Mitt inne i skogen stod en stolt digitalis

Minns när jag kom till Stowe i England första gången och gick omkring i parken dagen innan jag skulle börja jobba där. Jag förundrade mig över storleken på parken. Den var större än någon annan parkträdgård jag någonsin hade upplevt. Den var grön, grön och grön. Urgamla träd och frodiga buskplanteringar, men inga blommor. Verkligen inga blommor alls. Det var jag inte van vid och jag tyckte det var mycket konstigt.

Fingerborgsblommor förvildar sig lätt och sprider sig vidare med frön.

Efter några dagar när jag hade tagit reda på mer om vad en landskapspark egentligen var för någonting började detaljerna i det gröna framträda. Clumpsen, alléerna, de underbara stentemplen och sjöarna med sina fåglar. Jag började urskilja skönheten i det gröna och landskapsparkens speciella koreografi. Och då sprang jag på blommorna alldeles av en händelse. Intill the Cobham Monument, bakom Hawkwell Field, stod en grupp fingerborgsblommor, raka i ryggen som tennsoldater, helt ensamma som färgklick med ryggen åt idegransplanteringen. De var underbara! Absolut oemotståndliga! Och jag har älskat Digitalis efter det.

Mörkt rosa skönhet bland fingerborgsblommor.
Fingerborgsblommor trivs i ljusa woodland eller andra platser med humusrik jord.

Digitalis heter de, efter latinets digitus  som betyder finger. I det här fallet syftar ordet på blommans form som liknar ett avklippt finger på en handske. Digitalis purpurea är den vanliga fingerborgsblomman med vita, gula, rosa eller purpurfärgade blomhattar. Utöver dessa finns det över 20 andra arter av fingerborgsblommor. Alla har de klockformen med det prickiga svalget gemensamt.

Vita fingerborgsblommor bland silverfärgade blad och frökapslar av vallmo är en skön bild.

Efter den gången i Stowe så har jag också sprungit på digitalis i den skånska skogen, i Häckeberga. Det är en växt som förvildar sig lätt och hittar trivsamma platser i naturen på egen hand. År ett utvecklas bladrosetten och år två blommar den. En bienn (=tvåårig), med andra ord. Sedan kan den leva vidare länge, länge om den tillåts fröa av sig så att det alltid finns nya småplantor på tillväxt. Du kan köpa digitalis som färdig, blommande ”perenn” också, men kom då ihåg att glädjen är kortvarig. Nästa år blir det inga blommor. Men låt de pyttesmå fröna mogna i sina frökapslar och strö sen ut dem på lämplig plats så har du något att se fram mot om två år i alla fall!

 

2 reaktioner till “Mitt inne i skogen stod en stolt digitalis”

  1. Tack Esmeralda! Visst är det underbara och lättodlade blommor! Hälsningar från Maria

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.