hjälp av pallkragarna. Tar först och sprider ut det sista av fjolårets jord. Sedan på med några pallkragar och så börjar jag fylla dem med innehållet i kökskomposten och därefter den fulla trädgårdskompostlådan. Det färskaste och grövsta som ligger överst hamnar underst i den nya högen. An efter som den stora högen minskar lyfter du över pallkragar till den nya högen så det får plats. När allt grovt material bytt låda har du en hög färdig jord kvar i botten på den gamla lådan. Vill du vara riktigt noga så kan du sålla den genom ett finmaskigt nät för att få bort grövre pinnar. Annars blir allt detta prima jordförbättring med sin lite grova struktur. Fortsätt nu att mata den nya kompostlådan med nytt material hela sommaren och hösten. Öka på med fler pallkragar när avfallet når ända upp till kanten. Det sjunker ihop så sakta medan det förmultnar. Och nästa vår gör du om proceduren med materialförflyttningen igen. Kretsloppet är fullbordat.

Mullrik mörk jord som innehåller mycket torv.
Torvblandad mörk jord som är lätt att gräva i.

Rivstarta odlingssäsongen i en varmbänk

En varmbänk eller varmbädd används framför allt tidigt på våren innan jordtemperaturen ute i landen är tillräckligt hög för att kunna så. Den bygger på principen att färsk gödsel brinner och utvecklar värme. Så här gör du:

Gräv en grop, ca 50 cm djup och i storlek av en pallkrage – 80×120 cm. Lägg matjorden åt sidan och forma gravens kanter så raka som möjligt. Fyll graven med den färska hästgödseln, gärna uppblandad med halm. Trampa till det ordentligt mellan varven och fyll på ända upp till den ursprungliga marknivån. Vattna ordentligt för att få igång nedbrytningsprocessen och få den att hålla igång så länge som möjligt.

En varmbänk med färsk gödsel skapar värme när gödseln bränns ner.

Därefter lägger du på en pallkrage och fyller den med matjord att odla i. Hästgödseln ska bara agera värmeaggregat för rötterna. Täck hela kalaset med ett gammalt fönster i lämplig storlek eller en plastbit uppspänd på båge om du inte har något fönster. Du kommer att behöva både täcka till natten och vädra på dagen, så det måste vara lätt att hantera. Sen brukar jag låta bädden stå några dagar för att komma igång innan jag sår.

Vad kan man odla i varmbädd? Tja, det mesta faktiskt. Dill, olika sorters sallad och rädisor brukar jag alltid ha med i vårens första sådd. Rädisorna blir klara på nolltid och dillen blir ofta bra mycket bättre än ute i trädgårdslandet. Sedan går det givetvis att så om när du skördat den första omgången. T ex ruccola är ju en snabb gröda som ska ätas ung. Den kan man återkomma med flera gånger under sommaren. Efter ett tag märker du att jorden sjunker ihop och värmeeffekten avtar. Men då är vi redan inne i sommarperioden och det är inga problem att odla ute i vanlig trädgårdsjord. Använd den förbrunna stallgödseln som jordförbättring nästa år. Då gräver du bort allt och lägger det på blommor och trädgårdsland. Sedan är det bara att börja om igen i samma grop.

Duka vackert med blommor

Grenar, mossa, ett gammalt fågelbo och så vackra blommor blir ett vackert välkomnande vid entrén.
Ett tätt arrangemang av döda kvistar, ett hittat fågelbo, lite runda stenar och så vackra blommor ovanpå det.

Visst blir jag glad av blommor, varför skulle jag annars hålla på med det som yrke? Men att glädja andra med blommor är nästan ännu större. Att ge den lilla inspirationsklick som man kan behöva när allt bara står stilla. Det är så roligt, och jag blir så glad för alla fina kommentarer från er när vi lyckats nå varandra via blommorna och trädgården!

