Odla ätbart på balkongen

Förkultivering av blandad sallat inomhus för tidig utplantering.

Man måste inte ha villaträdgård eller kolonilott för att odla sina egna ätbara grönsaker och bär. Bor du i stan med tillgång till uteplats eller balkong, så har du världens förutsättningar för att odla! Alla växter är inte så lämpliga att odla i kruka, beroende på att de ger liten skörd i förhållande till jordvolymen som krävs, men beroende på andra förutsättningar som vind och soltillgång, så kan alla hitta något som passar.

Dill drabbas lätt av ohyra på friland.
Vanlig dill tillhör de växter som gärna kan odlas i kruka. Men var noga med vattningen för dillen gillar inte torka.

Sallat tillhör de mest lämpliga växterna för krukodling eftersom det är en snabb gröda som inte kräver så mycket jord. En varm och porös, mullhaltig jord med god  vattenhållande förmåga är idealet. Konstant fukt är inte bra för de späda plantorna. Ett någorlunda vindskyddat läge gynnar tillväxten, men det ska helst inte vara för solstekt och varmt läge. Då kan sallaten gå i stock, dvs börja blomma. Därför kan det vara bra att odla sallat under andra, lite högre växter som skuggar sallaten något.

Så flera olika sorters sallat tillsammans.

Den tidigaste sallatssådden gör du inomhus i torvkrukor eller sålåda. Plastlådor från lösgodis är ingen dum sålåda! Det kan du göra från 15 mars för att senare plantera ut förkultiverade plantor. Lämpligt djup 1-2 cm. Oftast gror fröna inom ca en vecka. Vattna så fort jorden torkar upp och gödselvattna under sommaren varje vecka. Sallaten kan skördas efter 7-10 veckor lite beroende på sort.

Gräslök med mild vitlökssmak.
Den kinesiska gräslöken har vita, ätliga blommor. Foto: Impecta

Den kinesiska gräslöken är en perenn lök som påminner i smaken om mild vitlök och är en utmärkt balkongväxt. Du använder bladen som klippgrönt på mat kontinuerligt under säsongen. Även de vita blommorna, som kommer på hösten, är ätbara. Gräslöken sås ca 1 cm djupt i mars. Sätt ca 15-20 frön i en liten kruka, som får bilda en tuva. Den kinesiska gräslöken har en ganska lång utvecklingstid första året, men under början av hösten kan du börja skörda. Eftersom plantan övervintrar  ger den färskt klippgrönt från nästa vår igen.

Kinesisk gräslök är lättodlad och trivs i en mullrik, sandblandad jord. Eftersom plantan ska stå i flera år är det bra att ge den en god jord från början. Vanlig planteringsjord kan blandas ut med sandlådesand och gödslas med Algomin innan plantering. Tänk på att välja en kruka som tål frost utan att frysa sönder.

Bondbönor växer med lite stöd som små buskar. De är tacksamma att odla på balkong, eftersom de är relativt köldtåliga. Då de tål både vind och frost bättre än vanliga brytbönor kan de sås tidigt. Förkultivering startar från mars-april och de planteras ut på sin växtplats en månad senare.

Bondbönan kallas även åkerböna.
Bondbönan blir en reslig planta med kraftiga baljor. Foto: Lindbloms Frö

Bondbönan vill ha kraftig, kväverik jord från början, så ge den gärna en mull uppblandad med komposterad kogödsel eller pelleterad hönsgödsel och benmjöl. Lite Algomin under försommaren kan vara lämplig stödgödsling, men under tillväxten skapar bönan sitt eget kvävegödsel genom de kvävefixerande bakterierna som lever på växtens rötter. Jorden får inte torka ut, så välj inte för liten kruka.

Bönorna skördas under hela sommaren, gärna som unga och späda. Man äter bara bönorna inuti, för baljorna är för det mesta ganska träiga och hårda. De passar att woka i lite olivolja, smaksatta med citronsaft och salt eller hastigt förvällda i en sommarsallad.

Hybridblåbär är lätta att odla och skörda.

