Greenspire Trädgårdskonsult

Härliga rosenskära, en favorit i vitt

Cosmos bipinnatus är det vetenskapliga namnet för rosenskära. Det grekiska ordet kosmos betyder grannlåt, prydnad, ära och ordning. Det andra namnet bipinnatus betyder fjädrad och det syftar på de dubbelt parflikiga bladens fjäderlika utseende. Cosmosblomman tillhör familjen asterväxter. Den härstammar från Sydamerika och Mexico. En underbar sommarblomma som jag inte kan vara utan!

Rosenskäran kan sås direkt på friland och har du haft plantor föregående år så dyker det säkert upp en och annan fröplanta under våren. Den är en snabbgroende och lättodlad annuell. För tidig blomning förkultiverar du cosmos från v 16 ungefär. Den ska stå ganska svalt under uppväxten i sandblandad och mullrik jord som inte är alltför näringsrik. Ger du för mycket gödsel blir resultatet ett frodigt bladverk, men inga blomknoppar.

Rosenskäran kan planteras ut i rabatt eller krukor, men du kan räkna med att den är ganska platskrävande. Blir ca 60-120 cm hög, beroende på sort och ofta ganska buskig. Den vill stå soligt och varmt och ganska vindskyddat. Är det en mycket blåsig växtplats kan den välta, speciellt de höga sorterna. Ett tips är att låta den väva in sig bland andra blad- och stängelrika växter så slipper du binda upp plantorna en och en. Putsa regelbundet bort överblommade fröställningar för att behålla en rik blomning ända till sena hösten. Men du kan gärna ta frö från någon blomma, för att hålla dig självförsörjande med frön. Annars kan det gå som i år när jag inte hittade några fröpåsar med vita cosmosblommor. Var tvungen att köpa färdiga plantor istället. Har en rabatt i blå-lila-lime-vitt där cosmos spelar fint ihop med daggsalvia, jätteverbena och blomstertobak. I krukor ingår den vita rosenskäran i ett svart-vitt arrangemang som är mycket läckert.

Vilken sommar för mördarsniglar i år!

Ja det är sannerligen mördarsniglarnas sommar i år. Så många har jag inte varit med om tidigare. På sina ställen säger det klatsch-klatsch under bilen när man kör på vägen. Jätteäckligt! Och jag kan inte låta bli att se dem när jag går fram, utan trampar och cyklar över dem för att om möjligt stoppa invasionen. Det ser nog kul ut när jag vinglar fram längs vägen, men det är alltså sniglarna jag går åt.

Kanske är slaget redan förlorat, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på att varje snigel kan ge upphov till 400 nya. Om var och en av de 400 lägger 400 nya ägg är vi redan uppe i 160 000 sniglar på tre generationer. Fjärde generationen ger svindlande 64 miljoner sniglar! Så each of them counts, kan man säga. Det är visst lönt att ta bort den snigel du ser. Mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln, Arion vulgaris, är mördande effektiv både i konsumtion och i fortplantning.

Sniglarnas fortplantning
Det här med befruktningen brukar folk undra över. Sniglarna är hermafroditer, dvs alla individer är samtidigt både hona och hanne. Snigeln producerar både ägg och spermier samtidigt i en hermafroditkörtel. Därifrån går det två separata ledningar ut till en mynning strax nedanför huvudet på högersidan. Det finns också en speciell liten behållare för sperma innanför framkroppen. Parningen är ömsesidig, så att båda sniglarna blir befruktade, men det finns också många snigelarter som befruktar sig själva, helt på egen hand.

Hur hittar sniglarna maten?
Sniglarna har en mycket dålig syn och orienterar sig nästan enbart med luktsinnets hjälp. Slemmet har delvis en förklaring i orienteringen, då snigeln kan hitta tillbaks till var den kom ifrån genom att följa sitt eget slemspår. Den kan också hjälpa till att hitta andra sniglar. Annars är slemmet ett skydd mot fiender och uttorkning. Och slemmet underlättar även vid förflyttning. Sniglarna glider smidigt fram på sitt slemspår som fäster på underlaget.

