Av dragon är det vanligen den mildare franska dragonen man odlar. Rysk dragon har bättre härdighet, men en lite bitter smak. Hittar du dragonfrö i handeln är det alltid den ryska som kommer upp. Fransk dragon är nämligen steril och bildar inga frön. Den förökas istället via sticklingar.
Dragon vill ha en väldränerad, mullrik jord. Plantan blir minst en halvmeter hög, så den bör placeras i bakkanten eller mitten av kryddlandet. Växten är flerårig och beskärs på våren ner till 5-10 cm. Plantan delas vart fjärde år för att behålla en frisk smak. Bladen används som färska, torkade eller frysta. Dragon passar förutom till bearnaisesås även till kyckling- och fiskrätter.
Basilikan har en historia som magisk och helig ört. Den har ett starkt fäste i medelhavsområdet där den har blivit ett med den kulinariska kulturen. Som utgångsmaterial till pesto odlas den i stor skala. Pesto stöts i mortel och förutom basilika av sorten Genovese, tillsätter man olivolja, pinjenötter och parmesanost.
Basilika kräver mycket sol, värme och ett vindskyddat läge. Plantorna bör förkultiveras och planteras ut först när nattemperaturen ligger på 15 grader. Gödselvattning krävs för att få en god tillväxt, i motsats till de flesta andra kryddväxter. Korta in plantan när den börjar sätta blomknoppar, annars bromsas bladväxten.
Det finns massor av olika slags basilika. Citronbasilikan är småbladig och citronsmakande. Kanelbasilikan har en tydlig doft och smak av kanel. Den passar bra i kryddstarka maträtter. Klotbasilikan är småbladig och mycket smakrik. Dessutom finns det flera rödbladiga sorter som piggar upp i kryddlandet med sin purpurskiftande färg.
Att odla kryddväxter torde vara det lättaste kapitlet inom all trädgårdsodling. De är nämligen extremt tacksamma och håller till godo med den sämsta jorden och de torraste förhållandena. Vill du börja i den lilla skalan är örter i krukor ett lättskött alternativ. Ett snäpp upp blir att införliva dem i grönsakslandet.
En separat liten örtträdgård behöver inte heller vara stor. Placera den gärna nära huset för att inte ha så långt mellan köket och örterna. En cirkel eller halvcirkel med strikta kvarter som tårtbitar är ett vackert alternativ till ett kvadratiskt land. I en större örtagård planterar man vanligen olika arter åtskilda i olika rutor. Lägg gärna ut trampstenar mellan rutorna eller låga infattningshäckar som avgränsare.
Myntan är mångsidig som smaksättare, men pass på dess vilda spridningsförmåga!
Jorden bör vara väldränerad, så lerjord är ingen hit. Den bör förbättras med sand och mullämnen innan den fungerar för kryddor. Särskilt bekymmersam blir övervintringen om jorden är för fukthållande. Sparsam gödsling gäller – gärna med kompost som myllas ner. Eventuellt kan du komplettera med benmjöl, men akta dig för kväve. De flesta kryddörter vill ha kalkrik jord.
Timjan med sina insektslockande blommor.
Vilka kryddor man ska plantera är naturligtvis en smakfråga, för syftet är ju att äta upp dem till slut. Jag vill inte vara utan timjan, oregano, fransk dragon, gräslök, koriander, basilika och rosmarin. Greenspire trädgårdskonsult återkommer framöver med presentationer av några olika kryddväxter i bloggen.
En rikligt blommande kryddrabatt i soligt läge blir en fin sittplats.
Av någon anledning uppfattas en naturtomt i Sverige inte riktigt som lika ”fin” som en platt nybyggartomt ute på slätten. Men en engelsk trädgårdsägare eller trädgårdskonsult hade varit överlycklig om han/hon kom åt en sån underbar bit mark. Engelsmännen gör verkligen allt för att försöka skapa woodlands av det mesta. Du ska alltså inte se ner på de naturliga förutsättningarna om skogsmark är det du har intill ditt hus. Du har nämligen grunden gratis.