Blåbär är en spännande buske som passar lika bra på balkong som på friland. Hybridblåbären är rätt så härdiga, ger en riklig skörd och blir dekorativa buskar med vacker höstfärg. Det som skiljer blåbär från många andra balkongväxter är kravet på sur jord. Det bästa är att ta färdigblandad rhododendronjord, som är luftig och fuktighetshållande, med ett lågt pH. Man kan bättra på näringshalten under sommaren med gödsel för surjordsväxter. Men det viktigaste av allt är att passa vattningen, så inte busken torkar ut.

Hybridblåbär finns av olika sorter, både high-bush och low-bush. De lägre lämpar sig bättre för krukodling. Välj bland sorter som ’Putte’, ’Hele’, ’Brunswick’, ’Northblue’ och ’Northcountry’. Välj gärna två olika sorter för att säkra en god pollinering och fruktsättning. Bären mognar i omgångar under sensommaren. Man kan oftast plocka under en ganska lång period, eftersom inte alla bär mognar samtidigt. Olika sorter har också olika mognadstid.

Amerikanska jätteblåbär är trevliga trädgårdsväxter.
Blåbären mognar ojämnt, men kan därför plockas under lång tid.

Under senvintern-tidig vår kan man beskära de äldsta grenarna för att föryngra busken och tvinga fram nya skott. Men ta inte bort för mycket gammalt, eftersom buskarna ger bär på grenar som är två år eller äldre. Blåbär kan gärna underplanteras med någon marktäckande surjordsväxt som allåkerbär, vaktelbär (ej ätlig), tranbär eller hjortron. Alla dessa lämpar sig väl för en välfuktad torvjord.

 

 

Marktäckande och mattbildande perenner

Plantera marktäckande växter istället för gräs på skuggiga ställen.

Marktäckare är ett behändigt namn på växter som växer krypande och brer ut sig över jordytan med sina blad förstås, men också genom klängen, skott, rankor eller utlöpare som de fortplantar sig med. De här växterna har ofta en god förmåga att stå emot ogräs, och faktiskt ofta också vanligt gräsmattegräs. Alltså är de många gånger utmärkta ersättare för just gräsmatta.

Ormöga är en bra marktäckare under buskar och träd i woodlandmiljö.
Frodig underplantering av ormöga.

I naturen finns det sällan så ensartade bestånd av en och samma art som vi talar om i trädgårdssammanhang. Oftast är det flera arter som växer tillsammans, där var och en har en topp under någon tid på säsongen, för att sedan gå tillbaka på bekostnad av en annan art med senare utveckling. Vitsippan är en sådan växt. Den har ganska höga ljuskrav under sin blomningstid, men är inte så konkurrenskraftig i växtsättet. Under lövträden är under våren ännu ljust, medan det längre fram på sommaren är färre konkurrenter på grund av ljusbristen. Men då har årets tillväxt redan vissnat ner och växten sparar sin kraft i roten till nästa vår.

Silverbladiga perenner föredrar sol.
Silvriga marktäckare runt den berömda dammen i Ulla Molins trädgård i Höganäs.

De mattbildande trädgårdsväxterna är beroende av hjälp med ogräsrensning och vattning, framför allt i början, för att kunna hävda sig mot konkurrerande arter. Det är mycket viktigt att ha en ogräsfri jord från början om man ska plantera marktäckare, annars kommer de få svårt att etablera sig.

Hasselört vill ha en jämt fuktig jord.
Hasselörten passar bra som marktäckare under t ex bambu.

Den fantastiskt skuggtåliga hasselörten är ett sådant exempel. Den är långsamväxande i början och tar flera år på sig att riktigt komma igång. Har man då ogräs som konkurrerar om ljus, näring och vatten runt plantorna är risken stor att hasselörten går ut. Annars är hasselört ett bra alternativ i de riktigt skuggiga lägena med lätt fuktig jord. Den självsår sig gärna om den trivs och bidrar därmed till sin egen marktäckning.

Vintergröna täcker marken och sprider sig villigt.
Småbladig vintergröna kan bli ett ogräs i trädgården. Fast det kan nästan också höstanemonen ovanför.

