Blogg

Sommarblommor för rabatter och krukor står på tillväxt

Frösådd av tagetes som precis kommit upp.Förkultiveringen av ettåriga sommarblommor, eller annueller som de kallas på fackspråk, är i full gång. Odlarna sår frön i olika omgångar för att ha plantor klara för flera perioder under våren och försommaren. Det finns även sticklingsförökade växter i handeln. Det kan bero på att egenskaperna hos fröavkomman blir olika, som t ex spridd blomningstid, olika blomfärg mm. Men en sticklingsförökad planta blir exakt lik moderplantan och på det viset säkerställer man ett enhetligt utseende.

Daggsalvian börjar så smått komma i blom inne i växthuset.

Daggsalvian, Salvia farinacea, är en vanlig annuell i kruka och rabatter i offentliga planteringar. Den är en pålitlig blommare som påminner mycket i utseendet om perennen stäppsalvia. Blomspirorna är väldigt lika. Det finns daggsalvia med vita, ljust lila och mörkare blå blommor, men också tvåfärgat blåvita. Daggsalvian har ljusgroende frön som är väldigt långsamma i starten. Den förökas ofta från stickling. Utplanteras på soligt och varmt ställe. Kom sedan ihåg att gödsla ofta för att få den allra bästa och långvariga blomningen. Daggsalvian är för övrigt ett bra växttips till er som har mycket rådjur i trädgården – daggsalvian skall tydligen vara rådjurssäker.

Mörkt violett heliotrop har en underbar doft och en kraftig färg.

Heliotropen, Heliotropium arborescens, är en gammal goding som fortfarande står sig i dagens sortiment. Den är mörkt purpurlila i blomman och även de gröna bladen är mörka i nyansen. Kombineras med fördel med lite ljusare växter för att inte bli för dyster. Heliotropens stora behållning är den fantastiska, söta doften som påminner om fjärilsbuskens, Buddleja davidii, doft. Placeras ljust, men inte i stekande sol. Heliotropen ska också stå skyddat för stark blåst eftersom de stora, läderaktiga bladen lätt blåser sönder. Den vill också ha en jämn vattning och inte torka ut.

Bilderna är tagna för några dagar sedan i växthusen på Hvilan Utbildning i Åkarp där Janne Knutsson håller till som trädgårdsmästare.

Gulsippan ute i backen stå

Gulsippor ännu lite knoppiga, men med en knallgul färg.Vitsippan har blommat länge och väl redan, men det är inte så många dagar man fått se den på riktigt. För den står där och kurar i kölden och håller hårt ihop sina kronblad så de inte ska skadas av den isande vinden. Nu är dess nära släkting gulsippan också på gång. Den heter Anemone ranunculoides på latin. Gulsippan växter gärna i lite öppnare lägen än vitsippan. Men kan se den i kanter av gärsmattan och under glesa buskar. Jorden bör vara fuktig och kalkhaltig för att den ska vandra in och det gör den gärna i öppen lövskog, i lundar och snår. Ofta ser man gulsippor med två blommor på samma stjälk. Här är den i nära samspel med en blå viol av något slag. Blåblommande violer är verkligen inte någon lätt match att artbestämma. Det finns bara 16 st snarlika i Mossbergs flora.

En nästan indigoblå viol mitt i gulsippshavet.

Ett grafiskt mönster av knoppiga gulsippor.

Ett spännande bladmönster av knoppiga gulsippor i min trädgård.

 

Våren är på gång i trädgården

Kakträdet har slagit ut sina knoppar och lyser i ljuvt rosa med sina hängande blommor.Har gått runt och tittat på detaljer bland trädgårdens alla växter. Vissa sover nästan ännu, det är knappt något synbart liv ännu. Andra bara stampar av otålighet för att få springa upp och iväg. Våren kom tidigt igång, men den har tagit tid på sig att utvecklas. Och det gillar jag faktiskt bättre än att allt bara rivstartar och sen ökar farten och vi plötsligt står där i mitten av maj med det mesta utblommat. Så vill man ju inte ha det heller. Utan njuta av allt i tur och ordning är bäst.

Här till höger har vi kakträdet, eller katsuran (Cercidiphyllum japonicum) som slagit ut sina blommor.

