Köpte en påse knölar till kungsängslilja, Fritillaria meleagris, och planterade i en kruka häromdagen. Ja, jag vet att de ska i jorden tidigt och helst redan i september. Men nu kostade de nästan inget, eftersom lökar reas ut så här tids på hösten. Jag tänkte att jag skulle prova. Satte dem i vatten några timmar åt gången över en kväll och natt och så fick de dra till sig fukten. Kändes riktigt feta och fina sen faktiskt. Jag hoppas det fanns lite liv kvar i dem!
Kungsängsliljan härstammar från Balkanhalvön och mellaneuropa, men kan hittas förvildad i Sverige. Mest känd lokal är nog Kungsängarna i Uppsala, efter att botanisten Rudbäck fört in den i botaniska trädgården under slutet av 1600-talet. Det speciella med denna lökväxt är att den vill stå fuktigt, särskilt på sommaren efter blomningstiden. Jag har nu satt knölarna i en kruka för att ge mig själv lite tid att fundera ut var de ska planteras i trädgården. En bra poäng med fritillarior är att de är rådjurssäkra. Doften i alla växtdelar är mer av en odör, och den skyddar dem från att bli uppätna.
Så här tänker jag mig att det skulle se ut i maj när liljorna kommer i blom. Vi får se. Det hade varit kul om det fanns någon vitblommande knöl med i påsen, för de är så aristokratiskt stiliga! Tittar man noga på blomman i motljus så ser man de schackrutiga partierna framträda även i de vita blommorna. Snake’s-head kallas kungsängsliljan på engelska och det är ju en talande beskrivning. På tyska heter den Schachbrettblume och det är ju lika exakt.
Nu börjar de synas i handeln, Princettiorna. Princettia är inte någon ny, märklig växt, utan en tålig julstjärna som finns till försäljning lite tidigare än övriga julstjärnor. Höststjärna kallas den på svenska och ser som namnet antyder ut som en stjärna. Höststjärnorna finns i flera olika rosa nyanser och även med ljusa kanter. Du kan också hitta Princettias som är rent vita. De vita eller rosa stjärnorna kontrasterar vackert till bladen, som är mörkgröna, lite styva och med vackra nervmönster. Det som vi i dagligt tal kallar för blommor är egentligen högblad, och blommorna det är de små, oansenliga gulröda plopparna i mitten av ”blomman”. Växtsättet hos en Princettia ska vara kompakt och kraftigt.
Kom ihåg att inte utsätta Princettian (och inte heller julstjärnan) för drag. Den ska heller inte stå direkt över ett varmt element. Vattna Princettian med ljummet vatten med en svag dos näring innan jorden torkat ut helt. Ge den hellre lite för lite än för mycket vatten, för det är lätt att dränka den. Tänk på att den tillhör arten euphorbior, dit även fetbladsväxterma hör.
Nattviolen skickar ut doftsignaler i skymningen för att locka pollinerande nattfjärilar.
Nattviolen, Plantathera bifolia, är en av våra vanligaste orkidéer och känd mest för sin goda doft i skymningen. Blommorna är jättesmå och man ska nästan ha förstoringsglas för att kunna studera den noga. Efternamnet bifolia tyder på att den har två stora, breda örtblad längst ner mot marken. Längre upp på stjälken finns det strödda, mindre och spetsigare blad.
Nattviolen växer i fukthållande jord i skog, lundmark och lövängar. Den gynnas av kalk, men det är inte kalkbrist som medfört att den minskat, utan snarare minskat bete. Den är idag inte alls så vanlig som när min mor var ung och gick och plockade nattvioler för doftens skull. Doften är annars ett lockbete för att locka till sig nattflygande fjärilar. Det finns också en annan art, den grönvita nattviolen, som är väldigt snarlik. Man ska studera ståndarknapparna för att se skillnad. Eller så går man på blomningstiden. Vanlig nattviol blommar i slutet av juni och den grönvita två veckor senare.
