Härligt att böka i kompostjorden!

Hann med några timmars grävande och rensande i helgen. Det är faktiskt det bästa jag vet med trädgårdsodling, att få greja med jorden. Jag bara älskar mylla! Mina lärarkolleger på skolan brukar höja lite på ögonbrynet när jag säger det och jag fattar väl att det inte anses så sexigt, men det ger mig en enorm tillfredsställelse att lyckas med sin jord. Det spelar ingen roll hur dyra och fina växter man köper om inte jorden är bra så blir det ändå bara pannkaka av alltihop. Viktigt att tänka på även för den nyväckta trädgårdsentusiasten som börjat med stadsodling.

Den tidigare styva leran är nu smulig och fin med hög mullhalt.
Så här smulig och fin är min fd styva lera numera.

Grunden till en bra odlingsjord är givetvis den matjord du har på platsen. Den kan vara sandig eller lerig, gulbrun eller svart eller något obestämt mitt emellan. Men den är sällan så perfekt att det inte lönar sig att göra den ännu bättre. Sandjorden är den snabba jorden som fort blir varm och odlingsklar på våren. Den är porös och väldränerad, men torkar lätt ut och du måste gödsla ofta, eftersom det bara rinner rätt igenom den. Lerjorden är den feta och näringsrika. Den håller vatten bra, men är svår att gräva i förutom när jorden har exakt rätt vattenmängd. Och dessutom värms den upp väldigt sakta på våren, så man får vänta med sådden.

På hösten gräver du ner löv i jorden som får multna över vintern.
På hösten gräver jag ner löv i landen som får förmultna över vintern.

 Vad lär vi oss av detta? Jo att man helst ska blanda lite av varje för att få den bästa odlingsjorden. Jag som har en naturligt styv lera öser på med grus, torv, hästgödsel och kompostjord varje vår. Om jag hinner med så till hösten vänder jag ner löv och kanske lite halm som får förmultna över vintern. Efter 7 år kan jag säga att jag har fått en fin jord. Det ger sig alltså inte gratis. Men det är ju just därför som det är så underbart att peta i den.

Pallkragar är ypperliga som kompostbehållare för trädgårdsavfall.Vad gör man då kompost av? Jag har två komposter. En sluten behållare (tunna med lock) för köksavfall som teblad, kaffesump, potatisskal, blomkålsblast, äppelskruttar och sånt där. Sen en öppen (pallkragar) med trädgårdsavfall där jag samlar och varvar löv, gräsklipp, slängda blommor, salladsblad och så vidare. Båda tömmer jag nu till våren. Det går fort och lätt att flytta komposten med hjälp av pallkragarna. Tar först och sprider ut det sista av fjolårets jord. Sedan på med några pallkragar och så börjar jag fylla dem med innehållet i kökskomposten och därefter den fulla trädgårdskompostlådan. Det färskaste och grövsta som ligger överst hamnar underst i den nya högen. An efter som den stora högen minskar lyfter du över pallkragar till den nya högen så det får plats. När allt grovt material bytt låda har du en hög färdig jord kvar i botten på den gamla lådan. Vill du vara riktigt noga så kan du sålla den genom ett finmaskigt nät för att få bort grövre pinnar. Annars blir allt detta prima jordförbättring med sin lite grova struktur. Fortsätt nu att mata den nya kompostlådan med nytt material hela sommaren och hösten. Öka på med fler pallkragar när avfallet når ända upp till kanten. Det sjunker ihop så sakta medan det förmultnar. Och nästa vår gör du om proceduren med materialförflyttningen igen. Kretsloppet är fullbordat.

Mullrik mörk jord som innehåller mycket torv.
Torvblandad mörk jord som är lätt att gräva i.

Rivstarta odlingssäsongen i en varmbänk

En varmbänk eller varmbädd används framför allt tidigt på våren innan jordtemperaturen ute i landen är tillräckligt hög för att kunna så. Den bygger på principen att färsk gödsel brinner och utvecklar värme. Så här gör du:

Gräv en grop, ca 50 cm djup och i storlek av en pallkrage – 80×120 cm. Lägg matjorden åt sidan och forma gravens kanter så raka som möjligt. Fyll graven med den färska hästgödseln, gärna uppblandad med halm. Trampa till det ordentligt mellan varven och fyll på ända upp till den ursprungliga marknivån. Vattna ordentligt för att få igång nedbrytningsprocessen och få den att hålla igång så länge som möjligt.

