Och nu väntar jag på chilin och auberginen

Att auberginen är släkt med potatis, tomat, chili och paprika ser man på blomman.
Att auberginen är nära släkt med potatisen kan du snart se på blomman.

Chiliplantan har mycket gemensamt med auberginen. Båda är värmeälskande och vill växa skyddat. Ett växthus eller vindskyddat, soligt hörn måste du ordna. Båda växterna formar en liten buske som kräver mycket vatten och näring för att utvecklas optimalt. Blir de höga och får tunga frukter måste du kanske binda upp dem.

Chilifrukterna ska bli röda på denna sort. Så skörden får vänta ett tag.

Bägge sorterna frösådde jag inomhus i mars månad. Efter att det började bli frostfritt ute flyttade jag dem till det lilla hemmagjorda tomathuset. Men där blev det alltför mörkt i takt med att tomatplantorna växte till sig. Så de har nu fått ett eget hus av gamla fönster i en ram.

Fuktighetshållande och mullrik jord är viktigt. De här har fått en blandning av planteringsjord, kogödselkompost och kompostjord. Sedan gödslar jag med hönsgödsel och röd Algomin ca en gång i veckan. Passa på med vattningen så de inte torkar ut och skaffa vattningshjälp om du åker bort flera dagar. Odlar du i kruka torkar jorden lätt under heta dagar.

Auberginen kräver mycket värme, vatten och näring för att utvecklas på ett bra sätt.

Mina aubergineplantor visar ännu så länge inga tecken på frukt. Men de blommar jättefint, så jag hoppas de blir pollinerade. Auberginen är bäst att skörda strax innan den är fullt utvecklad och mogen. Chilin jag har i år ska bli röd, men jag tänkte prova att skörda någon frukt som grön för att se vad den smakar.

Chilin trivs bäst i ett varmt klimat i växthus.

Bägge sorterna kan angripas av vita flygare och bladlöss. Svampsjukdomar kan komma in om du har alltför fuktigt i växthuset. Håll en god luftcirkulation, både för pollinatörernas och plantsundhetens skull. Det är bättre att gödsla med mineralrika gödselmedel än att ge för mycket kväve. Vedaska, benmjöl och röd Algomin är alltså bra. Om du hittar skadedjur så mosa dem med fingrarna och spruta med såplösning. Spruta ofta tills skadedjuren ger med sig. Är plantorna svårt angripna hjälper inget annat än att slänga dem. Men kollar du växterna ofta ska det inte behöva bli så illa.

Skön sallad från egen odling

Sallad och olika typer av salladskål är något av det lättaste att odla och lämpar sig väl för stadsodling. Du behöver inte ens ett trädgårdsland eller odlingsbänk på friland, utan en kruka på balkongen duger lika bra. Knepet är att sallad ska växa snabbt och utan avbrott, då blir den godast. Du får därför vara noga med gödsling och framför allt vattning så att inte jorden torkar ut. Men det ska inte heller vara så blött att plantorna ruttnar. Så därför inte för tätt, utan låt det bli lite luftväxling mellan raderna och plantorna. Gallring är en metod, d v s att du drar upp en hel planta med rötterna när du skördar. Då får de kvarvarande bättre utrymme att utvecklas.

Sallad är en mycket lättodlad grönsak som inte ens kräver trädgårdsland.

Vanlig plocksallat, Latuca sativa, är den mest snabbväxande sallatssorten som gror efter 5-10 dagar. Lägsta groningstemperatur är ca 5 grader, så den kan du börja relativt tidigt med. Eller förkultivera i kruka och plantera ut småplantor så fort jorden är varm nog. Sallad kan du så i omgångar under hela för- och sensommaren, men när det är som varmast mitt i högsommaren kan fröna få lite svårare att gro. Då kan man så i en liten kruka och ställa i kylen.

Spenat är en mycket näringsrik bladgrönsak som kan ätas rå eller förvälld.