Granskog, tallmo eller bokskog har lite olika förutsättningar, framför allt vad gäller markens pH och fukthållande förmåga. Titta på vilka växter som växer naturligt omkring dig. Är det bokskog och gärna lite lerig mark finns det ofta mycket vitsippor om våren. De tyder på en frisk/fuktig jord. Blåbär likaså. Lingon tyder på en torrare och näringsfattigare mark. Hasseln trivs i kalkrik och näringsrik jord. Finns det mycket ljungväxter är jorden antagligen av surare slag. På detta sätt kan du ringa in vilka kompletteringsväxter som sannolikt kommer att passa bra in i din trädgård.
Stjärnmagnolia ’Royal Star’
Julrosen består av ett brett spektrum färger och former som alla föredrar en kalkhaltig och fuktig jord. Julrosen, Helleborus niger, är en långlivad och tacksam perenn som inte kräver någon större skötselinsats. Jag brukar spara äggskal som jag smular ner kring mina julrosor för att ge dem lite extra kalk. I gynnasamma förhållanden frösår de sig, men det verkar dröja flera år innan de börjar blomma. För några år sedan besökte jag Ashwood Nurseries i West Midlands, England. Ashwood har specialiserat sig på bl a Helleborus och cyklamen och det var alldeles underbart vad man fick se!
Tibast, Daphne mezereum, är en annan underbar växt som trivs i den friska kalkhaltiga jorden. Den finns både i rosa och vit form, men kom ihåg att bären är mycket giftiga! Ingen lämplig växt för småbarnsfamiljer eller lekplatser, alltså.
Har du en tomt med vandrande skugga under större träd, och jordens pH svagt surt skulle jag gärna plantera magnolia. Av dessa är stjärnmagnolian, M. stellata, den härdigaste. Den är tidigblommande och vill gärna ha lite värmande skydd intill en barrträdsgrupp eller ett plank. Ge den en god jord och lite extra omsorg så kommer den att glädja dig med sin fjärilslika blomning på bar kvist. Nedan en stjärnmagnolia ’Royal Star’.
Sannerligen har det blivit ett av mina modeord. Men jordförbättring är ett medel för att nå den attraktiva goda jorden som vi alla vill ha. Två jordarter som måste förbättras för att bli odlingsvärda är lerjorden och sandjorden. Men även mjäla och finmo mår bra av att få en stabilare kornstruktur så att jorden inte slammar igen så lätt vid regn eller kraftig bevattning.
En kornig mulljord är lätt att bearbeta.
Om du har en utpräglad sandjord har du en varm basjord. Dessvärre är den väldigt genomsläpplig och håller inte kvar näring eller fukt. För att få en bra sandjord tillför du mängder av organiskt material som kompost, torv och stallgödsel. Marktäckning är bra för att bevara fukten i marken samtidigt som du tillför näring och humus. Du kan täcka med t ex färskt gräsklipp, torkat hö eller halm. Det fungerar ju bra i en grönsaksodling, men hur snyggt är det i rabatten? Om växterna står glest kan du alltid toppa med ett lager barkmull som håller den mörka ”jord”färgen.
En lerjord är egentligen raka motsatsen till sand och den behöver luftas upp. Tillför även här organiskt material som ovan. Dessutom kan du lägga ut grus och mylla ner det. Grus förbättrar strukturen ihop med det luftiga organiska materialet. Bara sand kommer att kompaktera jorden ytterligare så den riskerar att bli hård som betong. Kör helst inte med jordfräs på en lerjord eftersom det lätt förstör grynstrukturen. Men marktäckning är prima, eftersom det ger daggmaskarna arbete. Daggmaskar = luckring och luftning, så daggmaskarna ska du vara rädd om. Läs även mitt inlägg om kompostering från den 27/11.