En varmbänk med färsk gödsel skapar värme när gödseln bränns ner.

Därefter lägger du på en pallkrage och fyller den med matjord att odla i. Hästgödseln ska bara agera värmeaggregat för rötterna. Täck hela kalaset med ett gammalt fönster i lämplig storlek eller en plastbit uppspänd på båge om du inte har något fönster. Du kommer att behöva både täcka till natten och vädra på dagen, så det måste vara lätt att hantera. Sen brukar jag låta bädden stå några dagar för att komma igång innan jag sår.

Vad kan man odla i varmbädd? Tja, det mesta faktiskt. Dill, olika sorters sallad och rädisor brukar jag alltid ha med i vårens första sådd. Rädisorna blir klara på nolltid och dillen blir ofta bra mycket bättre än ute i trädgårdslandet. Sedan går det givetvis att så om när du skördat den första omgången. T ex ruccola är ju en snabb gröda som ska ätas ung. Den kan man återkomma med flera gånger under sommaren. Efter ett tag märker du att jorden sjunker ihop och värmeeffekten avtar. Men då är vi redan inne i sommarperioden och det är inga problem att odla ute i vanlig trädgårdsjord. Använd den förbrunna stallgödseln som jordförbättring nästa år. Då gräver du bort allt och lägger det på blommor och trädgårdsland. Sedan är det bara att börja om igen i samma grop.

Basilikan står på tillväxt

Basilikan är en värmeälskande kryddväxt som härstammar från indiska tempelträdgårdar innan den hamnade i Italien och medelhavsområdet där vi vanligtvis placerar den idag. Tänk på det, och ge den en varm och solig plats för att den ska trivas bäst. Det är därför som plantorna faktiskt brukar bli bättre i det soliga fönstret eller växthuset än ute i kryddlandet.

Basilikan gror fort och ger massor av småplantor.

Basilika är lätt att så från frö i omgångar, hela säsongen. Fröna är ljusgroende, så täck dem inte med mull. Jag bredsådde i ett större kärl för några veckor sedan. Skolade om dem i mindre krukor för 10 dagar sedan. Då såg de ut som på bilden ovan.

Basilikaplantorna ska ha mycket värme och solljus.

Idag har de växt till sig ytterligare och vaktas nu i fönstret av Snuffelisa. Hon nosar på de aromatiska bladen lite försiktigt, men har inte ätit på dem än. Annars är det mest rumssparrisen hon går hårt åt. Den har ju så härligt slängiga grenar som man kan jonglera med.

Basilikan är en lättodlad och aromatisk kryddväxt som många gillar.

Skörda basilikan hela säsongen. Den kräver mycket vatten och gärna ljummet vatten. Jag brukar ställa krukan i en skål och vattna underifrån för att slippa det som ser ut som rothalsröta. Vattnar du den regelbundet med växtnäring så håller den sig frodig och producerar ständigt nya skott. Du ska toppa plantan och inte plocka blad nerifrån på stjälken, på så sätt fortsätter den att växa.  Basilikan är stommen i min kryddsamling och jag använder den till mycket. Bara riva åt sig några toppskott och lägga på smörgåsen. Riva smått i tomatsåsen eller auberginegrytan. På varma mackor och till tonfisksallad mm. Att riva bladen istället för att hacka dem ger mest smak. Tillsätt dem sist i varma rätter, precis innan du ska servera, för aromerna försvinner fort.

Föröka pelargoner från sticklingar

Pelargoner är bra nybörjarväxter och kul att experimentera med för den mer avancerade trädgårdsmästaren. De kräver inte så mycket och dör inte av vattenbrist på direkten om man skulle råka glömma att vattna dem på några dagar.

Pelargoner rotar sig snabbt i ett glas vatten.

Du kan lätt föröka dina pelargoner själv med hjälp av sticklingar från egna moderplantor. Skotten rotar sig på några dagar i vatten eller i fuktig planteringsjord med en plastpåse över. Du kan också köpa färdigrotade sticklingar (bilden nedan) och få ett ännu säkrare etableringsresultat.

Sticklingar av hängpelargon som är rotade och klara att plantera om i blomjord.

