Blogg

Längtan efter vår i Malmö

Vårens blommor lockar till trädgårdsarbete.

Idag öppnade årets första trädgårdsmässa portarna på Malmömässan. Kvalitén är hög och här finns många kul nyheter att inspireras av. Att säsongen ännu är tidig märks på ett ganska litet utbud förodlade plantor att sätta i jorden. Men chili och tomater brukar man hitta på trädgårdsmässan, så även i år. Ingen utplantering än på länge, dock.

Lökar till fritillaria sätts i djupmyllig jord med god fuktighet.
Några fritillarior kanske? Lökarna håller imponerande storlek.

Det säkrare alternativet för den som har bråttom är lökar och knölar till allsköns växter för inomhus- och utomhusodling. Afrikas blå lilja, cyklamen, begonia, crocosmia är bara en liten del av allt du kan välja mellan. Lite förvånad var jag att se torra rotbitar av funkia förpackat i en plastpåse med lite torv. Hur mår de?

Odlingskorgar med självvattnande krukor för balkong och uteplats.

En kul nyhet som säkert kommer att få stor uppmärksamhet är ett synnerligen simpelt vertikalt odlingssystem för balkonger och uteplatser. VPLANT  byggs upp som en string-hylla ungefär, med trekantiga odlingskärl som ligger i nätkorgar. Vatten fylls på uppifrån via en slang och rinner sedan vidare genom systemet på egen hand. Självvattnande med andra ord.

Petflaskor duger också till odling i liten skala.

Det handlar mycket om odling även i år. Trenden börjar bli norm. Man SKA odla sina egna grönsaker om man så bara har ett fönster i köket att tillgå. Tänk brett och utnyttja höjden!

Små fröpåsar för den som bara har liten odlingsyta.

För den som vill prova på många grönsakssorter på liten yta finns smarta kombipåsar av fröer. Du slipper sucka över vart fjolårets överblivna frörester tog vägen och har färskt frö i liten mängd till ett bra pris. Win-win.

Snyggt odlingsbord för den strikta uteplatsen eller balkongen.

För den strikte odlaren som vill ha lite större krukor, kanske t o m med potatis kan kolla den här snygga hyllan i metall med tillhörande krukor. Finns i Flyinge Plantshops monter. Skulle tro att den blir en riktig snackisprodukt på gardencentret!

Japanska mossbollar för odling av växter inomhus hängande i fönstret.

Kokedama var en annan nyhet som är ganska gullig. Det är japanska och betyder mossboll. Här har vi en japansk teknik för att odla växter med mossa för att behålla fukten i jorden istället för en kruka. Kokedama kan man likna vid en japansk bonsai där plantans rotsystem växer i en speciell jordblandning inlindad i mossa. Flora Linea heter företaget som säljer dem.

Klänning och solhatt i gröna blad från Hvilan Utbildnings florister.
Sen ska vi inte glömma alla elevarbeten. Både Hvilan Utbildning och SLU Alnarp har fått plats att visa upp sina utbildningar och det har de gjort med den äran! Ovan Hvilans floristutställning av grönskande klänning med matchande hattar. Nedan en tolkning av Blomsterfrämjandets trädgårdstrend Dark Forest av Hvilans vuxenstuderandeklass. Mycket välgjorda arbeten!

Vilda djur i en mustig samling trädgårdsväxter ger en sagovärld.

Vill bara börja – snart dags för sådd av tomat!

Att odla tomater och chili är oemotståndligt kul! Det är faktiskt helt ofattbart hur ett sådant litet frö kan leda till en så stor och frodig planta med så mycket skörd! Alla sorter och alla somrar är förstås olika, men för det mesta blir utväxlingen enorm.

Kalla somrar ger sämre tomatskörd.
Den skrynkliga tomaten Purple Calabash blev inte så bra den kalla sommaren ifjol.

Det underlättar förstås mycket att ha ett växthus. Sol måste både tomat och chili ha, men skydd undan vind och en jämn värme och fuktighet når man bäst under glas. Frilandsodlat på våra breddgrader kräver en perfekt säsong. Många har tillgång till en skyddad balkong och det duger också ganska bra. Välj då frilandssorter och sådana som håller en mindre storlek.