Spenat är en bladgrönsak som jag äter både i sallad och varm som stuvad. Den innehåller stora mängder mineraler och vitaminer, men också nitrat och oxalsyra som i stora mängder är skadligt. Så man bör inte äta spenat varje dag. Sås på friland eller kruka vid lägst 3 grader. Den gror snabbt och växer fort, och kan sås i omgångar. Under den varmaste sommarperioden går plantorna lätt i blom när jorden torkar ut.

Mizunakål är en lättodlad salladssort som växer snabbt.

Mizunakål är en asiatisk bladgrönsak som är både lättodlad och tidig. Den gror vid lägst 5 graders jordtemperatur. Bladen är djupt flikiga med långa, smala stjälkar. Den kan ätas rå i sallad och ger då en fin kontrast till ljusare gröna bladformer eller fräsas lätt i wokpanna.

Sellerikål kallas även vid sitt asiatiska namn pak choi.

Pak choi kallas även sellerikål på svenska, av en anledning som jag inte begriper. Varken smak eller bladform liknar selleri. Den har ganska tjocka blad som faktiskt påminner lite om den perenna trädgårdsväxten bergenia. Fast bladen är ju mycket mindre. Både stjälkar och blad är goda att äta råa eller lätt frästa i wok.

Färsk, egenodlad sallat blir en underbar lättlunch.
Fräscht och gott med egenodlade grönsaker till lunch.

Fin start för Malmö Garden Show

Närodlat i allra högsta grad när grönsakerna växer under diskbänken.

Gick runt på Malmö Garden Show igår, fredag. Ett jättefint litet evenemang på bästa trädgårdsplats i Malmös vackra Slottsträdgården. Balkonger och miniträdgårdar tävlar om ära och medaljer. Medaljerna hade juryn delat ut redan innan mässans öppnande, men det fina ”Publikens pris” avgörs först till helgen. Trendigt med grönsaksodling, det hade Annika Rehwin byggt upp tillsammans med gänget från Hvilan Utbildning (bild ovan). Mässan pågår lördag-söndag, så passa på och besök den om du är i stan!

Luftiga trädgårdar med ljusa material visades i årets Malmö Garden Show.

Det var ju rätt stora influenser från Chelsea Flower Show i vissa montrar, kan tyckas. Inspiration från Christopher Bradley Hole kanske? ”Inte nudda marken” är en ljust skir uppenbarelse från Trädgårdshandel i Limhamn med fint växtval. Skönt att den svarta trenden är borta nu. Det blev lite väl tungt och tillgjort ibland.

Ljusa material och ett luftigt uttryck gillade jag.

Min favorit blev nog ”Under bar himmel” av Gröna Gården. Härligt luftig och överraskande enkel trots att den ser så påkostad ut. Klängande växter, draperi och vattenfall. Men det blev inte alls rörigt.

Grönt är skönt, men en vit akleja piggar upp.

Plantskolan i Vellinge är sin stil trogen. Grönt, grönt, mossa, vatten, mer grönt och så lite vitt. Men årets monter var finare än någonsin, tyckte jag. Det enkla är det vackra.

Härliga perenner blommar som bäst i Slottsparken i Malmö.

Sen måste man ju bara gå och sucka över de vackra perennplanteringarna i Slottsträdgården. Aklejorna är som bäst just nu. De är underbart vackra. Mycket ’Black Barlow’ kunde man se och den gör sig så fint mot det gröna bladverket.

Fina purpurfärgade aklejan Black Barlow gör sig fint mot det gröna.

Best in Show fick trädgården ”Ånyo, en återfunnen trädgård” som var uppbyggd med en sammanhållande ram av gamla pinnstolar. Mycket originellt och snyggt genomfört med finstämda färger och materialval. Jag gillade kopparfärgen i baljan, teglet och de vackra Zantedesciorna. Så här såg den ut på utsidan.

