Snödroppen tar för sig när den trotsar kyla och ofta snöslask och tränger sig längst fram i kön. Anspråkslös och tacksam klarar den sig själv och kommer åter i ännu större skara nästa år. Den sprider sig nämligen både genom frö och sidolökar och invaderar gärna lövskogsbackar och glesa buskage. Myror brukar också hjälpa till att sprida fröna och på så sätt kan det komma upp snödroppar på helt nya platser i trädgården.
Förra våren som var så seg och lång blommade snödropparna i bäckslänten under flera veckor. Den är min lilla darling bland vårblommor och den försiktiga doften berusar när man är svältfödd på trädgård efter vintern.
Snödroppar planterar du helst på våren strax efter blomningen om du kan komma över några tuvor av en vänlig bekant. De finns även till försäljning ”in the green” i välförsedda plantskolor numera. Det betyder att de är upptagna färska och de bör då planteras omgående. Snödroppens lök är mycket känslig för uttorkning och höstlökar som lagrats inomhus i plantbutiker brukar inte klara sig särskilt väl. Halvskuggigt läge och lerhaltig mulljord är prima förutsättningar för övrigt.