Hur ser livscykeln ut hos en mördarsnigel?
Den lever i ungefär ett år. En vuxen snigel som fortplantat sig under året dör i början av oktober. De som övervintrar är unga sniglar som gräver ner sig i marken 10-20 cm djupt. Ägg övervintrar troligtvis inte i Sverige. Kalla vintrar med djup tjäle kan gå hårt åt de övervintrande sniglarna, men annars börjar de krypa upp till jordytan vid några plusgrader. De äter upp sig och parningen och äggläggningen börjar sedan från juni månad. Äggen läggs i grupper om 10-30 st i gropar i jorden eller under löv och kompost. Till kläckning tar det ungefär fyra veckor, eventuellt något snabbare vid varmt och gynnsamt (=fuktigt) väder. Efter ytterligare fyra veckor är de unga sniglarna könsmogna och så tar det hela fart igen!

Hur får man bort sniglarna från trädgården?
Har de redan hittat dit får du kämpa hårt. Sniglarna trivs där de har de bästa förhållandena, dvs där det är fuktigt, där det finns gott om mat och där det går lätt att gräva. Trädgårdsdammar, komposter, gränszoner med långt och frodigt (o)gräs, skuggiga partier, stenrösen och så vidare är fina gömställen för sniglar. Leta där och försök om möjligt röja upp och slå långgräs så att det torkar upp och blir solexponerat. Höj upp översta grenskiktet på buskar och träd så att det blir öppet ovan mark. Ta bort svampar och fallfrukt, rensa maskrosor, kratta bort löv, ta bort vedstaplar och vattna på morgonen – det är några råd. Och sen återstår att plocka sniglar. Du kan locka fram dem med öl eller uppblött katt- eller hundpellets. Avlivningsmetoderna är många. Jag föredrar det enkla sättet, att hugga dem med spade. Då slipper man böja sig. Låt gärna resterna ligga kvar och gå andra rundan där om ett par timmar och plocka alla nyanlända sniglar som sitter och kalasar på de döda. Kokande vatten i spann, frysning i frysbox och salt är mer omständliga avlivningsmetoder. Sedan kan man gräva ner de döda resterna eller bränna upp dem. Ägg i döda sniglar utvecklas inte, utan de måste läggas på rätt sätt av snigelmamman/-pappan. Så du behöver inte vara rädd för att trampa ihjäl dem med klacken eller köra över den med cykeln!

Du kan läsa fler inlägg jag skrivit om spanska skogssnigeln här, här och här. Och glöm inte att plocka mördarsniglar ifall du har dem hemma hos dig!

Lavendel tema för sommarresor till Provence

Under juli och början av augusti är det högtryck på de franska småvägarna i trakterna kring Avignon. Här finns merparten av lavendelodlingarna i regionen. I augusti skördas lavendeln som ska destilleras till essens. Lavendelolja är en stor jordbruksprodukt och många byar och orter håller egna lavendelfestivaler med uppträden, tävlingar och förstås försäljning av allehanda lavendelprodukter. Jag undrar om jag hade överlevt chocken av både dofter och synintryck av att vistas i trakterna av lavendelvägen, Route de lavande, när fälten blommar!

Lavendel i våra trakter innebär för det mesta Lavandula angustifolia, den smalbladiga lavendeln. Den är en halvbuske som är någorlunda härdig så länge den växer i väldränerad jord och skyddas av löv eller snö under vintern. Barfrostvintrar kan gå hårt åt lavendelbuskarna. Vanliga sorter är ’Hidcote Blue’ som har en mörkt blå färg, men sämre härdighet och inte så jämn i växten ifall man vill ha den som häck. ’Munstead’ är min favorit, med ljuslilablå färg och längre blomhuvuden. Den har ett kompakt växtsätt och passar bra till häckar.