Små läckra violer i små läckra porslinskoppar blir en vacker bordsdekoration.

Har gjort lite vårinspiration både inne och ute nu när vintern kanske äntligen ska vända och vi går mot ljuset och värmen. Håll ut ett tag till och gör det vackert för dig där du finns varje dag. Interiörbilderna kommer från Mor Ágústas Garage i Harlösa som jag blomsterpimpade inför vår gemensamma öppet hus-kväll för några dagar sedan. Utebilderna är tagna här hemma.

Pynta middagsbordet med blommor till fest och vardag.

Det är inga dyra arrangemang detta handlar om. Fyndat på loppis, plockat i skogen och så några enkla blommor till det. Penséerna är billiga nu och som du ser så behöver det inte vara en 20-pack tulpaner för att ge effekt. Vackert placerade i smala glasvaser eller -flaskor så blir det väldigt effektfullt ändå.

Glas och blommor hör så klart ihop. Blått glas är extra vackert i det tunna ljuset.
Glas och blommor hör så klart ihop. Blått glas är extra vackert i det tunna ljuset.

Ljuva pasteller i en övrigt vit inredning piggar upp.

Underbara penséer är numera våra första vårblommor

Isiga nyanser av blått och vitt i en zinkkruka harmonierar fint i färg.

I början av mars brukar man kunna ställa ut de första krukorna med penséer i Skåne. Ibland måste de skyddas med en tidning eller fiberduk över extra kalla nätter. Eller så lyfter man helt enkelt in krukan över natten. Men i år har det inte varit tal om någon marsplantering på många håll för att jordpåsarna har varit isfrusna. Och det är klart att även om blommorna böjer på nacken och hukar när kylan trycker på så hade de nog haft svårt att återhämta sig när det varit så segkallt som i år.

Penséer i massor har en härlig effekt.

Men nu är det dags, för vi ska tydligen ha passerat den sista frostnatten för den här gången. Längre uppåt i landet och i södra Finland vet jag att snön ligger kvar ännu, så ni får ge er till tåls ett tag till. Odlarna börjar få problem med både platsbrist i växthusen och långa, rangliga plantor, så de behöver all hjälp att tömma sina lager nu snabbt. Så skynda och köp! Och passa på att arrangera små stilleben med penséer. Billigare blommor finns knappast att leka med.

En liten småblommig viol kan stå i en vacker kopp.

Kan en blomma se mänsklig ut? I så fall är nog den här pensén ett litet barn.

Färgmodet växlar lite över åren. Det verkar som att de knalligaste färgerna är lite ute och att man just nu gärna vill ha schatterade färger. Som den akvarelliga isblå varianten här ovan. Helt underbar! Vitt är alltid fräscht, men efter en lång vinter med mycket snö så brukar inte vitt sälja. Så jag tror nog mer på de blandade blå, gärna med ett litet ansikte som på blomman ovan. Eller kanske kommer de rödbruna färgerna tillbaka igen. Se bilden längst ner. De har varit lite borta ett tag. Gör sig fint ihop med orangegul gyllenlack eller ranunkel i samma kruka.

Trefärgade penséer med vackra färgblandningar vill vi ha!

Penséerna är lättskötta, om än inte så långlivade. Ställ dem ljust och vattna med näringslösning en gång i veckan. Plocka alltid bort vissna blommor, så tvingar du fram nya knoppar. Får blomman sätta frö så nöjer den sig med det och slutar snart att blomma. Fast någon frökapsel blir det ju alltid som sprätter iväg. Det märker du till hösten när de nya plantorna grott och det dyker upp märkliga färgkombinationer som du kanappt har sett förr. Det är p g a att avkomman inte är stabil i färg, utan den kan bli lite hur som. Och det är svårt att rensa bort de här små liven när de väl tagit sig fram på egen hand, så ofta går jag runt om där de små bebisarna växer i grusgången.

Mörkröda penséer med en dragning åt brunt.