Locka fjärilar till din trädgård eller balkong och njut av naturens vackraste små smycken! Ger du dem goda förutsättningar för att trivas och föröka sig gör du samtidigt en god gärning för vår gemensamma natur. Vi är nog många som kan konstatera att antalet dagfjärilar minskat kraftigt de senaste åren. Visst fanns det mer fjärilar när vi var barn? Jag brukade samla och föda upp fjärilslarver av olika slag tills de kläcktes som fullvuxna fjärilar. Det var förstås nässelfjäril, men också t ex påfågelögon och olika dagspinnare. Men idag har de naturliga foderväxterna för fjärilslarver minskat till följd av rationaliseringar och kemikalieanvändning inom jord- och skogsbruket.
Med både värdväxter till fjärilens larver och nektarrika blommor till de vuxna fjärilarna kan din trädgård bli en uppskattad miljö för fjärilar.
Vad bör du tänka på i planeringen för en fjärilsträdgård? En fjärilsträdgård kan se ut på många olika sätt beroende på förutsättningarna på platsen. Det som många fjärilar letar efter är värdväxter att lägga sina ägg på, vindskydd, fuktighet och så nektarväxter förstås. Söderläge är oftast en förutsättning för att få nektarväxterna att trivas. Värdväxterna är många gånger vad vi kallar ogräs. Så var inte för nitisk i rensningsarbetet, utan spara lite värdväxter i utkanterna av trädgården! Det kan vara nässlor, olika ärtväxter, korsblommiga kålväxter, ängsbräsma, brakved, getapel. På dem finns det ofta fjärilslarver.
En hedpärlemorfjäril som landat på en oxtunga. Foto Magnus Unger
Har du bara en liten trädgård så välj några få nektarväxter med stark dragningskraft, till exempel syrenbuddleja för dagfjärilar och kaprifol för nattfjärilar. Ju större trädgården är desto fler arter får du plats med som tillsammans blommar under hela säsongen mellan vår och höst. Placera gärna växterna i grupper, hellre än en här och en där. Det gör det lättare för fjärilarna att hitta dem.
Grann färg, djupt gap med mycket nektar kännetecknar fjärilsblomman gullviva.
Vilka växter lockar fjärilar? En typisk dagfjärilsblomma skyltar med sin krona. Det betyder att den har en stark färg. Ofta gul eller röd. Den är rik på nektar som sitter i rör och sporrar, anpassade för fjärilens långa sugsnabel. Tidigblommande pollen- och nektarväxter är gullviva, aubretia, praktstenört, luktviol, sälg och fågelbär. Några perenna växter som blommar senare och är fina fjärilsfoderväxter: mynta, lavendel, timjan, isop, heliotrop, nepeta, såpnejlika, klint, salvia, röd solhatt, kärleksört, kanadensiskt gullris, fackelblomster, vattenmynta och gökblomster. Nattfjärilar är glada för att hitta starkt lysande nattljus. Bland ogräsen så är tistlar en ypperlig nektarkälla.
Nässelfjärilar flockas på en röd rudbeckia. Foto Rosemarie Rudenvall
Kraftigt förädlade växter som rosor och tulpaner är sällan populära fjärilsväxter eftersom de ofta saknar både doft och nektar. De har dessutom ofta blommor med flerdubbla uppsättningar av kronblad som fjärilarna har svårt att landa på.
Dessutom kan du tänka på att ett fågelbad eller en grund damm är uppskattat varma dagar. Där vilar många fjärilar mellan blomflygningarna. Till slut får jag bara tillägga: undvik all kemisk bekämpning i trädgården. För fjärilar har ett mycket väl utvecklat luktsinne och undviker gärna växtmiljöer som är besprutade.
Den ovanliga dagfjärilen monark har här landat på en hortensia.
Har fått lite nya tips på skadegörarbekämpning som jag gärna vill dela med mig. Ju mindre gifter vi sprutar i våra trädgårdar, desto bättre. Samverkan jobbade gamla tiders lantbrukare med, men det tenderar att bli alltmer ovanligt när vi idag maximerar våra skördar i monokulturer.