Gamla pinnstolar bildade ram kring trädgården.

Rivstarta odlingssäsongen i en varmbänk

En varmbänk eller varmbädd används framför allt tidigt på våren innan jordtemperaturen ute i landen är tillräckligt hög för att kunna så. Den bygger på principen att färsk gödsel brinner och utvecklar värme. Så här gör du:

Gräv en grop, ca 50 cm djup och i storlek av en pallkrage – 80×120 cm. Lägg matjorden åt sidan och forma gravens kanter så raka som möjligt. Fyll graven med den färska hästgödseln, gärna uppblandad med halm. Trampa till det ordentligt mellan varven och fyll på ända upp till den ursprungliga marknivån. Vattna ordentligt för att få igång nedbrytningsprocessen och få den att hålla igång så länge som möjligt.

En varmbänk med färsk gödsel skapar värme när gödseln bränns ner.

Därefter lägger du på en pallkrage och fyller den med matjord att odla i. Hästgödseln ska bara agera värmeaggregat för rötterna. Täck hela kalaset med ett gammalt fönster i lämplig storlek eller en plastbit uppspänd på båge om du inte har något fönster. Du kommer att behöva både täcka till natten och vädra på dagen, så det måste vara lätt att hantera. Sen brukar jag låta bädden stå några dagar för att komma igång innan jag sår.

Vad kan man odla i varmbädd? Tja, det mesta faktiskt. Dill, olika sorters sallad och rädisor brukar jag alltid ha med i vårens första sådd. Rädisorna blir klara på nolltid och dillen blir ofta bra mycket bättre än ute i trädgårdslandet. Sedan går det givetvis att så om när du skördat den första omgången. T ex ruccola är ju en snabb gröda som ska ätas ung. Den kan man återkomma med flera gånger under sommaren. Efter ett tag märker du att jorden sjunker ihop och värmeeffekten avtar. Men då är vi redan inne i sommarperioden och det är inga problem att odla ute i vanlig trädgårdsjord. Använd den förbrunna stallgödseln som jordförbättring nästa år. Då gräver du bort allt och lägger det på blommor och trädgårdsland. Sedan är det bara att börja om igen i samma grop.

Varm grönkålssallad to die for

Grönkål är höstens och vinterns stora grönsak tillsammans med rotfrukter och rödkål.
Jag har en nyvunnen kärlek till grönkål. Ingen vanlig finsk grönsak precis, så det har dröjt till för några år sedan innan jag riktigt fick smaka en god grönkålssallad. Visst, man kan säkert stuva den i grädde och fetta till den, så som många sydsvenskar vill ha till jul, men jag föredrar den fräscha, friska smaken av grön kål. Här ska du få smaka på min mycket enkla men urgoda grönkålssallad:

Rosta ½ dl pumpafrö eller valnötter i torr stekpanna. Lägg dem till sidan. Ta 250 g grönkålsblad och skär bort det sega bladskaftet. Hacka sedan fint. Skala och tärna ett äpple. Hetta upp stekpannan igen och lägg i 1 msk olivolja. Stek hastigt upp grönkålshacket och tillsätt äpplebitarna. Lägg till ½ dl russin. Värm allting tills det är spänstigt, men mjukt. Lägg sedan allt i en skål.

Blanda en dressing av 1 tsk honung, 1 tsk dijonsenap, 1 msk apelsinsaft, 1 msk olivolja, 1 msk äppelcidervinäger samt lite salt och peppar. Om du vill kan du pressa i en liten klyfta vitlök. Häll dressingen över den varma kålen och strö till sist över de rostade nötterna.

Här har jag serverat grönkålssalladen med en rödkålssallad med apelsin och långkokta revben i gjutjärnsgryta med morot, lök, vitlök, äpple och kryddat med bl a kanelstång, ingefära, chili och hel nejlika. Grytan fick stå i 150 graders ugn i 4 timmar. Det blir det godaste fläskköttet som slår julskinkan vilken dag som helst! Supermums!