Plantera om sticklingarna i en bra krukjord så snart du fått hem dem. Blomjord av lite grövre slag brukar passa pelargonerna. Alltså med inslag av lite barkbitar, grövre torv eller kompost. Du kan lätta upp jorden och ge den bättre genomsläpplighet genom att blanda i perlite. Perlite är små smulor av frigolitliknande material som även säljs under namnet vermikulit. Den förhindrar att jorden blir för våt och sur. Något som pelargoner är speciellt känsliga för.

De nyplanterade sticklingarna ställs ljust, men inte i direkt sol. Vattna dem lätt och låt aldrig vatten bli stående på fatet. Plocka bort blomknoppar som utvecklas under de första veckorna. Plantan behöver nu all energi för att bilda nya rötter och växa till sig. Blomningen får vänta lite till.

Pelargonskott utvecklar lätt rötter i ett glas med vatten.

Väljer du att ta sticklingar från egna övervintrade pelargoner kan du ställa dem i vatten tills de rotat sig eller plantera dem direkt i kruka. Jag brukar gå omvägen genom rotning för jag är lite lat att gå ut i förrådet och förbereda krukjord. På det viset får jag en vecka extra tid på mig. När rötterna har kommit fram så här kan du plantera dem. Sätt 2-3 stycken per kruka. Håll sticklingarna under uppsikt så inte bladen börjar mögla. Då har du gett för mycket vatten och det finns dessutom risk för syrebrist i jorden. Du kan fortsätta att ta sticklingar hela sommaren tills du har fått så många plantor som du har plats för.

Måste hitta krolliljeknölar till våren!

Rosablommande krollilja i naturlig miljö i halvfuktig lundskog.

En växtfavorit sedan unga år är krolliljan, Lilium martagon. En gång försökte jag så den, men inget hände. Sen har jag inte kommit så mycket längre. Det är alltid någon vacker växt man vill ha och allt har man ju inte råd med på en gång. Men efter att i somras på Åland ha sprungit på förvildade, underbart vackra krolliljor och smält som en smörklick på heta bastustenar, har jag åter bestämt mig för att det är dags. Så till våren blir det jakt på krollknölar. Jag kan inte vänta i 4 år på frön som kanske inte har lust att gro!

Krolliljans kronblad är böjda uppåt.

Krolliljan är en av de mest tacksamma och lättodlade liljeväxter man kan tänka sig. Den är egentligen en lundväxt, men trivs också i torrare jord bara den inte är snustorr. Trivs bra i sol till halvskugga i mullhaltig jord som är neutral till svagt basisk. Borde passa bra i mitt lundparti med andra ord. Skulle gärna ha både den stiliga, vita formen ’Album’ som den vanliga rosafärgade krolliljan. Den vita lyser upp mot den mörkgröna bakgrunden av skog i kanten av min trädgård.

En vitblommande krollilja med de karaktäristiska bakåtböjda kronbladen.

De ljust limefärgade lökarna planterar du på våren, så fort du får fatt i dem. Lökar med lösa fjäll torkar lätt och ska helst inte vänta för länge på plantering. Sätt dem ganska djupt, ca 15 cm och med 20 cm mellanrum. När de väl trivs och fått fäste förökar de sig gärna med frö och då är det bra att de inte står för tätt från början.

Nya jordgubbssorter att prova

Det kommer ständigt nya, förbättrade sorter av våra välkända bärväxter. Jordgubbar inte minst, som är ett älskat bär i våra trakter. Och eftersom det är läge att byta ut jordgubbsplantorna med några års mellanrum ( i mitt fall kanske vart 5:e år) så är det ju kul att få prova på någon ny sort emellanåt. Jag har själv 4 rader med 15 plantor och förnyar dem en rad i taget. Då hinner man utvärdera varje sort under längre tid och jämföra den med flera andra.

Jordgubben Korona är en medeltidig sort som ger stora och söta bär.
Här är lite blandade bär, men de stora, buckliga gubbarna är ’Korona’.

Det är också klokt att satsa på sorter som mognar under olika tider för att få en så lång säsong som möjligt. Gärna någon tidig, kring midsommar, när suget är som störst, och även någon julimognande med sena bär. Det finns också några remonterande sorter som ger flera skördar per säsong. ’Elin’ är en sådan sort, som jag inte provat än. Min senaste nya sort heter ’Korona’ och det var helt otroligt fina bär! Jättestora, söta och goda. ’Korona’ är medeltidig i mognad.