Körsbärsträden brukar ofta ha så himla bråttom att när de väl står där med sina underbart vackra blommor så är det så kallt att det bara blir pannkaka av alltihop. För bina har ju inte vaknat ännu. Eller de vill i alla fall inte flyga till mina körsbär i snålblåsten. Så då blir det som det blir med fruktsättningen, tyvärr. Jag önskar de kunde lugna sig lite.

Körsbäret är ofta tidigt ute och missar då alla bina.Rabarberns skrynkliga blad och knoppar håller olika rödlila nyanser.

Och så har vi den ståtliga rabarbern som är så kraftig i färgen. Ser fram emot den första skörden! Det brukar bli en tidig rabarberpaj i slutet av april.

Påskhälsning i blått

Påskdagen kom med frost och strålande sol. Idag ska det jobbas med både egen och andras trädgårdar! Trädgårdsdesign av en privatträdgård med fokus på pioner samt en lättskött, solstekt framsida. Passar på att pigga upp oss alla med några påskbilder i blålila färgskala från Löddeköpinge Plantskola där jag var nyss.

En svart påsktupp i keramik mitt i ett hav av lila småblommig pensé.

Mörklila penséer som vänder sina ansikten mot solen.

Indisk påskgryta med grönsaker

Jag ska nog satsa på lite annorlunda påskmat så här i slutet av helgen. Vi äter ju för tusan samma maträtter till jul, påsk och midsommar – lite variation till sill och lax är välkommet. Och en vegetarisk gryta sitter bra efter dagar med mer tung mat. Den här solgula currygrytan tänker jag göra idag och blanda i det som finns kvar av förra sommarens grönsaksodling. Receptet är för 4 personer.

En ångande het påskcurry passar bra när det är kyligt ute.Skala ca 600 g potatis och skär i klyftor. Hacka en purjolök, 1 gul lök, 3 vitlöksklyftor, 50 g rotselleri och ett stort äpple. Fräs hacket i 2 msk olivolja. Tillsätt 3 msk currypasta, t ex tikka masala eller röd curry och fräs lite till på måttlig värme. Häll över 7 dl vatten, 1 burk tomatkross, 2 dl sköljda röda linser, potatisbitarna och 1½ tsk salt. Koka upp och fyll på med 1 burk kokosmjölk, ½ msk gurkmeja, saften av 1 citron och 1½ msk färsk riven ingefära. Låt det småputtra i 30 minuter och rör om ibland. Tvätta och skiva en apelsin (med skalet på) och tillsätt den i grytan. Smaka av med mald koriander, spiskummin och ev mer currypasta om du gillar starka indiska kryddor. Blev det alltför starkt kan du lindra smaken med en klick creme fraiche. Tycker du det är för syrligt så kan ett par tsk socker mjuka upp smaken. Garnera till slut med hackad persilja, koriander och limeklyftor. Kokt ris passar till liksom en sallad på 1 mogen mango och 2 avocado som hackats i bitar och smaksatts med citronsaft och lite hackad persilja.
Mums, visst låter det gott? Du kan gärna variera grönsakerna med blomkål, broccoli, kikärter och squash om det finns i skafferiet.

Har fruktträdskräfta blivit en vanligare trädsjukdom?

Såren från fruktträdskräftan vandrar runt grenen och stryper näringstillförseln.Har beskurit ganska mycket äppleträd under denna vårvinter och sett många träd som varit hårt drabbade av fruktträdskräfta. Det är en tråkig fruktträdssjukdom  som ger fula grensår. Sjukdomen orsakas av en svamp, Neonectria galligena, och visar sig genom insjunkna, förvridna barksår på både stam och grenar. Oftast kommer angreppen i en sårpunkt orsakad av beskärning eller frostsprickor. Trädet har börjat valla över sårytan, men processen stannar snart av och såret får svulstiga och mörkfärgade kanter. Många gånger går kräftan runt hela grenen och stryper på så sätt helt av näringstillförseln och grenen börjar skrumpna. Beskär dessa grenar för de kommer ändå att dö snart.

Förvriden bark runt ett sår i grenen tyder på fruktträdskräfta.Man har konstaterat att träd som står i dåligt dränerad och kall lerjord har lätt för att angripas. Äpple vill allra helst stå i sandjord i en södersluttning. Angripna grenar bör tas bort och brännas, men kom också ihåg att rengöra dina verktyg noga efter en äppleträdsbeskärning på kräftangripna träd! Rödsprit eller kokande vatten funkar bra för att ta bort smitta från sekatörer och sågar. Allra helst ska kräftangripna äppleträd beskäras i torrt väder under JAS-månaderna mitt på sommaren när övervallningen går snabbast.