Ett växthus är en bra miljö för odling av tomatplantor.
Ett litet växthus för odling av tomat och andra grönsaker.

Sen gäller det att ge sig till tåls lite till innan du börjar så. I fjol var jag tidigt ute och plantorna hann bli lite för stora innan det blev varmt nog att plantera ut dem i växthuset i början av maj. Slutet av februari-början av mars är ganska lagom såtid. Men shoppa frön kan man göra redan nu! För de bästa sorterna tar ofta slut fort, så det gäller att passa på.

Tomaten Tigerella är en bra sort!
Medelstora, men mycket rikligt med smakfulla tomater på Tigerella.

Jag har en stor personlig favorit bland tomaterna – Tigerella – och eftersom de sista fröna gick åt förra säsongen handlade jag en ny påse i veckan. Det är inga problem att spara fröer från ett år till nästa och även till nästa. Tomatfrö har god hållbarhet. Och god grobarhet, så så inte fler krukor än du har plats för. Det är ytterst hög groningsprocent på tomat och det blir nästa alltid full pott av fina plantor. Desto tråkigare om man tvingas slänga, men då kan du ju ge bort en planta eller två till en god vän! Frestas inte att sätta dem för tätt, då det för med sig andra problem med ljuskonkurrens.

Tomatplantor kräver mycket ljus.
Nya plantor av tomat som blivit rangliga för att de stått lite för mörkt.

Vid sådden använder du vanlig såjord och gärna små kvadratiska vefi-krukor, som tar minst plats på en bricka. Jag brukar sätta ett par tre frön per kruka, ca 0,5 cm djupt. Fukta jorden lätt och täck gärna med ett genomskinligt plastlock eller plastfilm för att behålla fuktigheten. Mina krukor står i ett fönster över elementet och det räcker gott och väl med rumstemperatur för att fröna ska gro.

Tomatplantor måste odlas ljust och gärna med extrabelysning.
Unga tomatplantor kräver mycket ljus, men gärna måttlig temperatur.

Ta bort plasttäckningen när groddarna börjar nå upp dit. Hela tiden ska jorden hållas lätt fuktig, så man bör vattna varje dag eftersom krukorna är små och jorden lätt torkar ut. När du kommit så här långt kan babyplantorna ställas lite svalare för att inte ränna iväg i höjden. Ljust och soligt ska det vara, och helst 15-18 grader. Ju varmare växtplats, desto mer ljus kommer de att behöva. Har du inget svalt fönster att erbjuda, utan bara vanlig rumstemperatur, så behöver du en extra lysrörsbelysning.

Tomatplantor kräver extraljus från lysrör vid uppdragning.
En lysrörsramp förser de unga plantorna med extraljus.

När plantorna vuxit till sig så pass att de utvecklat sina första flikiga karaktärsblad är det dags att plantera om i plantjord och större kruka. Jag brukar välja perennkrukor som är i stadig plast, 10×10 cm och 12 cm höga. Mjölkförpackningar är superbra, men klipp av ett hörn nertill så överskottsvattnet dränerar ut. Sätt ner rotklumpen i botten av krukan och fyll på ända upp med gödslad planteringsjord. Det betyder att en stor del av stammen blir täckt av jord. Tomat är en av de få växter man kan, och ska, göra så med. Därigenom utvecklar stjälken nya rötter och du får en stabil planta.

Härifrån fortsätter skötseln med regelbunden vattning och svag näringslösning varje vecka. När plantorna börjar bli för höga för att stå rakt ska du binda upp dem. En grillspettpinne i trä och påsförslutare funkar bra som uppbindning. Flytta upp lysrörsrampen an efter som plantorna växer.

Tomatplantorna flyttar ut när nattemperaturen ligger på ca 10 grader.
Nyss utflyttade tomatplantor i växthuset. De rejäla krukorna är papperskorgar från Ikea med borrade hål i botten.