Den spridningsvilliga vintergrönan måste jag varna för, samtidigt som den kan vara mycket bra på rätt plats. Vintergröna ska helst växa för sig själv, eftersom den är mycket expansiv och snor sina långa rankor kring allt annat som växer i samma rabatt. Håll den under träd och högre buskar där du kan frisera rankorna efter hand och rycka upp enstaka ogräs mellan plantorna. Vincan passar på de flesta jordar, men utvecklas bäst i humusrik jord och halvskuggigt läge. Vill du njuta av den lilablå blomningen kräver den mer ljus.

Ormöga blommar i blått om våren.
Ormöga invävt av myskmadra.

En annan blåblommare är ormögat, Omphalodes verna. Den är en vårens marktäckare som passar i lätt fuktig jord i woodland och under träd och buskar. Ormögat sprider sig med krypande jordstammar och får förgätmigejliknande blommor i maj. Här tillsammans med myskmadra, som föredrar liknande växtbetingelser. Myskmadran kan lätt utkonkurreras, men växer där den trivs bra i täta, ljusgröna mattor. Faktiskt så har jag lyckats få in den min gräsmatta i skuggsidan av trädgården och där har den till och med tryckt bort mossan!

Kattfoten tillhör de riktigt låga perennerna.
Nyss omplanterad bädd av kattfot.

Marktäckare på solsidan av trädgården är ettdera fetbladiga eller silverfärgade. Bland de silverfärgade vill jag visa två stycken som är välkända från Ulla Molins trädgård, som jag besökte för ett par veckor sedan. Kattfoten, Antennaria dioica, är en tålig, krypande mattbildande perenn med filthåriga blad. Den ska ha full sol och sandig/stenig jord. Har ett väldigt lågt växtsätt – bladen blir inte mer än 5 cm höga – och måste därför ogräsrensas noga. Annars finns det risk för att ogräsen tar över.

Malörten är en väldoftande brännvinskrydda.
Malörtsmatta med inslag av stor blåklocka.

Vitmalörten är en annan framträdande silverbladig perenn hos Ulla Molin. Den har ett aggressivt växtsätt. Vitmalörten sprider sig snabbt med underjordiska utlöpare och väver in sig i rabattens andra växter. Det är en växt som knappast odlas för sin blomnings skull, utan för att de smala, silvriga bladen ska skapa kontrast bland blå- och rosablommande växter. En solälskande perenn som vill ha sandblandad och gärna kalkrik jord. Lyser hela sommarnatten med ett svagt skimmer.

Stäppsalvian är lätt att kombinera

Salviorna är bra nektarväxter för bin och humlor.

En användbar perenn i både kryddrabatten och bland rosorna – stäppsalvian fyller sin plats under en lång säsong. Det finns mängder av salviaarter, men bara en handfull växer vilda i Norden. Man hittar salvian på torra och soliga växtplatser i det vilda.

Salvian kan samplanteras med rosor eller andra perenner.
Den mörka salvian ’Caradonna’ bildar fond till den gula rosen ’Lady Emma Hamilton’.

De odlade salviorna är mer eller mindre aromatiska, men alla har egenskapen att dra till sig bin, humlor och fjärilar. Stäppsalvian hör till de mest högväxta arterna och kan bli upp emot 70 cm hög. Den har kraftfulla blomspiror och ett brett, upprätt växtsätt med många blomstjälkar.

Rik och tidig blomning hos salvia 'Mainacht'.
Den mellanblå stäppsalvian ’Mainacht’ är en av de tidigast blommande salviorna.

Stäppsalvian är lätt att kombinera med andra växter som rosor, liljor, prydnadsgräs, temynta eller röd rudbeckia. Du kan också plantera den ihop med lavendel, men de två har ganska lika växtsätt och kontrasten blir då inte så tydlig. Välj färg efter sällskap – stäppsalvian finns i vitt, rosa och olika nyanser av blått.

Rosa stäppsalvia 'Rosakönigin' drar till sig humlor och fjärilar.
Den rosa ’Rosakönigin’ ger ett lättare intryck än sina blå släktingar.

Blomningen startar i bästa fall redan i slutet av juni och håller på många veckor. Efter blomningen sitter högbladen kvar länge, så riktigt skräpig ser inte blomman ut förrän långt senare. Men vill du få ytterligare ett mindre flor så kan du klippa ner blomställningarna. Då kommer den oftast igen i september.