Hjälp – vår gräsmatta är bara mossa!

Höstlöv är bra långtidsverkande gödsel för gräsmattan.
Höstlöv är bra humustillskott och långtidsverkande gödsel för gräsmattan.

Som trädgårdskonsult får jag ofta frågor om mossmattor av bekymrade trädgårdsägare. En äldre gräsmatta kan rätt så snabbt tas över av mossor om man upphör med tidigare intensiv skötsel. Gräsmattan kanske ha blivit gödslad och kalkad flera gånger per säsong samt vattnad vid torka. Då har gräset vant sig vid underhållet och har svårt att klara sig på egen hand. Näringsbrist och skugga är de vanligaste orsakerna till mossa i gräsmattan. Mossan klarar sig med lite näring och den konkurrerar snabbt ut de svagare grässorterna. En moderat gödsling gynnar starkväxande och vitala gräs och håller tillbaka mossa. Med moderat menar jag ett par gånger per säsong och lite under rekommenderad dos på gödselförpackningen. Tänk på att ju mer gödsel desto mer vatten krävs det och desto mer får du klippa. Så ur kretsloppssynpunkt tycker jag det är bäst att hålla tillbaka lite med gödseln.

Mossa i gräsmattan kräver mycket jobb att bli av med.

Mossa kan också bero på att pH är lågt. Gräset trivs sämre och då ser mossan sin chans. Kalkning av gräsmattan återställer pH-balansen och gynnar gräset. Men kalkning är en långsam process och det behöver man inte göra varje år. Välj ett långsamverkande kalkmedel så håller effekten i sig många år.

Vänta med vårgödslingen tills gräset börjat växa. Det brukar bli vid +10 grader. När du ska gödsla – använd helst särskild gräsmattegödsel. Den innehåller extra kväve som gräset behöver mycket av. En spridarvagn ger rätt dosering och ett jämnt spridningsresultat. Tänk också på att låta gräsklippet ligga kvar några gånger per månad, om du annars brukar samla in klippet. Gräsklipp innehåller mycket kväve och ger dessutom mat till maskar och andra nedbrytare. Men det får inte bli tjocka tussar, utan gräsklippet ska trilla ner mellan grässtråna. Så täta klippningar alltså om klippet ska ligga kvar!

Det viktigaste gödslingstipset är detsamma för gräsmattan som för rabatter och andra odlingar: gödsla helst när det regnar. Då smälter gödselkornen snabbt och kommer växterna till godo. Annars är det lätt hänt att de bränner hål på bladen och du får gula fläckar i gräset. Om du inte väntar ut regnet får du vattna ner gödseln istället.

En längre gräsmatta med ängsblommor i partier är väl så vacker.
Min egen gräsmatta ser mer ut så här med lite olika blommor och örter.

Sen är det alltid mycket tal om mossrivning och vertikalskärning för att bli av med mossan. Men min erfarenhet är att det blir bara värre. Ska man slita bort mossan med räfsa eller rivare så ska man också dammsuga upp varenda liten mossbit. Mossan har ju den fantastiska egenskapen att varje liten del är grobar och det betyder att du snarare hjälper mossan att sprida sig över hela gräsytan än att du bekämpar den. Vertikalskärning är en bra metod för att lufta gräsmattan och stimulera till ökad skottbildning hos gräsen, men för mossan blir den ett extra lyft.

Varför tappar olivträdet bladen om våren?

Olivträdet kan sätta frukt även i vårt kalla klimat.

Jag plockade ner mitt olivträd från den svala övervinteringen på vinden till det 19-gradiga sovrummet i början av mars för att ge det en liten tillväxtperiod innan det skulle få stå ute om dagarna i vårvädret. Men det blev inget vårväder i mars och nu står jag med ett olivträd som börjat växa till sig ordentligt och som längtar efter ljus. En sak kan man vara säker på och det är att vädret kan man inte styra. Men det här får bli sista året, nästa vår har jag åtminstone ett växthus att ställa det i under mars månad.