När nattemperaturen börjar vara stabilt kring 8-10 grader är det läge för utplantering. Men innan dess ska du avhärda plantorna så att de är anpassade för uteklimatet. Det gör du genom att ställa ut plantorna dagtid på ett vindskyddat ställe. Först skuggigt, t ex under fiberduk, och så småningom kan du ge dem mer solljus. Åker de ut i solen direkt kommer solen att bränna hål i bladen. Vid utplantering till stora krukor är det fullgödslad växtjord som gäller. Gärna med en stor andel komposterad kogödsel på påse!

 

Hur skyddar man sig mot stockrosrost?

Stockrosen drabbas ofta av rost.
Stockrosen är nära förknippad med skånska allmogeträdgårdar.

Stockrosen som blommar så ljuvligt under högsommaren i de mest torra och utsatta lägena kan ibland bli mycket hårt åtgångna av rost. Stockrosrost är en svampsjukdom som främst angriper bladen hos både vilda och odlade former av släktet malva, som stockrosorna tillhör.

Stockrosor bör stå i luftiga lägen för att undvika rost.
Stockros angripen av rost.

Man upptäcker först att bladen börjar gulna och när man tittar på undersidan av bladen syns de 1-2 mm stora, runda kuddarna av rost. Även stjälkarna kan angripas. Lindrigare angrepp behöver inte störa växten, mer än visuellt, men vid svåra skador får plantan svårt att genomföra sin fotosyntes och blomningen utvecklas dåligt.

Äldre storckrosor kan vara motståndskraftigare mot sjukdomen än unga plantor.

Stockrosor som står luftigt och i blåsiga lägen drabbas mindre av rost. Helt enkelt för att svampsjukdomar kräver hög luftfuktighet och fukt på bladen för att trivas som bäst. Förmodligen finns det högre motståndskraft i vissa äldre sorter jämfört med många spektakulära hybrider. Det kan vara värt att plocka frön från friska bestånd om man vill förnya sina stockrosplantor. Ibland har man också kunnat konstatera att andra generationens plantor är friskare än de frösådda plantor man köper.

Bladen angrips fort av rostsmitta.
Stockrosens blad börjar utvecklas redan under senvintern.

Ett sätt att råda bot på smittan är att klippa bort de första bladen som kommer upp på våren.  Rosten övervintrar vanligen i stockrosens bladrosetter och de första bladen som utvecklas om våren är oftast angripna. Nackdelen med att plocka bort blad är att det försenar växtens utveckling och blomning, så man ska inte ta bort alla blad på en gång. Plocka även bort angripna blad senare under säsongen och lägg dem i brännbara sopor och inte på komposten.

Övervattna inte stockrosorna som har djupa rötter.

Det finns svampmedel man kan prova. Binab Trichoderma har jag använt på svartfläckssjuka på ros. Den kan vara effektiv även mot rost på stockros. Men i de flesta fall får man leva med rosten. Den väldränerade jorden och luftiga läget är kanske ändå det bästa botemedlet.

Att så växter från frö

Så här års är frökatalogerna trädgårdsmästarens tröst och ett sätt att härda ut i vintermörkret. Vill ha, vill ha och vill ha det där också. Det är lätt att förköpa sig i sin odlingsiver och plötsligt står man där med långt fler fröpåsar än vad som får plats under växtlampan eller i drivhuset. Och sen ska man få dem att gro också! Det är ibland lättare sagt än gjort, speciellt om det gäller lite svårflörtade perenna växter som har speciella inbyggda skyddsmekanismer i fröna, frövilan.

Fröpåsar lockar så här års.

Då ett frö är i frövila kan det inte gro trots att alla yttre miljöfaktorer är uppfyllda. Fröets embryo, själva grodden, anlaget till den nya växten, är omoget och behöver en eftermognadstid. Frövilan innebär ett skydd för att fröet inte ska gro vid fel tillfälle, kanske alldeles för tidigt när det är kallt ute och den nya plantan riskerar att frysa bort.

Tagetes frö gror lätt i fuktig torvjord.
Breddsådd av tagetes som gror på en dryg vecka i rumstemperatur.