Förvriden bark och stora knutor på grenen är resultat av fruktträdskräfta.Det finns sorter som lätt får på sig fruktträdskräfta. Undvik äpplesorter som Ingrid Marie, Transparente Blanche, Alice, James Grieve, Summerred, Gravensteiner, Cox Orange och Lobo om du eller grannarna tidigare haft problem med smitta. Eller så planterar du ditt favoritträd trots sjukdomsrisken, men väljer optimala förutsättningar, t ex en sandig sluttning och bereder dig på att trädet kanske inte kommer att bli äldre än 20-30 år. Vill man absolut ha ett träd som har god frukt, men är mottagligt för olika sjukdomar så får man räkna in det i kalkylen. Transparente Blanche är ju ett suveränt pollinerarträd och fyller en viktig funktion som sådant. Och jag älskar de platta Ingrid Marie-äpplena och kunde tänka mig att ha ett sådant träd ändå fast det löper stor risk att bli sjukt. Likaså Åkerö är underbart gott om det finns utrymme för ett så stort träd som dessutom blir sent bördigt. Ibland får man tulla på kraven och låta hjärtat styra!

Blå, småblommig lökväxt som lyser upp och ger vårinspiration

Vackra tidiga blåstjärnan är liten i blomman, men tät och spridningsvillig.Tidigast av scillorna är Scilla bifolia, eller tidig blåstjärna. Den lyser upp under mitt päronträd och någon enstaka lök har till och med spritt sig ut i grusgången. Blomman är pytteliten och uppåtvänd, till skillnad från den vanligare Scilla siberica som jag har presenterat innan i bloggen. Kräver ingen skötsel när den väl kommit in i din trädgård så det kan man säga vara trädgårdsmästarens favorit. Men undvik att klippa gräset innan fröerna hunnit mogna så sprider den på sig dubbelt så fort. Du kan plantera lökarna under september i väldränerad, varm jord. Eller in the green nu i blomningstid.

Liten blåstjärna tar sig fram överallt och växer gärna på väldränerad jord, eller i ren grus.

Mystiska knoppar av pestskråp i dikeskanten

Pestskråpet har en fascinerande blomma med en tät kolv på köttig stam.
Vitblommande pestskråp är en riktig skönhet på nära håll.

Det blir en tidig vår i år. Alla naturens tecken pekar på det. Inte bara att hästhagarna mirakulöst nog torkade upp redan i mitten av mars, nu är lantbrukarna på gång och sår ute på fälten. Och fåglarna är riktigt ivriga att sätta igång och fixa med nya bon. Och de allra tidigaste växterna kommer i blom. Längs vägen genom Hjularödsskogen finns det några fina partier med vit pestskråp, även kallad vitskråp, Petasites albus. Ännu tidigare än vanligt, då den brukar blomma längre fram i april. Skråpen är nära släkt med tussilagon/hästhoven och det kan man se inte minst på de fjälliga jordstammarna och de magnifika bladen som kommer efter blomningen. Rosafärgad pestskråp är den vanliga formen. Det här är inga trädgårdsväxter precis, för så vackra är de inte, men en spännande blomma i det vilda. Användes förr som medicinalväxt som kramplösande medel och ansågs även bota pest.

Vit pestskråp växer gärna i dikeskanter i fuktig bokskog.
Skråpen är tvåbyggare och har alltså han- och honblommor på olika plantor. Men de flesta man ser blomma är hanplantor. Växten sprider sig istället genom rotutbredning. Den vita formen är sällsynt, säger Mossbergs flora, och den förekommer då främst i Skåne och i Danmark. Vid Rövarekulan i Löberöd finns den också att se förutom här på Hjularöd. Jag är fascinerad av de spetslika blommorna på sina kraftiga skott, som växer upp i mängd på fuktig och näringsrik mark under skuggande lövskog. Men det heltäckande bladverket kan jag klara mig utan. Bladen är stora och höga och tar mycket plats. ”Rabarberblad” säger många och hugger ner dem i dikeskanten för att det ska se prydligt ut. Men de skyddar mot annat ogräs, för det finns inget som klarar den massiva skugga som skapas under ett bestånd pestskråp.