Vill du har riktigt tidiga jordgubbar så kanske ’Sara’ eller ’Maxim’ vore något att testa. ’Florence’ och ’Pegasus’ är rätt så nya sena sorter med mycket smak.  Men vad sägs om ’Pineberry’ – den vita jordgubben som smakar lite ananas? Passar också jordgubbsallergiker och blir tydligen inte uppäten av fåglarna. Sniglarna kanske hittar den ändå, det vet jag inte. Har inte sett dem i handeln under året, mer än på Bakkers hemsida, men om den är så bra som de lovar så blir den säkert mer allmän till nästa vår.

Ampelgubbar eller -smultron är också på gång mer och mer. ’Tristan’ är en ny sort med rosa blommor och mängder av bär. Dessutom lär den skicka ut färre utlöpare och på så sätt spara energi till blommorna och bären. Ampel är ju ett bra alternativ till odling i balkonglåda om man inte har tillgång till ett trädgårdsland, så varför inte. Men sällan blir gubbarna så stora som när de får växa fritt.

Amaryllisen står i knopp inför jul

Idag kan du köpa amaryllislökar både i mataffären och på macken. Det är ofta små lökar med tunna stjälkar och en kruka som generöst dekorerats med allehanda plastiga prydnader. Den ger säkert en fin julblomma, men värst stor blir den inte och sällan kommer det upp två blomstjälkar. Satsa på en kraftig lök istället så ska du få se på blomsterprakt! Och det blir en långvarig vän som återkommer år från år.

En röd och vitrandig amaryllis med fräscha blommor.

Hur gör man för att återanvända sin amaryllislök? I en gammal text från 1842, Kort anvisning till lökväxters, särdeles hyacinters drifning i rum af en blomstervän står det så här: ”Löken upphänges i October nära intill en kakelugn, som hvarge dag eldas, hvarvid dock tillses att löken ej genom beröring med den varma kakelugnen blir stekt eller bränd. Sålunda förblir den hängande till dess den framskjuter en rödaktig blomknopp, hvilket sker innan bladen utskjutit och vanligen i Februari. Så snart detta inträffar, nedtages löken och inplanteras i jord med våt mossa samt vattnas ymmigt, då man efter 5-7 dagars förlopp har den purpurröda, med guldstoft beströdda blomman utslagen. Sedan blomman vissnat, ger man löken mindre vatten och utplanterar den i Maj på kall jord, der den får stå tills i slutet av Augusti, då den åter upptages, får ligga i luften till dess bladen vissnat, putsas och i October åter upphänges för att drifvas.”

Amaryllis som blommar i trädgården får man sällan se i Sverige, då de för det mesta blommar om under tidig vår.

När julen är över och amaryllisen blommat klart så sätt den i fönstret och börja gödselvattna tills det är dags att plantera ut den. Eller gör som jag – låt den stå kvar i fönstret hela sommaren, kanske lite gömd bakom gardinen, och vattna så där lagom så att den håller sig grön. Tids nog visar den om den vill vila eller börja sätta knopp. På vårvintern är det normalt dags. Då kan du plantera om löken i ny jord och vattna den lite mer så rotbildningen kommer igång. Men när blomstängeln blir längre är det bäst att sluta vattna så inte stjälken blir alldeles för lång och ranglig.

För att väcka amaryllislöken vattnar du en gång ordentligt.

Genom att ge löken en ordentlig vattning väcker du den ur dvalan. Därefter, spara på vattnet tills efter blomningen.

Sent på det med vitlöksplanteringen också!

Det är väl knappt två veckor sedan som jag hittade några utsädesvitlökar som jag hade köpt tidigare i höstas. Hade totalt glömt bort att plantera dem. Så en dag mellan skurarna så kom de äntligen i jorden.

Varje enskild vitlöksklyfta ger upphov till en ny lök.

Egentligen är det ingen större fara, eftersom vitlöken med fördel kan planteras lite senare i Skåne. November är helt okej, för man vill inte att den ska hinna växa för mycket innan det blir vinter. Ju mer utvecklad löken är, desto större risk att den skadas av frosten. Hittar du utsäde ännu och bor i södra delen av landet så passa på att plantera! Varje klyfta ger upphov till en ny lök. Så du behöver inte köpa så många lökar för att få en riklig skörd. Klyftorna sätts ca 5 cm djupt och med 10 cm avstånd. Den spetsiga delen kommer alltid uppåt.