När groningen startar beror på såväl yttre som inre faktorer hos fröna. Yttre faktorer som behövs är vatten, syre och en lämplig temperatur. En del frön är också ljusberoende för att gro. Hormoner styr de inre faktorerna, t ex för äpple och häggmispel betyder det att tillväxthämmande ämnen produceras för att fröet inte ska börja gro medan frukten ännu sitter på trädet.

Vissa fröer gror direkt när de kommer i fuktig jord.
Digitalis producerar mängder av frön som gror lätt efter en vinters mognad. Kall eller varm förvaring verkar inte spela någon roll.

Vissa fröer måste passera genom matsmältningskanalen hos en fågel eller ett däggdjur förrän de är grobara. En del fröers skal behöver gnuggas eller slipas för att skalet ska släppa in vatten som behövs för groningen. Andra fröer måste stratifieras, d v s utsättas för en värme- eller köldbehandling för att kunna gro. Det finns riktigt krångliga fröer som kräver både stratifiering och mekanisk bearbetning för att frövilan ska brytas.

Många fröer med tunna skal ska lagras torrt intill sådd.
Fröer från Nicandra lagras torrt och svalt till sådd.

En stratifiering åstadkommer du genom att lägga fröet i fuktig sand eller torv och utsätter det för ettdera värme eller kyla. För kallstratifiering fungerar det ofta bra med kylskåpets kallaste del (under 5 grader C) och för varmstratifiering är en temperatur på 15-20 grader tillräckligt. Varmstratifiering simulerar sommar och kallstratifiering vinter. Genom att först varmstratifiera och sedan kallstratifiera ett frö kan du åstadkomma samma effekt som om fröet varit ute först en vinter och sedan en sommar och ytterligare en vinter innan fröet varit moget att utveckla en grodd. Då kan du få fröet att tro att det ska starta sin tillväxt ett år tidigare än i naturen. Stratifieringstiden varierar från art till art, men kan vara från ca 3 veckor upp till några månader.

Nötter vill ofta förvaras fuktigt för att gro.
Hästkastanjens nöt gror snabbt efter en fuktig och sval stratifiering.

De flesta fröer behöver torka så att vattenhalten sjunker innan de kan lagras och därefter förvaras torrt och svalt. Normalt är lagringstiden mycket lång om bara förhållandena är rätt. Det finns en historia om frön från fjällupin som hade legat i magen hos en nedfrusen 10 000 år gammal fjällämmel. Ett sådant frö grodde bara två dagar efter sådd. Fantastiskt, eller hur!

Stadsodling på höjden

Fem våningar upp i luften finns en ny Köpenhamnsattraktion, ÖsterGro, ett stadsodlingsprojekt med inspiration från New York. På taket till en tidigare bilhall stod bilarna parkerade innan, men nu går platsen inte längre att känna igen. Efter att över 100 ton jord fraktats upp med bilhissen och spridits ut över 600 kvadratmeter tak är odlingsläget nära nog perfekt. Värme och fullt ljus hela dagen.

Takträdgården i Östergro sköts av medlemmarna och en anställd trädgårdsmästare.
Foto: Malin Lobell 2015

Här finns bikupor, hönshus, växthus och restaurang. Trädgården är öppen för workshops och kurser inom ekoodling och restaurangen serverar egenodlade läckerheter från april-oktober. Allting invigdes 2014, så förvandlingen från grå industrimiljö till en naturupplevelse mitt i stan har gått fort. Odlingen drivs av en förening med ca 40 medlemmar och en halvtidsanställd trädgårdsmästare som sköter den dagliga driften.

Trädgården prunkar och grönsakerna är fantastiska i takträdgården.
Foto: Malin Lobell 2015

Det låter fantastiskt och jag skulle gärna uppleva det på plats nästa sommar. Hur man hittar dit? ÖsterGro ligger vid St Kjelds Plads i stadsdelen Österbro i nordöstra Köpenhamn. Närmaste tågstation heter Ryparken. Föreningen har även en egen facebooksida.

Tack Malin Lobell, från odlastaden-bloggen, för att jag fick låna dina bilder!

Kålväxter är kockens nya älsklingar

Kål är ett nyttigt livsmedel som passar bra i höstens grytor.