Där den trivs självsår den sig, den goda lavendeln, och det dyker upp småplantor här och där i stenläggningen, i rabatterna och mellan kantstenar. Men den kan vara lika knepig om den inte får goda förutsättningar att överleva. Väldränerat är jätteviktigt, och det betyder i det här fallet en torr och sandblandad jord. Har du lerjord måste du byta ut stora delar av jorden om det ska vara lönt, annars kan du lika väl ha den i kruka. Och det går bra det också. Då kan man ställa krukan så att den går att nudda vid när man går förbi så man får suga åt sig den underbara doften. Och klipp några blomkvistar och torka till vintern. Lavendelolja har ansetts ha en lugnande och läkande effekt, så den passar bra som doft i sovrummet.

Om fikonets hemliga befruktning

Linné hade problem vid klassificeringen av fikon då han inte kunde hitta några ståndare i växten. Ståndarna behövs för att producera frömjöl så att en befruktning ska kunna äga rum i blomman. Men fikonet har en befruktning som är mer komplicerad än så. Det vi kallar fikon, dvs frukten, är en skenfrukt som består av en uppsvälld blombotten, på insidan beklädd med enkönade blommor. Blommorna finns inne i skenfrukten och ser aldrig solljus. Det som är själva frukterna är de små kärnorna inne i fikonet.

Nu ska jag försöka förklara den invecklade process som leder till att ett fikon bildas. En varning kan vara på sin plats för äckelmagade. Här kommer lite otäck läsning om vad vi egentligen stoppar i oss när vi äter ett fikon.

De fikon vi äter innehåller bara honblommor. Vi kan i Norden endast odla sorter som tillhör gruppen adria-fikon eftersom de smidigt nog bildar fikon utan pollinering och befruktning. Detta kallas att sorten är partenokarp. Smyrna-fikon däremot, är den andra typen, som härstammar från Medelhavsområdet. De måste pollineras av fikongallsteklar som inte finns i Norden. Steklarna ser ut som små myggor, ungefär 1 mm långa. Honorna har vingar och långa äggläggningsrör, hannarna är vinglösa. Gallsteklarna utvecklar sig ur ägg som tidigare är lagda i en steril honblomma. Äggen utvecklas till larver som bor inne i blomman tills de föds som färdiga steklar. Hannarna utvecklas först och letar därefter reda på honsteklar inne i frukten för att para sig med dem. Efter parningen dör hannarna, utan att någonsin ha fått se dagsljus.

När honan befruktats hämtar hon upp pollen från en hanblomma. Detta pollen bär hon med sig i fickor på bröstet när hon kryper ut ur sitt födelsefikon. Nästa anhalt är ett nytt fikon där hon äter sig in genom skalet och letar sig fram till blommornas märke. Hon tar fram lite pollen från sina fickor för varje märke och sticker samtidigt in sitt äggläggningsrör. Vad hon inte ser är om blomman har kort eller långt stift. Men detta påverkar slutresultatet av hennes jobb. Är det en blomma med långt stift når inte äggläggningsröret ända fram till blommans fruktämne och då blir det inget ägg. Men istället blir blomman pollinerad och det uppstår en frukt. Är stiftet kort når äggläggningsröret ända ner och hon lägger in ett ägg. Så går hon vidare från blomma till blomma inne i fikonet. När alla ägg är lagda dör honan.

Det finns tre fruktperioder hos vilda fikon. På vintern kommer den första som har blommor med korta stift och ståndare. Hit kommer honsteklar med sina ägg. När äggen kläcks till larver och småningom blir till nya steklar öppnar ståndarknapparna sig och honorna får med sig pollen ut. Detta sker ungefär i juni. Under tiden har nästa generation fikon bildats med blommor som har både korta och långa stift. Honorna flyger till dem, lägger sina ägg i de korta och pollinerar de långa. Därefter dör honorna. Den här skörden av fikon blir mycket goda. På hösten kommer den sista omgången fikon. Den har bara blommor med korta stift. Hit kommer honorna från sommarfikonen, lägger sina ägg och dör.

