Blogg

Förargliga larver äter upp mina rosor

Har plockat hopklistrade och delvis uppätna blad ur mina rosor ’New Dawn’ och ’Constance Spry’. Det ser inte alls kul ut. Små och lite större larver sitter inuti de hopspunna bladen och käkar i godan ro. Även knopparna går åt, så få se hur det går med blomningen nu. Constance har ju bara ett flor.

Hungriga larver har ätit av unga skott och blad på rosen 'Constance Spry'.
Larven är ca 1 cm lång, brun och ganska tjock på mitten. Sen finns det en annan färgsättning på en del larver med mera genomskinlig kropp och tydlig vit-brun teckning på ryggen. Ingendera kan jag hitta i några böcker om skadegörare, mer än att det rör sig om någon typ av vecklarfjäril.

Bruna centimeterlånga larver äter upp rosens blad och knoppar.
Bruna larver av någon vecklarfjäril som lever gott på rosorna.

Vad ska man göra åt detta då? Jag har som sagt plockat bort angripna blad och bränt upp dem i spisen. Där åkte säkert med en hel del larver. Sedan har jag sprutat med ett pyretrum-preparat. Det måste säkert till fler behandlingar. Eftersom det finns en del bladlöss också så hoppas jag att det tar dem bägge två. Sen får vi se hur hårt de hunnit gå åt knopparna, men det var ju tur att jag upptäckte angreppet redan nu.

Härligt inspirerande bilderbok om grönsaksodling

Ny bok om grönsaksodling i den egna täppan eller kolonin.Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.

Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.

Vackra bilder och trevliga illustrationer ihop med lockande texter gör Karin Eliassons bok läsvärd.

Små vita moln i min gräsmatta

Som vita små fjärilar svävar den över gräsmattan.
Så här års tillika med äppleträden blommar den tjusiga ängsbräsman. Den kommer upp varje vår och jag brukar klippa gångar i gräsmattan men spara de vackra blombestånden tills de blommat klart. Ängsbräsman trivs på fuktig mark och ängar. Den blir ungefär 20 cm hög och har vita, ibland ljuslila blommor.

Ängsbräsman matchar päronträdets blomning och den lila klematisen sätter pricken över i.
Högt upp i päronträdet klättrar en lila klematis och ängsbräsman fyller marken nedtill.

Håller mig alltid med lite blomsteräng, men har numera noga koll på vad som sker i långgräset efter att ett år ha haft en enorm mus/sork/mullvadsinvasion i skydd av blommor och gräs. Det gick knappt att komma fram med gräsklipparen sen. Prästkragar, blåklockor och brunört brukar jag också låta få gå i blom. Mossan får man på köpet när man har näringsfattig gräsmatta, men det är det värt med så vackra ängsblommor!

Bokskogen i sin finaste skrud

Neongrön bokskog är underbar att vandra igenom. Löven lyser så fint i solljuset.
Starkt neongrönt är landskapet i Skåne just nu. Boklöven är mjuka och sladdriga och har samma saftiga färg som sparrisen i landet. Lite märkligt är det att den skiraste grönskan snart kommer att djupna till den mörkaste skuggan i skogen.

Boken, Fagus sylvatica, blir ett jätteträd som fullvuxet, upp emot 25-30 meter. Den fungerar bra som klippt häck också och du kan forma den allra smalaste häck av bok om du bara klipper in den tight från början. Men rör inte toppen innan den nått upp till önskad höjd! Det är därför som skogsägarna hägnar in sina bokplanteringar som unga – för att skydda dem mot viltet som knaprar i sig unga toppar. Resultatet blir rufsiga buskar som aldrig blir några riktiga skogsträd med genomgående stam.

Alldeles mjuka och nästan genomskinliga är de nyutsprungna boklöven.
Tunna och genomskinliga är de nya boklöven. Alldeles mjuka och ulliga i bladkanten.

Boken trivs i näringsrik och mullrik jord, men är i övrigt ganska anspråkslös. Den kan tolerera både lite torrare och något fuktigare jord. Men den är som sagt inget litet trädgårdsträd, utan man ska ha en mindre park för att få plats med ett bokträd. Skuggan blir ännu djupare under en blodbok, men om du vill ha ett mindre träd med mer gulbladigt bladverk kanske namnsorten ’Dawyck Gold’ kunde passa. Blir bara 4-8 m hög. Ett lite högre och bredare träd är Fagus sylvatica ’Asplenifolia’  med vackert flikiga blad. Ger ett helt annat intryck än vanlig bok och kan helt klart vara värt att prova om du söker något lite annorlunda. Sluthöjd 5-10 m och det är ju mer hanterligt.

Välj ett nytt bra äppleträd

Äppleblommen börjar slå ut så sakta. Vänta lite, så humlorna hinner med!

 

Nu är en bra tid att plantera äppleträd. Har du redan ett eller flera äpplesorter ska du helst välja ett nytt träd som passar pollineringsmässigt med de tidigare träden. Då försäkrar du dig om bästa förutsättningar för riklig fruktsättning. Fast har du nära till grannarnas äppleträd klarar bina pollineringen ändå genom att de flyger kors och tvärs mellan träden.

Solröda Discovery smakar underbart gott.
Vanliga kombinationer är t ex: Alice-Aroma, Alice-James Grieve, Discovery-Filippa, Discovery-Ingrid Marie, Katja-Summerred, Kim-Aroma, Ingrid Marie-Aroma. Det finns ett utförligt pollineringsschema på bl a Splendor Plant och hos många andra större plantskolors hemsidor.

Rodnande knoppar på Gyllenkroks Astrakan.
Rodnande knoppar hos Gyllenkroks Astrakan.

För den som har svårt  att välja äpplesorter är familjeträd en lösning. Då får du tre-fyra sorter på samma träd och oftast dessutom sorter som mognar vid olika tid på säsongen. De utvalda sorterna passar ihop och pollinerar varandra, så det räcker med att plantera ett enda träd och ändå få en god befruktning. En annan fördel med familjeträd är just detta att du får många olika på liten yta. Smart alltså för små trädgårdar, men en hel del dyrare i inköp än ”vanliga” träd med bara en sort.

Bland sommaräpplena gillar jag Alice och Discovery. Båda är friska och saftiga äpplen. Höstäpplena Aroma och James Grieve är goda – Aroma lite sötare och James Grieve ett utmärkt dessert-, mos- och mustäpple. Av de sena är Ingrid Marie favorit. Det behåller sin smak och konsistens ända tills snön faller om inte fåglarna ätit hål på dem innan dess. Men det allra godaste äpplet jag vet är nog ändå det starkt aromatiska Röd Kanel. Fast den finns bara i södra Finland vad jag vet. Borde hämta med mig några kvistar ympris nästa gång jag åker dit på vintern. Hade varit kul att försöka ympa in den på svenska träd.

Kungsängslilja, en skör drömväxt


Den rutiga kungsängsliljan, Fritillaria meleagris, är nästan ett underverk i skönhet. För 16 år sedan besökte jag Kungsängarna söder om Uppsala och kunde helt lycklig traska runt bland tusentals kungsängsliljor som har sitt ursprung i de första inplanterade liljorna som Olof Rudbäck tog hem till Uppsala botaniska trädgård i slutet av 1600-talet.

Vit form av kungsängslilja med en anstrykning av grönt i blomman.
Det finns både vita och lilarutiga blommor och de svävar ca 25 cm upp på sina tunna stjälkar med oansenliga blad. Den är en utmärkt woodlandväxt fast den gärna växer även på fuktiga ängsmarker i mullrik jord. Kruxet med att få den att trivas och föröka sig är många gånger att löken (jorden) torkar ut under sommaren.

Schackrutigt mönster på en lila kungsängslilja.
Fritillariorna räknas som rådjurssäkra växter på grund av sin starka lukt. Ett till skäl att försöka sig på att odla denna lite lynniga växt om du bor i ett viltrikt område. Sätt de små lökarna i september månad, vattna, genomlid vintern och vänta på maj.

Häggen är en landskapsväxt för fuktiga platser

Häggen har ett graciöst växtsätt med sina överhängande grenar.

Häggen, Prunus padus, står i början av sin vackraste blomning just nu i Skåne. Jag älskar alla vita blommor för deras goda doft! Det finns knappt en vit blomma som luktar illa. Däremot kan det bli för mycket av det goda om man tar in större buketter. Några små grenar är lagom för att parfymera flera rum.

Väldoftande hägg växer i fuktiga miljöer.

Häggen är ett bra val där du letar efter ett snabbväxande litet träd/flerstammig buske. Den trivs på humusrik mark med god fukttillgång, men klarar även sämre och magrare jordar så länge som den har kontakt med grundvattnet. Häggen tål även kompakterad jord och stadsmiljö. Det enda negativa är att den emellanåt blir kraftigt angripen av häggspinnmal. Inte så mycket att göra åt, men det växer ut nya blad ur kokongerna efter ett tag och trädet verkar inte ta nämnvärd skada av angreppen.

Totalt invävd kan häggen bli efter ett kraftigt angrepp av häggspinnmal. Själva insekten är en smal, silvervit fjäril och larverna liknar små kållarver. Larverna lever enbart av häggblad, men kan efter att ha kalätit ett träd provsmaka allt de kryper över i jakt på nästa hägg. Oftast följer två år på varandra med häggspinnmalsinvasioner. Sedan brukar parasiterna hinna ikapp.

Passion för påskliljor

Påskliljorna blommar som bäst i trädgårdens skuggigare delar.
I min nästan zon III-trädgård står sig påskliljorna fortfarande och lyser upp i skogsbrynet. De blir fler för varje år som går, utan att jag har hjälpt till alls. Men i år ska jag kanske dela de största tuvorna för att sprida lökarna till nya platser. Men jag låter dem blomma klart innan jag börjar gräva, för att inte störa de vackra blommorna. Sen är det bara att gräva upp en rugge och plantera ut lökarna en och en med minst 20 cm emellan.

Den dubbelblommande narcissen 'van Sion' är en vanlig gammaldags påsklilja.
Moderna påskliljor som ’Golden Harvest’ vill ha en näringsrik och lite fuktig jord. Jag brukar gödsla med hönsgödsel ett par gånger under våren. Då får de växa till sig ordentligt. Gammaldags sorter som den dubbla ’Van Sion’ trivs däremot bra på kargare och torrare platser, så den behöver du inte gödsla. Då är risken att det blir mest blad och lite blom. Ska du plantera pingstliljor så se till att välja en fuktigare plats i trädgården, gärna i den glesa skuggan av träd och buskar. Vattna väl efter plantering så de får en bra start. Och sen gäller förstås att du väntar med att köra över dem med gräsklipparen tills bladen vissnat ner.

Tips och råd för kompostering i trädgården

En trädgårdskompost är inte alls krånglig att starta eller sköta. Faktum är att jordens nyttiga, små varelser tvestjärtarna, gråsuggorna, daggmaskarna, hoppstjärtarna och en massa osynliga nedbrytarbakterier fixar det medan du sysslar med annat.

Jag har delat med mig av mina bästa komposttips till Katarina på Odla.nu. Läs artikeln här: http://www.odla.nu/artiklar/ute/jord-och-godning/kom-igang-att-kompostera

Nyss omrörd grönkompost med material från trädgården.

Planteringstips för rosor

Blommorna bara väller fram som i ett vattenfall på honungsrosen R. helenae.Rosor är underbart att ha i sin trädgård. Även om du inte tror att du är en ”rosmänniska” så finns det säkert en ros som passar dig. Jag tänker t ex på de häftiga honungsrosorna som klänger sig starkt och ohämmat uppför plank, pergola och träd. De blommar intensivt och rikligt för att sedan inta en avslappnad hållning till nästa sommars blomning.

Bästa planteringstid för rosor är nu på våren och till hösten. Krukodlade rosor passar för all del att plantera hela säsongen, men de kräver extra vattning under sommaren för att etablera sig väl. Plantera inte ros där det stått rosor tidigare om du inte byter ut en del av jorden. Rossläktet drabbas lätt av jordtrötthet som gör att nya rosor får svårt att komma igång. Orsaken till denna jordtrötthet är inte helt klarlagd, men man tror att det rör sig om nematoder, dvs små, små rundmaskar i jorden. Gräv därför en rejäl grop (60 cm djup x 50 cm bred) och fyll den med ny jord. Det finns färdig rosjord att köpa, men du kan också blanda den själv. Här kommer ett recept på rosjord:
1 del torvmull, 1 del kogödsel, 1 del kompostjord, 1 del grovt grus + lera. Tillsätt lite kalk och benmjöl och blanda väl.

Sammetsrosen Tuscany är en gallica-hybrid med mörkt plyschröda blommor.

Fyll gärna gropen med vatten och låt det sjunka undan innan du börjar plantera. Klipp av skadade grenar och rötter. Låt gärna rosen stå och dra i en spann vatten i minst en halv timme innan. Barrotade rosor kan med fördel stå längre i vattenbadet än så.

Vid plantering av rosor ska du komma ihåg att vattna och packa jorden väl.Plantera sedan rosen i den luckra fina jorden. Alla rötter ska vara raka. Det är bättre att skära av de längsta rötterna än att böja dem i planteringsgropen. Trampa till jorden lätt och vattna. Se till att okuleringsstället hamnar ca 10 cm under jordytan. Det är den förtjockade delen av rotstammen där man placerat in en knopp av den ädla rosen. Den är känslig för torka och frost och ska därför ligga under jord.  Kupa gärna upp lite jord kring plantan som skydd mot uttorkande sol och vind den första tiden. Beskär rosen ner till 4-6 knoppar, lite beroende på vad det är för en sort.

Glöm inte att vattna i början. Rosen behöver mycket vatten för att komma i kontakt med jorden och kunna utveckla nya rottrådar. Gödsla några gånger fram till midsommar om du har en näringsfattig jord. Tillför man mycket kväve senare på säsongen kommer plantan att glömma bort den viktiga invintringen på hösten och den riskerar frysskador till vintern.