Kålen har verkligen fått en renässans i det nya slow food-köket. Inte för att de nödvändigtvis tar så lång tid att tillaga, men för odlarens del är de också ganska slow. De har en lång växtperiod och behöver förkultiveras för att bli skördemogna innan hösten kommer. Kålväxterna trivs däremot bra i vårt relativt svala klimat med milda somrar. Det allra mest positiva är att kål hör till de mest fullproppade livsmedlen vad gäller antioxidanter, vitaminer och järn. Det är riktig supermat!

Grönkålen har krusiga gröna blad med en spröd smak.

De flesta kålväxter härstammar från den vildväxande blomkålen som växer på sydeuropas stränder. Därifrån har man sedan förädlat fram en mängd olika former. Grönkål är en mer eller mindre krusig bladväxt som kan bli upp emot 1 meter hög som mest. Det finns även rödbladiga sorter som kallas purpurkål.

Kålplantan kan behöva stammas upp och den blir väldigt hög.

Grönkål kan odlas på alla slags jordar, men den kräver en hel del vatten och gödsel på lättare jordar. Man kan skörda grönkålen löpande under hösten genom att bryta av blad vid basen och låta plantans topp växa vidare. Efter ett tag kan plantan bli lite ranglig och då får man binda upp den mot ett stöd för att den inte ska välta. De allra spädaste bladen kan man gärna äta råa som sallad, men äldre blad blir lite sega och hårda och behöver därför finhackas och få en lätt förvällning i gryta eller stekpanna.

Svartkålen är dekorativ även i rabatter.

Svartkål är en italiensk specialitet och odlas många gånger även i rabatter, som prydnadsväxt. Som soppgrönsak är den speciellt god. Svartkålen är lika lättodlad som grönkålen, men kräver även den förkultivering i god tid innan utplantering. Man bör beräkna såtiden till 4-6 veckor före det är dags att plantera ut. Den tar ungefär 100 dagar på sig från sådd till skörd. Svartkålen kan precis som grönkålen stå kvar i landet trots att snön fallit och skördas under tidiga vintern.

Sätt vitlöken i november

Vitlöken sätts i jorden under hösten innan frosten kommer.

Vitlöken är en tvärtom-växt som ska sättas i jorden när det börjar bli dags för frost och kyla i marken. Sätter man klyftorna för tidigt finns det risk för att de börjar gro och blasten sticker upp. Ju tyngre jorden är, desto större orsak att vänta längre med planteringen. Så länge man har en kall och stabil vinter är det inget hinder, men det är det sällan i Skåne. Problemen uppstår när det fryser och tinar om vartannat, för det skadar lökarna och deras tunna rötter.

Vitlöken planteras med en klyfta i taget och skördas nästa år.

Vitlöken förökas med klyftor och är klar för skörd först året efter plantering. Du delar sättlöken och sätter varje klyfta för sig på ca 5-6 cm djup och 10 cm avstånd. Tryck ner vitlöksklyftan med rotänden först och mylla över. Det allra bästa är att köpa speciell utsädesvitlök som är avsedd för odling på våra breddgrader och som är fri från sjukdomar. Det finns olika namnsorter som brukar fungera bra. Primor, Sprint och Casablanca är några. I år köpte jag Dukat som har riktigt kraftiga klyftor.

Vitlöken planteras sent på hösten innan marken fryser.

Det finns även sk solo-lökar i handeln. Det är vitlökar som inte klyftat sig. Det kan man testa genom att sätta lökar inomhus i plusgrader. Om de inte utsätts för temperaturer under 7 grader så ska de inte dela sig. Jag har inte provat, så jag kan inte garantera att det stämmer.

Vitlöken växer till sig under sommaren och skördas i augusti.

Vitlök är en näringskrävande växt som behöver mycket vatten. På våren när bladen börjar titta upp kan man gärna ge en dos stallgödsel på markytan och sedan täcka med halm eller gräsklipp. Då hålls jorden fuktig samtidigt som långsamverkande näring kommer rötterna till godo. Du kan gärna klippa lite blad och ha på salladen eller smörgåsen, men ta inte för mycket, för då hämmas lökens utveckling. Lökarna är klara för skörd när blasten börjar gulna. Det kan vara i juli-augusti. Torka löken med blast och allt på ett soligt ställe. Häng gärna upp dem i knippen på ett torrt ställe. Vitlök kan också ätas färsk.