Det finns flera sorter av adria-fikon som är lämpade för nordiskt klimat, men den absolut vanligaste sorten är Bornholmsfikon, som kan förekomma under andra namn i handeln. Sorten ’Desert King’ är en kraftigväxande och härdig sort. Den har både självbefruktande fikon (förstaskörden) och sådana som kräver steklar (andraskörden). Problemet med den är att om man har den på friland kan de höstbildade fruktämnena frysa bort under vintern trots att själva plantan i övrigt tål vintern. Då blir det inga fikon alltså. Kontentan av detta är att den säkraste fruktbildningen får man av fikon som förvaras frostfritt över vintern.

Rosmarin betyder havsdagg

Rosmarin är en växt som trivs på Medelhavets stränder. Den är en viktig beståndsdel i det som kallas macchia på italienska, dvs den torra, snåriga buskskogen som växer vid sidan om vägarna. Det är med andra ord en mycket anspråkslös växt vi talar om som klarar sig på lite. Och den största risken i vårt klimat, förutom vinterkylan, är väl att vi vattnar ihjäl våra rosmariner eller planterar dem i alldeles för bra jord. Rosmarin kan övervintra ute i skyddade lägen i de mildaste klimatzonerna. Men den måste täckas väl med löv och halm. Annars är det ett bra tips att ta in plantan i kruka och förvara den ljust, men svalt. När våren kommer exploderar den i ljuvliga små blommor i ljust lila eller blått.

Rosmarin har en mycket oljig doft av kamfer och barr. Den eteriska oljan som utvinns ur bladen innehåller mycket riktigt kamfer, borneol och cineol. Rosmarinkvistar och enbär brändes för att friska upp unken inomhusluft under medeltiden. Man trodde också att den höll pesten borta. Rosmarinoljor har använts i luktvatten av olika slag och den ingår faktiskt i receptet för doften 4711, som är den första kända eau de colognen.

Rosmarindoften är sedan länge förknippad med minne och trohet. I Hamlet finns en passage där Ofelia ber Hamlet minnas henne med orden: There’s Rosemary, that’s for remembrance; pray love, remember. Man har också använt rosmarin vid bröllop, i brudkronor samt vid begravningar, för hågkomstens skull. Under antiken bar eleverna en rosmarinkrans på huvudet för att minnas bättre när de skulle upp till tentamen!

Rosmarin är en härlig krydda i maten, men man ska bruka den med måtta. I lammstek är väl rosmarin en oumbärlig krydda och den gör sig också utmärkt till ugnsstekta grönsaker. Kyckling med rosmarinsås är en annan favorit. När Henrik VIII av England serverades vildsvinshuvud skulle det ha en rosmarinkvist i munnen. Han hade också en älsklingsdessert som kallades rosmarinsnö. Det är en äggtoddy med hårt vispade äggvitor och vispgrädde med tillsats av stötta rosmarinblad. Skulle man prova!

Trendig chilipeppar lätt att odla

I och med att jag blev med växthus passar det numera perfekt att odla chili, som jag förut hållit i provisoriska glasbyggen av olika slag. Det funkade det också, men själva lådorna var rangliga och man visste aldrig riktigt när de skulle trilla ihop. Men nu finns det alltså några plantor på tillväxt, både paprika och chilipeppar.

De tillhör båda släktet Capsicum annuum, ett växtslag som kan variera mycket i utseende. Båda typerna måste fördrivas från frö, eller om du inte hann med så köper du färdiga plantor. Chili kan du så redan i januari-februari, eftersom den trivs bra i ett ljust fönster, eventuellt med tilläggsbelysning, tills det är dags att plantera den ut i växthuset. Välj en tillräckligt stor kruka, minst ca 5 liter per planta. Jorden ska vara lucker och näringsrik, så bara vanlig plantjord kommer du inte långt med.Satsa på jord av hög kvalitet när du odlar i kruka. Det lönar sig eftersom du slipper blanda gödselvatten i varje kanna.

Ett bra tips när man odlar paprika och chili är att ta bort den första frukten som bildas. Annars stannar tillväxten upp eftersom plantan känner av att den fortplantat sig och bara satsar sin energi på att utveckla denna första frukt. Du kan också grengallra om det blir en tät buske, för att se till så alla grenar och frukter får sol. I slutet av augusti kan du toppa plantan för att avsluta tillväxten på höjden och ge alla frukter möjlighet att utvecklas klart.