Vill du få härlig inspiration kring dekorativ samverkansodling så rekommenderar jag boken ”Kål och krasse” av Lena Israelsson. Härliga illustrationer och helt nya grepp kring vad som kan göras vackert i en grönsaksodling.
Att tagetes är bra mot bladlöss har du kanske hört, men även mot vita flygare på t ex tomater i växthus. Planterar du gurkört mellan tomatplantorna får du en tidigare skörd. Basilika, salvia och persilja samverkar med tomaterna genom att ge dem en bättre smak.
Ett kul tips som jag måste prova i år är för äppleträden. Har ofta mycket fåglar som pickar i äpplena när de börjar bli mogna. Att hänga upp lökringar i träden ska hållla fåglarna borta. För enkelt för att låta bli att prova! Jag lovar att rapportera om resultatet!
Tagetes är inte min favoritväxt precis, men den finbladiga tenuifolia kan gå an.
Rosor är ju ett känsligt släkte. Men rosorna drar nytta av många växter i samma rabatt. Tagetes nämnde jag tidigare, liksom gräslök för några dagar sedan. Dessa två är bra mot bladlöss på ros. Malvor, nävor, temynta, revsuga, röllika, kattmynta och liljor är andra bra grannar till rosor. Sen har jag också hört att det är bra att gräva ner rostiga spikar i rosenrabatten för de hjälper mot både skadeinsekter och mjöldagg. Hmm.
Vitblommande pestskråp är en riktig skönhet på nära håll.
Det blir en tidig vår i år. Alla naturens tecken pekar på det. Inte bara att hästhagarna mirakulöst nog torkade upp redan i mitten av mars, nu är lantbrukarna på gång och sår ute på fälten. Och fåglarna är riktigt ivriga att sätta igång och fixa med nya bon. Och de allra tidigaste växterna kommer i blom. Längs vägen genom Hjularödsskogen finns det några fina partier med vit pestskråp, även kallad vitskråp, Petasites albus. Ännu tidigare än vanligt, då den brukar blomma längre fram i april. Skråpen är nära släkt med tussilagon/hästhoven och det kan man se inte minst på de fjälliga jordstammarna och de magnifika bladen som kommer efter blomningen. Rosafärgad pestskråp är den vanliga formen. Det här är inga trädgårdsväxter precis, för så vackra är de inte, men en spännande blomma i det vilda. Användes förr som medicinalväxt som kramplösande medel och ansågs även bota pest.
Skråpen är tvåbyggare och har alltså han- och honblommor på olika plantor. Men de flesta man ser blomma är hanplantor. Växten sprider sig istället genom rotutbredning. Den vita formen är sällsynt, säger Mossbergs flora, och den förekommer då främst i Skåne och i Danmark. Vid Rövarekulan i Löberöd finns den också att se förutom här på Hjularöd. Jag är fascinerad av de spetslika blommorna på sina kraftiga skott, som växer upp i mängd på fuktig och näringsrik mark under skuggande lövskog. Men det heltäckande bladverket kan jag klara mig utan. Bladen är stora och höga och tar mycket plats. ”Rabarberblad” säger många och hugger ner dem i dikeskanten för att det ska se prydligt ut. Men de skyddar mot annat ogräs, för det finns inget som klarar den massiva skugga som skapas under ett bestånd pestskråp.
Kungsängsliljan härstammar från Balkanhalvön och mellaneuropa, men kan hittas förvildad i Sverige. Mest känd lokal är nog Kungsängarna i Uppsala, efter att botanisten Rudbäck fört in den i botaniska trädgården under slutet av 1600-talet. Det speciella med denna lökväxt är att den vill stå fuktigt, särskilt på sommaren efter blomningstiden. Jag har nu satt knölarna i en kruka för att ge mig själv lite tid att fundera ut var de ska planteras i trädgården. En bra poäng med fritillarior är att de är rådjurssäkra. Doften i alla växtdelar är mer av en odör, och den skyddar dem från att bli uppätna.