 

 

Olivskörden pågår i Abruzzo

Olivträd ger ett skimrande ljus.
Trädgårdens enda träd är olivträd med gräsmatta under.

Nyss hemkommen från en resa till Italien ser jag fortfarande för mig det silverskimrande ljuset från en olivlund. Skördetiden har nyss startat och odlarna jobbar nu för fullt med att samla in och ta hand om oliverna.

Oliverna som pressas till olja är både gröna och svarta.
Direkt från träden, gröna och svarta oliver om vartannat.

Oliver som ska bli olja tillhör en lite mindre storleksklass än de som slutligen kommer att hamna i saltlag och konserverande olivolja för att ätas hela. Fruktköttet har en högre oljehalt än hos de köttiga ätoliverna.

Oliverna skördas både som gröna och som svarta.

Beroende på odlingens storlek tillämpar man lite olika teknik vid skörden. Den manuella metoden innebär en slags stångkratta som man ”räfsar” med i trädkronorna. Krattan fungerar ungefär som en blåbärsplockare när man drar den genom riset. De stora olivgårdarna med tusentals träd kan t ex använda en traktor med ett kraftigt vibrerande frontagreggat som kramar stammen och skakar loss oliverna.

Maskiner används vid olivskörden.
Det skakande frontagreggatet läggs om stammen och ryster loss oliverna från grenarna.

Oliverna trillar ner på stora nät som man lagt ut på marken under träden. Det går betydligt snabbare än att t ex behöva räfsa upp dem från marken. Oliverna hälls upp i stora kar och bärs sedan bort till trälådor för att köras in till pressen.

Olivoljan pressas från de små, oljerika olivfrukterna.
Oliverna samlas raskt upp i stora nät.

Det var torrt och fint på marken och de flesta olivodlingar var pedantiskt välskötta med kortklippt gräs eller harvad jord under träden.

Oliverna pressas till ren, fin olja.

Längs de mjukt ondulerade sluttningarna formade planteringarna ett rutnät där varje träd bildar en punkt. Det är oerhört vackert och lättöverskådligt när inga höga träd skymmer sikten, utan man kan följa markens linjer i hela landskapet. Jag tror faktiskt att olivträdet är mitt käraste träd. Det är nog ljuset som gör det. Eller snarare skimret från de silvriga bladen. Hade jag kunnat skulle jag plantera mig en liten olivlund här hemma. Det får kanske bli silverpilar istället.

Olivträden står på raka rader.

Squash och pumpa är lättodlade grönsaker

Även en nybörjare kan lyckas med squash! Och så länge du har plats tillräckligt kan du frossa i olika sorters pumpa med fantasifulla former och färger. För pumporna är platskrävande växter. Och näringskrävande! Men sen blir det också mängder av frukter, så sätt inte för många plantor.

Squashen producerar blommor under en lång säsong.

Squash och pumpor är mycket känsliga för frost och ska inte sås för tidigt. Ska du förkultivera plantor för att kunna plantera ut dem tidigare så måste du täcka dem med fiberduk de första veckorna. Om du direktsår i landet så ska du vänta tills jorden blivit tillräckligt varm så fröna kan gro. Det blir ungefär samtidigt med bönorna, vid minst 15 graders jordtemperatur.

Squashen blommar kontinuerligt med både hon- och hanblommor.

Sommarsquashen vill ha en lucker och näringsrik jord och gott om utrymme i sidled. Grundgödsla gärna jorden med stallgödsel och lövkompost för att få en luftig och strukturrik jord. Täckning med halm eller gräsklipp är bra eftersom växtens rötter är känsliga och man helst inte ska slita sönder dem vid ogräsrensning och luckring. Under växtsäsongen ger man ytterligare några gödselgivor, men välj då ett kaliumrikt gödsel som algomin eller vedaska. Inte hönsgödsel som innehåller mycket kväve. Då blir det mer blad än blommor och frukter.