Olivträdet blomma i april-juni med små gulvita blommor.
Olivträdet blommar i april-juni med små gulvita, vindpollinerade blommor.

Många, liksom jag upplever att deras medelhavsväxter har svårt att klara sig igenom vintern och våren, utan ohyra, med livet i behåll. Ofta blir det ett kraftigt bladfall just i skarven mellan årstiderna. Men för dessa växter är det snarare sommaren som är den svåra årstiden när de växer i sin naturliga miljö. Dagstemperaturen går lätt över 40 grader och marktemperaturen kan sträcka sig upp emot 70 grader. Då gäller det att ha ett smart avdunstningsskydd för att hålla inne med så mycket som möjligt av vatten. Håriga, silvriga blad och små klyvöppningar är ofta deras recept för att förhindra onödig avdunstning. Ibland kan man dessutom se att de rullar ihop bladen som en extra åtgärd.

Olivträdet kan få ullöss om det förvaras alltför mörkt och varmt.
Ullössen skyddas av ett bomullsliknande ludd som syns i grenvinklar och på unga skott.

 Problemet hos oss i kalla Norden är istället förvaringen vintertid. Den som har tur äger ett tempererat uterum. Under vintern är det toppen för ett olivträd med ljus förvaring i 5-10 plusgrader. Då behöver de nästan inget vatten alls. Men när solen börjar värma fram mot vårkanten och trädet sätter igång att växa glömmer vi just bort att vattna. Får olivträdet inget tillskott av vatten som täcker den ökade tillväxten och avdunstningen så faller bladen. Man kan höra det rassla och ser med fasa framför sig ett skalperat olivträdsskelett.

Olivträden behöver vatten när de startar tillväxten.
Olivträden, ett litet och ett stort har fått komma ut.

Men oftast är det ingen fara – det kommer fram nya blad under sommaren när du släppt ut växten på grönbete. Men för att undvika rasslet – passa med vattenkannan ett par gånger i veckan. Och håll koll efter skadegörare. Ullöss är vanliga på olivträd. Du ser det som vita bomullstussar som hänger i grenarna. Därinne sitter de små lössen skyddade. Klipp bort angripna grenar och tryck ner Provadopinnar i jorden. Man kan försöka duscha med såpalösning också, men det kräver uthållighet. Det gäller att inte ge upp!

Vintergäcken tittar upp tidigt om våren

Vintergäcken trivs bra i skogsbrynet som värms upp tidigt om våren.

Beroende på plats så kan du få se vintergäckens gula bollar genom snön redan i februari. Längs solvärmda husväggar och i tidigt uppvärmda rabatter trycker den sig upp och bryr sig inte ett dugg om kalla nätter och sena snöoväder. Vintergäcken härstammar från Mellaneuropa och sprider sig lätt med både sidoknölar och frön. Det är en knölväxt som klarar de flesta jordar, men trivs bäst i mullrik jord med god kalkhalt. Den vill inte stå med rötterna i vatten, utan jorden ska vara väldränerad.

Knölarna är mycket torkkänsliga och ska blötas innan de planteras. Välj en plats där du inte rotar så mycket med hacka och spade, utan där knölar och finrötter får vara ifred och gärna skuggas av andra växter under sommaren. Gräsmattan är ingen bra idé, för vintergäcken klarar inte konkurrensen med gräset. I sällskap med snödroppar är ett bra tips, för de har liknande önskemål om växtplats.

Vintergäckens gula bollar tittar upp ur snön.

Vintergäck, Eranthis hyemalis, tillhör familjen ranunkelväxter och har en typisk ranunkelformad blomma. Blomman är alltid gul, men det finns både fyllda och doftande varianter. Den har den här starka gula färgen som jag inte gillar, förutom allra tidigast på våren, då inga andra fäger lägger sig i. Då kan den gå an. Därför har jag också planterat mängder av gula påskliljor i skogsbrynet. Och vintergäcken har tagit sig in på egen hand. Men trots att de inte är så många än, så är jag väldigt glad för de små gula bollarna i snön.