Paprika och chili är växter som lätt angrips av typisk växthusohyra som bladlöss, spinn och vita flygare. Håll koll under bladen och i spetsarna av de unga skotten och ställ ut krukan ett tag om du upptäcker löss. Innan frukterna utvecklats går det alltid att spruta, men upptäcker man bara angreppen i tid brukar det hjälpa att ställa krukan i friska luften några dagar. Predatorer (nyttodjur) eller såpvatten fungerar oftast också bra. ½ dl såpa till en liter vatten är normaldosen, men den kan ökas om lössen är mycket besvärliga. Spruta ofta och se till att träffa lössen på kroppen. Det är mycket viktigt eftersom såpan stänger till deras andningsvägar så att de kvävs. Predatorer kan du köpa hos t ex Svenska Predator eller Lindesro Gård via nätet.

Vallmons explosiva blomningsperiod

Vallmoväxterna har en kort glansperiod, men med desto kraftigare uttryck. Det är lättodlade växter så länge som du kan erbjuda dem en lätt och torr jord i soligt läge. De behöver knappt någon vattning eller gödsling. Men när blomningen är över skär du ner stjälkarna och bladen för de blir snabbt gula och risiga. Låter man vallmon gå i frö sprider de villigt på sig och invaderar lätt halva trädgården. Annars kan man också dela på plantorna eller föröka dem via rotbitar.

Blomknopparna hos vallmoväxterna är uppsvällda med håriga foderblad och stjälkar. När de silkestunna och lätt skrynkliga kronbladen veckas ut trillar fodret av. Jättevallmona, Papaver orientale, är en grupp korsningar av olika vallmoarter. Det finns massor av fina sorter på marknaden och de flesta i olika rosa och röda färger, ibland med svarta fläckar.

Många av namnsorterna blommar redan från maj, medan de flesta börjar blomma i juni och en bit in i juli månad. Jag gillar att ställa mig i motljus och betrakta de tunna och halvt genomskinliga kronbladen som påminner om silkespapper. Jättevallmon är gigantisk, precis som namnet antyder. Blommorna blir upp till 15 cm i diameter och vissa sorter når över en meters höjd.

Näpna små bräckor

Släktet Saxifraga är stort och innehåller bortåt 450 olika arter på det norra halvklotet. De finns främst i fjälltrakter där de växer på fuktiga och svala platser. Vildväxande hos oss är bland andra mandelblom och fjällbrud.

Skuggbräckan föredrar som namnet säger en skuggig växtplats. Den tål sol också, men blir finare om den slipper stekande solsken. Den växer i små rosetter och får under försommaren ett enormt vackert och rikligt blomflor. Fast själva bladverket nästan slickar marken så kommer blommorna en bra bit upp i luften och når närmare 25-30 cm höjd. Den vanligaste odlade formen heter ’Clarence Elliott’ och den har rosa blommor.

En annan, mycket dekorativ bräcka är porslinsbräckan, Saxifraga x urbium, på bilden nedan. Namnsorten ’Aureopunctata’ har gula fläckar på bladen som ger ett fräscht och livligt intryck. Även porslinsbräckan föredrar skuggade lägen. Den har ljusrosa blommor i täta klasar på höga stänglar. Ge gärna de här två bräckorna humusrik och fuktig jord som ändå ska vara väldränerad för att minska risken för vinterskador.

Vårblommande och starkt doftande olvon

Nu är årets blomning redan förbi, men i början av maj brukar den komma igång på de vårblommande doftolvonen. Det finns vinterblommande kejsarolvon som drar på för fullt mitt i den kalla vintern. Man tror att det är något fel på tiden, men kejsarolvonet Viburnum farreri kan stå i rosa knopp redan i januari. Blomningen är utspridd över lång tid och med ett mindre antal blommor åt gången. Snöbollsbuskarna tillhör också olvonsläktet och deras blomning kommer först i maj-juni.