Kål är en mångsidig grönsak som räddar matlagningen under hösten och vintern.
Här ses en blandning av många olika kålsorter med grönkålen längst fram.

Sent på det med vitlöksplanteringen också!

Det är väl knappt två veckor sedan som jag hittade några utsädesvitlökar som jag hade köpt tidigare i höstas. Hade totalt glömt bort att plantera dem. Så en dag mellan skurarna så kom de äntligen i jorden.

Varje enskild vitlöksklyfta ger upphov till en ny lök.

Egentligen är det ingen större fara, eftersom vitlöken med fördel kan planteras lite senare i Skåne. November är helt okej, för man vill inte att den ska hinna växa för mycket innan det blir vinter. Ju mer utvecklad löken är, desto större risk att den skadas av frosten. Hittar du utsäde ännu och bor i södra delen av landet så passa på att plantera! Varje klyfta ger upphov till en ny lök. Så du behöver inte köpa så många lökar för att få en riklig skörd. Klyftorna sätts ca 5 cm djupt och med 10 cm avstånd. Den spetsiga delen kommer alltid uppåt.

Vitlök trivs bäst i näringsrik, sandblandad och humusrik jord. Lera fungerar också om den inte är för styv och vattenhållande. Här skiljer sig vitlöken från de flesta andra lökväxter som helst vill stå i så torr och genomsläpplig jord som möjligt. Den vill ha mycket näring, så börja gödsla så fort snön smält och jorden börjar tina. Ge sedan gödsel i flera omgångar fram till midsommar. Välbrunnen stallgödsel är prima då det dessutom bättrar på mullhalten i jorden.

Vitlöken kan börja skördas som färsk redan i juni-juli.

Den första vitlöken kan skördas färsk när den nått en storlek på 2-4 cm, men skördmogen blir den först i början av augusti ungefär. Då brukar blasten börja gulna och lägga sig. Ta nu upp vitlöken och lägg den på tork i ett par veckor på ett varmt och torrt ställe. Viktigt att den inte blir liggande i jorden när den slutat växa, för då kan löken börja ruttna och mögla.

Nu väntar jag med spänning på att de första bladen ska sticka upp! Ska bli härligt med hemodlad vitlök!

Sommar i Mandelmanns trädgård

Ett av gårdens stora växthus flankeras av ståtliga solrosor.

Gjorde en härlig utflykt till Mandelmanns trädgård i augusti och tänkte nu bjuda på några härliga bilder därifrån. Bara så vi inte glömmer bort att det faktiskt var en härlig sommar emellanåt.

Blomsterprakten är enastående i Mandelmanns trädgårdar.

Mandelmanns är ett ekologiskt lantbruk som ligger i Rörum, vid Vik på Österlen. Paret Mandelmann odlar grönsaker och blommor och föder upp lamm och höns. Trädgården har en gårdsbutik för de egna produkterna och är det ingen där när du kommer på besök råder självbetjäning, som sig brukar på Österlen. Du plockar vad du vill ha och betalar i en burk. Några dagar i veckan håller caféet öppet med servering både ute i det fria och i det stora växthuset.

Gården är gammal och ligger högt uppe på Rörums backar.

Grönsaker finns av alla de slag, men jag fastnade givetvis för blommorna. I år hade man satsat på en stor vit rabatt i mitten av trädgården. Vita narcisstobak, lejongap, malvor, digitalis, piplök mfl blandades med lite lila och ljusgula inslag. Och på marken en verklig överraskning – fårull som täckning i gångarna. Det var härligt mjukt att gå på, även om det kändes lite fel att traska på med skor på. Ullen reflekterar ljuset, behåller fukten i marken och skyddar mot ogräs och tydligen även sniglar.

Härliga solrosor i mitten av salladsodlingen är bra jordförbättrare.