Squash producerar mängder av frukter.
En squashplanta med alla utvecklingsstadier samtidigt. Här är det mest bara hanblommor.

Alla pumpaväxter har både hon- och hanblommor. Hanblommorna har långt skaft och en synlig ståndare med pollenmjöl. Honblomman känner du igen på ett litet början till frukt som sväller ut vid blomfästet. Blomman har också en liten rund pistill mitt inne i blomman. Har man squash i växthus kan det bli problem med den naturliga pollineringen, ifall det inte finns tillräckligt med insekter. Då kan man flytta pollen från hanblommorna till honblommans pistill eller helt enkelt stoppa in hanblomman (med avklippta kronblad) i honblommans gap för att befrukta blomman.

Squashen skördas medan frukten är liten och mjäll i köttet.

Skörda sommarsquashen så tidigt som möjligt, medan frukterna bara är ca 15-20 cm långa. Då är de som mjällast i köttet. Använd kniv för att skära av fästet så nära plantan som möjligt. Då undviker du att det kommer in insekter eller svampsjukdomar i tappen. Friterade squashblommor är en delikatess i Medelhavsländerna. Välj då hanblommor om du ska fritera, annars får du inga pumpor.

Honblommor utvecklas till frukter, men behöver pollineras av en hanblomma.
Honblomman har en uppsvälld stjälk. Hanblommorna är på denna planta avklippta.

Lättskötta zinnia frösår du nästa vår

Zinnia, Zinnia elegans, är faktiskt en av de lättare sommarblommorna att odla själv i rabatt. Det är en bra snittblomma som håller sig länge ute och den kräver verkligen inte mycket skötsel i förhållande till vad du får i färgprakt. Sen kanske färgspektrat inte passar ini alla trädgårdar, för zinnia är en ganska gräll blomma, men som accent om inte annat, kan den fungera.
Zinnian är en färgstark sommarblomma.
Det går bra att fröså zinnia för att snabba på utvecklingen, men tänk på att den har väldigt ömtåliga rötter, så den ska inte bredsås, utan sås ett och ett frö per kruka så man slipper skola plantorna. Zinnian är en typisk utplanteringsväxt för sommaren och finns till försäljning som fördrivna exemplar. Annars blir det helt klart billigast att så den direkt i rabatten. Oftast gror de inom kortare tid än en vecka.

Så zinnian glest i rabatten.
Så inte för tätt, utan se till så det finns utrymme för luften att cirkulera kring plantorna. Det är blommor som är mottagliga för mögel och röta. Vattnar gör man därför helst i marknivå och inte via spridare. T ex genom att en slang ligga ute i rabatten eller via droppbevattning. Vattnar gör man helst på morgonen för då hinner bladen torka upp innan nattdaggen faller.

Zinnia drabbas lätt av mögel, så plantera dem inte för tätt.

I övrigt behöver inte plantorna så mycket skötsel. För att få en buskigare planta toppar du den och håller samtidigt höjden nere. Man kan gärna plocka bort utblommade blommor under hela blomningen juni-september, för det förlänger blomningstiden. Och klipp gärna in zinnia i buketter, det blir bara fler blommor.

Men visst vill man gärna spara lite blommor för insekterna också. Det här är riktiga fjärils- och blomflugeälsklingar.  För att få utsäde till nästa år sparar du några blomhuvuden som du tillåter att gå i frö. Vid den här tiden borde fröerna ha mognat och klara att skörda. Ta några frökapslar och spara i rumstemperatur i ett kuvert tills det är dags för nästa års sådd.

Zinnia kombineras gärna med lite rufsiga växter för att få en stark kontrast.

Kul kombinationer med zinnia får du om du planterar ihop dem med gräs och andra rabattväxter:

Höga limefärgade eller rosa med jätteverbenan, Verbena bonariensis.
Roströda och ceriserosa med amaranter eller papegojblad.
Ihop med rödbladiga fjäderborstgräs, Pennisetum setaceum ’Rubrum’
De orange och gula varianterna tillsammans med daggsalvia, Salvia farinacea