Man kan inte undgå att se alunroten exponeras i alla blomsterhandlar och plantskolor såhär inför hösten bland det som kallas ”höstfägring”. Heuchera är ett tacksamt släkte marktäckande växter som fått mängder av nya namnsorter under de allra senaste åren. En fullständig färgexplosion har ägt rum och den ena är mer vansinnig än den andra. De kolafärgade tycker jag känns mycket märkliga.
Några extremt brokbladiga likaså, då de ser närmast målade ut. Fast sorten Mint Julep här till vänster är rätt så lugn ändå. Det finns också flera fina jättemörka, varav Obsidian torde vara den svartaste på marknaden för tillfället, och även några fräscht äpplegröna varianter.
Alunroten används främst för sitt dekorativa bladverk då blommorna många gånger är ganska oansenliga. Men blomman är inte desto mindre älskad av fjärilar och bin och utgör en bra nektarkälla så här sent på året. Blomstängeln blir uppåt 40-50 cm, medan själva bladrosetten ligger på ca 15 cm.
Alunrot passar väl för krukplantering om hösten, men släng den inte när vintern och frosten kommer, utan plantera ut den i rabatten om våren, så kommer den igen utan problem. Det är en lättskött växt som gärna vill ha näringsrik och mullrik jord med en del markfukt. Den kan stå soligt till halvskuggigt, så länge som den inte tillåts torka ut. Plantan kan behöva delas med några års mellanrum för att hålla sig vital.