Basilikan står på tillväxt

Basilikan är en värmeälskande kryddväxt som härstammar från indiska tempelträdgårdar innan den hamnade i Italien och medelhavsområdet där vi vanligtvis placerar den idag. Tänk på det, och ge den en varm och solig plats för att den ska trivas bäst. Det är därför som plantorna faktiskt brukar bli bättre i det soliga fönstret eller växthuset än ute i kryddlandet.

Basilikan gror fort och ger massor av småplantor.

Basilika är lätt att så från frö i omgångar, hela säsongen. Fröna är ljusgroende, så täck dem inte med mull. Jag bredsådde i ett större kärl för några veckor sedan. Skolade om dem i mindre krukor för 10 dagar sedan. Då såg de ut som på bilden ovan.

Basilikaplantorna ska ha mycket värme och solljus.

Idag har de växt till sig ytterligare och vaktas nu i fönstret av Snuffelisa. Hon nosar på de aromatiska bladen lite försiktigt, men har inte ätit på dem än. Annars är det mest rumssparrisen hon går hårt åt. Den har ju så härligt slängiga grenar som man kan jonglera med.

Basilikan är en lättodlad och aromatisk kryddväxt som många gillar.

Skörda basilikan hela säsongen. Den kräver mycket vatten och gärna ljummet vatten. Jag brukar ställa krukan i en skål och vattna underifrån för att slippa det som ser ut som rothalsröta. Vattnar du den regelbundet med växtnäring så håller den sig frodig och producerar ständigt nya skott. Du ska toppa plantan och inte plocka blad nerifrån på stjälken, på så sätt fortsätter den att växa.  Basilikan är stommen i min kryddsamling och jag använder den till mycket. Bara riva åt sig några toppskott och lägga på smörgåsen. Riva smått i tomatsåsen eller auberginegrytan. På varma mackor och till tonfisksallad mm. Att riva bladen istället för att hacka dem ger mest smak. Tillsätt dem sist i varma rätter, precis innan du ska servera, för aromerna försvinner fort.

Vad ska man helst låta bli att beskära?

Stympade björkar som aldrig återfår sitt forna utseende.

Det finns växter som har ett samlat och vackert växtsätt som sällan behöver beskäras. Torra och döda grenar plockar du givetvis bort och likaså eventuella korsväxande grenar som riskerar att börja skava på varandra. Har man då även haft slutstorleken klar för sig vid plantering så finns det utrymme runt om för växten att utveckla sitt naturliga utseende. Det här gäller oftast träd, eftersom många buskar tenderar att bli risiga efter ett antal år och då måste föryngras. Men det finns trädarter som du helst inte ska röra.

Björken hör till de träd som helst inte ska beskäras.Jag har svårt att se nyttan i att beskära
t ex en björk. Björkar finns både i mindre och större format. Vill du ha en liten björk inom zon 1-4 så kan den rödbarkiga kopparbjörken, Betula albosinensis, vara ett bra val. Den blir till ett vackert solitärträd på 12-15 meter och inte bredare än 5-6 meter. Torktålig och klarar de flesta jordar. Den kritvita himalajabjörken, Betula utilis ’Doorenbos’ ligger närmare till hands om det är den vita fina barken du vill åt. Vill gärna ha svagt sur och fuktig jord. Men den har samma storlek som den föregående.

Körsbärssläktet innehåller en mängd vackra arter och sorter med olika växtsätt. Har man bara lite plats är det smart att välja t ex en Prunus x ’Spire’ som får en smal krona och vackra, enkla rosafärgade blommor. Dessutom har den en vacker höstfärg. Prunus x serrulata ’Amanogawa’ är en annan smalkronig körsbär som växer pelarformigt, men förtrollar med sin rikliga blomning i ljust rosa.