Vitlök trivs bäst i näringsrik, sandblandad och humusrik jord. Lera fungerar också om den inte är för styv och vattenhållande. Här skiljer sig vitlöken från de flesta andra lökväxter som helst vill stå i så torr och genomsläpplig jord som möjligt. Den vill ha mycket näring, så börja gödsla så fort snön smält och jorden börjar tina. Ge sedan gödsel i flera omgångar fram till midsommar. Välbrunnen stallgödsel är prima då det dessutom bättrar på mullhalten i jorden.

Vitlöken kan börja skördas som färsk redan i juni-juli.

Den första vitlöken kan skördas färsk när den nått en storlek på 2-4 cm, men skördmogen blir den först i början av augusti ungefär. Då brukar blasten börja gulna och lägga sig. Ta nu upp vitlöken och lägg den på tork i ett par veckor på ett varmt och torrt ställe. Viktigt att den inte blir liggande i jorden när den slutat växa, för då kan löken börja ruttna och mögla.

Nu väntar jag med spänning på att de första bladen ska sticka upp! Ska bli härligt med hemodlad vitlök!

Testat sen plantering av kungsängslilja

Kungsängsliljan har förtjusande schackrutiga klockor i maj.

Köpte en påse knölar till kungsängslilja, Fritillaria meleagris, och planterade i en kruka häromdagen. Ja, jag vet att de ska i jorden tidigt och helst redan i september. Men nu kostade de nästan inget, eftersom lökar reas ut så här tids på hösten. Jag tänkte att jag skulle prova. Satte dem i vatten några timmar åt gången över en kväll och natt och så fick de dra till sig fukten. Kändes riktigt feta och fina sen faktiskt. Jag hoppas det fanns lite liv kvar i dem!

Små, fingernagelstora knölar har kungsängsliljan. Kungsängsliljan härstammar från Balkanhalvön och mellaneuropa, men kan hittas förvildad i Sverige. Mest känd lokal är nog Kungsängarna i Uppsala, efter att botanisten Rudbäck fört in den i botaniska trädgården under slutet av 1600-talet. Det speciella med denna lökväxt är att den vill stå fuktigt, särskilt på sommaren efter blomningstiden. Jag har nu satt knölarna i en kruka för att ge mig själv lite tid att fundera ut var de ska planteras i trädgården. En bra poäng med fritillarior är att de är rådjurssäkra. Doften i alla växtdelar är mer av en odör, och den skyddar dem från att bli uppätna.

Fritillaria meleagris blir 25-30 cm hög på ranglig stängel.

Så här tänker jag mig att det skulle se ut i maj när liljorna kommer i blom. Vi får se. Det hade varit kul om det fanns någon vitblommande knöl med i påsen, för de är så aristokratiskt stiliga! Tittar man noga på blomman i motljus så ser man de schackrutiga partierna framträda även i de vita blommorna. Snake’s-head kallas kungsängsliljan på engelska och det är ju en talande beskrivning. På tyska heter den Schachbrettblume och det är ju lika exakt.

 

 

I den fuktiga ängen trivs kungsängsliljan som blommar i maj.

 

James Grieve är en tacksam äpplesort

Mognande äpplen av höstsorten James Grieve.
Nu i oktober mognar äpplet James Grieve. Det är ett från början skotskt äpple som har lite mer än 120 år på nacken. Det här är fortfarande ett populärt höstäpple som passar bra till efterrätter med vaniljsås och även ger en underbar äpplemust.

Svagt röda strimmor på en gulgrön botten har äpple James Grieve.

James Grieve känns igen på sin runda form, det gulgröna, feta skalet och ett gulvitt, fast fruktkött. Skalet får småningom under mognaden svagt röda strimmor. Äpplena har en stark och kryddig arom. Det här är ett träd som blir tidigt bördigt. Det blir inte så stort, utan passar som svagväxande även in i mindre trädgårdar. James Grieve är en frisk äpplesort som sällan drabbas av ohyra eller sjukdomar. Helt klart ett äpple som jag gärna hade planterat i min blygsamma äppleodling.