Skråpen har enormt stora blad, 50-70 cm, och skapar en total skugga under sig.
Foto: Pirkko Mäkelä

Nyttigaste nässelsoppan gör du av eget ogräs

Passa på nu att plocka nässlor i naturen eller i trädgården och laga något gott av dem.
Nässlorna tittar upp under fjolårslöven och kommer snart att skjuta i höjden.

Faktiskt så har jag redan under ett par veckor sett fram emot att plocka de första späda små nässlorna som växer i utkanterna av min trädgård. Knappt har snön smält och snödropparna kommit i blom så är redan nässlorna där med sina småkrusiga och järnstinna blad. Ta på dig ett par handskar och passa på att rensa bort en del av de nya skotten. Har du extra energi så dra i rottrådarna så långt du orkar och gräv upp de värsta nystanen. Det blir ingen mer skörd då, men du slipper en del av ogräset. Nässelsäsongen varar ofta i flera veckor och visst har jag ibland skördat toppskott ända in i maj månad.

Förvällda nässlor som strax ska hackas för nässelsoppa.
Efter förvällning krymper nässlorna något och tappar den brännande känslan.

Nässlorna förbrukar jag främst som färska i nässelsoppa, men en del torkar jag för att blanda i bröd. Det blir en svag krydda som persilja ungefär, men förhoppningsvis innehåller det färdiga brödet en stor del av järnet ännu efter gräddningen. Finns det något mer gott man kan göra av nässlor? Tipsa mig gärna!

Ett standardrecept på nässelsoppa för 4 personer låter så här:
Plocka 2 liter späda nässlor och skölj dem noga under rinnande vatten. Lägg dem i kokande vatten och låt koka i ca 5 min. Slå sedan av vattnet, krama ur nässlorna och finhacka dem. Hacka 2 msk lök och en vitlöksklyfta som du sakta fräser på svag värme i en kastrull i 2 msk smör. Lägg i nässelhacket och låt småfräsa ytterligare någon minut. Strö sedan över 2 msk vetemjöl och rör om. Häll sakta på 1 liter hönsbuljong (= 1 l vatten + 2 buljongtärningar). Låt koka sakta i 4-5 min. Häll i 1 dl grädde och smaka av med ev salt och peppar. ½ tsk torkad timjan, några msk hackad gräslök eller 1 dl hackad ramslök blir toppen som krydda. Ät med kokta ägghalvor och ett hembakt bröd. Detta är riktig vårmat!

Nässelsoppa är järnrik och billig mat.

Våren på slott i Skottland

Ifjol tillbringade jag en vårvecka i Skottland tillsammans med nära släkten. Vi bodde på ett härligt slott ute på Bute, en större ö på skotska västkusten. Ascog House ägs och förmedlas via organisationen Landmark Trust, som liksom National Trust renoverar historiskt intressanta byggnader och parker på brittiska öarna. Genom att hyra ett semesterhus eller på annat sätt lämna bidrag till deras verksamhet kan fler fina anläggningar räddas till eftervärlden. Härifrån blev det många dagsturer ut i det vackra landskapet. Vädret var ju så klart omväxlande, men för det mesta kunde vi njuta av vår picknicklunch i ljumma vindar och värmande sol. Och den engelska floran finns givetvis med i ryggsäcken så att man kan slå upp alla fina växter på en gång. Här kommer några bilder från denna resa.

Slottet Ascog House härstammar från tidigt 1600-tal och är nyrenoverat inuti.
Härliga slottet Ascog House tillhör Landmark Trust och kan hyras som semesterbostad.
Höga scillor med hyacintformade klockor, Hyacinthoides non-scripta, växer i täta ruggar..
Scillan Hyacinthiodes non-scripta växer i lundmark i täta tuvor.
Jordvivan tittar blygt upp mellan grässtråna.
Jordviva, Primula vulgaris, sprider sig vilt i fuktigare och halvskuggiga lägen.
Den gula och mycket taggiga busken ärttörne sprider en härlig kokosdoft.
Ärttörnet, Ulex europaeus, har en söt doft av kokos, ungefär som de gammaldags sololjorna.