För små och stora barn ordnas guidade vandringar bland grisar, får och höns, grodor och salamandrar, gurkor och tomater. Blommornas olika former och dofter utforskas. Jag har själv inte varit med på en sådan barnvandring, men det kanske får bli av nästa sommar. För givetvis måste jag åka dit igen.

Det finns sittplatser lite här och där som inbjuder till en stilla stund hos Mandelmanns.

Vill man sova över finns det några rum att hyra för en natt eller per vecka. I priset ingår ekologisk frukost och en underbar utsikt över kusten.

Den vita rabatten är underbart vacker och vibrerar i dagsljuset.

Man blir stark av spenat

det var inte något som Karl-Alfred hade hittat på.

Fina plantor av nyazeeländsk spenat är nyttig mat.
Spenat är jättesnabb att odla, nästan lika snabb som ruccolan. Låt den inte torka ut, för då går den i blom.

För ca en vecka sedan kom nyheten att forskare vid Karolinska Institutet hade påvisat att möss som fick i sig ökad mängd nitrit hade en avsevärt ökad muskelstyrka. Överfört till människor skulle det betyda att om man åt 200-300 g spenat eller 3-4 rödbetor per dag skulle man nå samma effekt. Även mangold och sallad innehåller mycket nitrat.

Jag brukar äta spenaten både rå i sallad och förvälld i spenatsoppa och som stuvad med smält smör. Tycker även mycket om indiska spenaträtter som gärna får vara riktigt ordentligt kryddade. Här ska du få ett modifierat recept (4 pers) på Saag palak paneer, men utan osten paneer.
750 g spenat förvälls i en kastrull i lite vatten. Smält sedan 2 msk smör i en annan kastrull. Lägg i 5 krossade vitlöksklyftor, 4-5 cm färsk, riven ingefära och 3 hackade, gröna chilifrukter. Stek en minut under omrörning så det inte bränns vid. Lägg i spenaten med dess spad. Låt puttra sakta i 10 min. Tillsätt 1½ tsk garam masala och 1 krm riven muskot och sjud i 10 min till. Hacka 1½ dl färsk koriander tillsammans med 1½ dl vispgrädde. Smaka av med salt. Värm upp, men låt det inte koka. Servera med en köttstuvning eller linsgryta, kokt ris och bröd.

Dags att kupa potatisen

Har skjutit upp det flera gånger, men nu blev det äntligen av. Kupa potatisen brukar höra till i början av juni när den kommit upp sådär lagom i potatislandet. En odling i min storlek tar ett par minuter, så jag begriper verkligen inte varför det skulle vara så svårt att få det gjort. Den ena raden är sorten Timo och den andra (vänster) Arielle, som jag ville prova som en ny sort. Båda sorterna är tidiga, men med den kalla försommar som vi haft i år så blir det nog ingen egen tidig potatis förrän in i juli månad.

Kupning av potatis ger mindre risk för gröna potatisar.
Nykupade potatis i mitt lilla potatisland.

Kupningen går ut på att fösa upp jord mellan fåren upp mot toppen av raderna där bladskaften sticker upp. På det viset ger man mer utrymme för potatisarna att utvecklas längs stammen och man undviker att de blir gröna. Den gröna färgen är ett giftigt ämne, solanin, som bildas i potatis som utsätts för ljus och sådana potatisar ska man inte äta.

Märkte att jorden ännu var ganska fuktig mellan fårorna, men borde kanske snart börja vattna. Potatis är en vattenkrävande grönsak. Däremot behöver man inte gödsla så mycket. För mycket näring ger istället vattnig potatis.

Härligt inspirerande bilderbok om grönsaksodling

Ny bok om grönsaksodling i den egna täppan eller kolonin.Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.

Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.

Vackra bilder och trevliga illustrationer ihop med lockande texter gör Karin Eliassons bok läsvärd.