Huvudlöst beskurna körsbärsträd är för alltid förstörda.

Det finns alltså ingen anledning att gå åt träden så här bestialiskt bara för att de inte passar in i den givna ytan. Jag tror här är en flock glanskörsbär Prunus serrula, som man valt att begränsa i storlek på ett mycket amatörmässigt sätt. Här är inte ett rätt på de här träden. Det skär i hjärtat att se sådant här. Tappar och riskvastar och ett helt förstört naturligt växtsätt. Hur många gånger har jag inte dessutom sett att prydnadskörsbär beskurits hårt in på grova stammar eller grenar för att man trott att en hamling skulle lösa problemet med hängande eller skuggande grenar. Du kan lika gärna ta bort allt med en gång, för det blir inget mer. Trädet dör. Ett körsbär skjuter aldrig nya skott från äldre ved.

Stympade glanskörsbär kunde lika väl ha sågats ner helt.

Tänk dessutom på att både björkar och körsbär räknas till blödarna, dvs de ska inte beskäras om våren, eftersom de savar rikligt och riskerar att förlora mycket kraft genom såren. Och hästkastanjen blir sig aldrig lik om du går på den med sågen. Har du inte plats – välj ett annat trädslag. Eller om jag säger så här: Välj vilket träd du vill, men tänk efter hur mycket plats du har och vilken jordmån som finns på platsen. Svårare än så är det inte. Då blir det perfekt!

Föröka pelargoner från sticklingar

Pelargoner är bra nybörjarväxter och kul att experimentera med för den mer avancerade trädgårdsmästaren. De kräver inte så mycket och dör inte av vattenbrist på direkten om man skulle råka glömma att vattna dem på några dagar.

Pelargoner rotar sig snabbt i ett glas vatten.

Du kan lätt föröka dina pelargoner själv med hjälp av sticklingar från egna moderplantor. Skotten rotar sig på några dagar i vatten eller i fuktig planteringsjord med en plastpåse över. Du kan också köpa färdigrotade sticklingar (bilden nedan) och få ett ännu säkrare etableringsresultat.

Sticklingar av hängpelargon som är rotade och klara att plantera om i blomjord.

Plantera om sticklingarna i en bra krukjord så snart du fått hem dem. Blomjord av lite grövre slag brukar passa pelargonerna. Alltså med inslag av lite barkbitar, grövre torv eller kompost. Du kan lätta upp jorden och ge den bättre genomsläpplighet genom att blanda i perlite. Perlite är små smulor av frigolitliknande material som även säljs under namnet vermikulit. Den förhindrar att jorden blir för våt och sur. Något som pelargoner är speciellt känsliga för.

De nyplanterade sticklingarna ställs ljust, men inte i direkt sol. Vattna dem lätt och låt aldrig vatten bli stående på fatet. Plocka bort blomknoppar som utvecklas under de första veckorna. Plantan behöver nu all energi för att bilda nya rötter och växa till sig. Blomningen får vänta lite till.

Pelargonskott utvecklar lätt rötter i ett glas med vatten.

Väljer du att ta sticklingar från egna övervintrade pelargoner kan du ställa dem i vatten tills de rotat sig eller plantera dem direkt i kruka. Jag brukar gå omvägen genom rotning för jag är lite lat att gå ut i förrådet och förbereda krukjord. På det viset får jag en vecka extra tid på mig. När rötterna har kommit fram så här kan du plantera dem. Sätt 2-3 stycken per kruka. Håll sticklingarna under uppsikt så inte bladen börjar mögla. Då har du gett för mycket vatten och det finns dessutom risk för syrebrist i jorden. Du kan fortsätta att ta sticklingar hela sommaren tills du har fått så många plantor som du har plats för.