Gemensamt för olvonsläktingarna är ståndorten. De trivs bäst i fuktig och näringsrik jord i sol till halvskugga. Många arter är vackra solitärer i trädgården, andra trivs bäst i brynzonen eller woodlandet. Det enda olvonet som tycker om varma och torra lägen är nog parkolvon, som gärna kan planteras i stadsmiljö där jorden ofta också är ganska kalkrik. Övriga olvon kan nästan räknas till surjordsväxter.

Olvonet på bilderna tror jag är hybridolvon, V. x burkwoodii. Den är i de flesta lägen vintergrön, men det händer också att den fäller sina löv under hösten. Den blir ofta ganska bred och lös i formen som äldre buske. Bilden ovan kommer från ett bostadsområde i Malmö där den har det ganska torrt och varmt på hörnan av ett högre flerbostadshus.

Bladen hos hybridolvon är mörkgröna, glansiga och de får ofta fläckvis rödorange höstfärger. De väldoftande blommorna är tätt samlade i bollar, som i knoppstadiet är rosa, men senare blir helt vita. Doften känner man ofta på långt håll då den är ganska påträngande, men ändå behaglig. Storleken beror på hur väl busken trivs. Ibland blir den bara en meter, medan andra buskar går gott och väl över 2 meter. Helst bör du undvika beskärning, förutom att ta bort döda och brutna grenar. Men klipp bort rotskott av grundstammen V. opulus, skogsolvon när de dyker upp. Annars har de snart konkurrerat ut den svagare inympade sorten. Du känner igen vildskotten på att bladen är mycket mer flikiga, tunna och skiftar lite i ljusgrönt-bronsbrunt. Du ser dem tydligt på bilden nedan.

Beskärning av buxbom – hur gör man?

För häckar, klot, pyramider och andra figurer av buxbom är tiden strax före midsommar den rekommenderade tiden för beskärning. Men kan man klippa till hur som helst? För det första är tidpunkten noga vald. Innan den varma sommarmånaden juli då bladen lätt bränns och strax efter att den kraftiga årstillväxten gått igång. Sedan kan du putsa till resultatet en gång till i september om buskarna blivit spretiga.

Välj gärna en dag med mulet väder för din buxbomsbeskärning. Torkskador kan också förhindras genom att du sprutar vatten över buxbomen efter beskärning så att det blir riktigt fuktigt omkring den. Eller om inte det gäller alltför många plantor kan man vira runt dem med fiberduk eller annat tunt tyg. Allt för att förhindra avdunstning och uttorkning efter beskärningen.

Eftersom buxbom är småbladiga och tätväxande buskar mår de bra av att friseras varje år. Man kan forma avancerade figurer med tiden, men utmaningen gäller att hålla kvar figuren när busken tillväxer. Ska du klippa en häck är det ett bra tips att markera rätt höjd med ett snöre fäst i två pinnar. Spänn tråden och kolla med vattenpass att den ligger rakt innan du börjar beskära. Låga infattningshäckar kan vara helt raka i sidorna, men ju högre häck, desto bättre är det om den sluttar svagt utåt när man kommer neråt. Alltså som ett A. Då blir även basen av häcken solbelyst och den har lättare att hålla sig tät nertill.

Om du använder motordriven häcksax, en manuell häcksax eller sekatör kan kvitta. Omfattningen styr verktygsvalet, men i de flesta fall kan det vara bra att kombinera ett snabbt redskap med ett noggrant. Kliv gärna ett par steg bakåt emellanåt för att checka av eventuell lutning och de räta linjen. Man ser dåligt på nära håll och det kan bli skador som tar tid att reparera om man kör på utan att se formen på lite håll.

Tänk på att använda handskar när du klipper buxbom, eftersom växten innehåller en hudirriterande växtsaft. Om någon buske är angripen av sjukdom ska du klippa den till sist (och noggrant desinficera klippredskapet efteråt) för att inte riskera att sprida sjukdomen till de friska plantorna. Läs gärna om sjukdomen buxbomssot här.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: