Äpplet Gravensteiner känns lätt igen på de kantiga åsarna som löper över frukten. Fruktköttet är gult och stadigt och mycket gott och saftigt. Gravensteiner har ett tunt, fett skal som glänser. Hela äpplet doftar starkt och gott.
Det är ett gult, ganska stort äpple som plockas i september-oktober och har en lång hållbarhet i kyla – fram till februari-mars. Av Gravensteiner kan man göra det mesta: desserter, mos, must och kakor. Detta äpple har odlats i Sverige i omkring 200 år, och räknas fortfarande till klassikerna.
Några nackdelar måste jag dessvärre också ta fram. Det är känsligt för kyla och har lite dålig härdighet – zon 2-3. Eftersom det blommar så tidigt skall det helst placeras i perfekt läge för att inte de vackra, rosa blommorna ska gå om intet. Tyvärr drabbas äpplet lätt av skorv.
Som många äldre sorter har även Gravensteiner tendens att bära sent samt ojämnt vartannat år. Den är en triploid sort, vilket betyder att blommorna är stora, men pollenet är svagt då de flesta pollenkorn inte är befruktningsdugliga. Den är alltså ingen bra pollinatör, men befruktas själv av de flesta vanliga äpplesorter. Det finns också en röd Gravensteiner.