Salvian planteras ihop med andra torktåliga växter.
Stäppsalvia ’Caradonna’ samplanterad med tomatröd röd rudbeckia och tuvrör i bakgrunden.

Längtan efter vår i Malmö

Vårens blommor lockar till trädgårdsarbete.

Idag öppnade årets första trädgårdsmässa portarna på Malmömässan. Kvalitén är hög och här finns många kul nyheter att inspireras av. Att säsongen ännu är tidig märks på ett ganska litet utbud förodlade plantor att sätta i jorden. Men chili och tomater brukar man hitta på trädgårdsmässan, så även i år. Ingen utplantering än på länge, dock.

Lökar till fritillaria sätts i djupmyllig jord med god fuktighet.
Några fritillarior kanske? Lökarna håller imponerande storlek.

Det säkrare alternativet för den som har bråttom är lökar och knölar till allsköns växter för inomhus- och utomhusodling. Afrikas blå lilja, cyklamen, begonia, crocosmia är bara en liten del av allt du kan välja mellan. Lite förvånad var jag att se torra rotbitar av funkia förpackat i en plastpåse med lite torv. Hur mår de?

Odlingskorgar med självvattnande krukor för balkong och uteplats.

En kul nyhet som säkert kommer att få stor uppmärksamhet är ett synnerligen simpelt vertikalt odlingssystem för balkonger och uteplatser. VPLANT  byggs upp som en string-hylla ungefär, med trekantiga odlingskärl som ligger i nätkorgar. Vatten fylls på uppifrån via en slang och rinner sedan vidare genom systemet på egen hand. Självvattnande med andra ord.

Petflaskor duger också till odling i liten skala.

Det handlar mycket om odling även i år. Trenden börjar bli norm. Man SKA odla sina egna grönsaker om man så bara har ett fönster i köket att tillgå. Tänk brett och utnyttja höjden!

Små fröpåsar för den som bara har liten odlingsyta.

För den som vill prova på många grönsakssorter på liten yta finns smarta kombipåsar av fröer. Du slipper sucka över vart fjolårets överblivna frörester tog vägen och har färskt frö i liten mängd till ett bra pris. Win-win.

Snyggt odlingsbord för den strikta uteplatsen eller balkongen.

För den strikte odlaren som vill ha lite större krukor, kanske t o m med potatis kan kolla den här snygga hyllan i metall med tillhörande krukor. Finns i Flyinge Plantshops monter. Skulle tro att den blir en riktig snackisprodukt på gardencentret!

Japanska mossbollar för odling av växter inomhus hängande i fönstret.

Kokedama var en annan nyhet som är ganska gullig. Det är japanska och betyder mossboll. Här har vi en japansk teknik för att odla växter med mossa för att behålla fukten i jorden istället för en kruka. Kokedama kan man likna vid en japansk bonsai där plantans rotsystem växer i en speciell jordblandning inlindad i mossa. Flora Linea heter företaget som säljer dem.

Klänning och solhatt i gröna blad från Hvilan Utbildnings florister.
Sen ska vi inte glömma alla elevarbeten. Både Hvilan Utbildning och SLU Alnarp har fått plats att visa upp sina utbildningar och det har de gjort med den äran! Ovan Hvilans floristutställning av grönskande klänning med matchande hattar. Nedan en tolkning av Blomsterfrämjandets trädgårdstrend Dark Forest av Hvilans vuxenstuderandeklass. Mycket välgjorda arbeten!

Vilda djur i en mustig samling trädgårdsväxter ger en sagovärld.

Varför är det så svårt att odla dill?

Dill går jättebra hos vissa, medan andra bara får förkrympta plantor som tynar bort av bladlöss och olika loppor. Ibland är det någon svampsjukdom som gått på rötterna och det är lika illa. Hur ska man då göra för att få dill till nypotatisen?

Dill kan vara svårodlad pga svampsjukdomar eller bladlöss.

Ett sätt att lyckas med dill är att så den i krukor eller i kallväxthus så fort jorden är tinad, i februari-mars. Tipset är i alla fall att använda ny jord varje år för att slippa jordburna sjukdomar. Grunda krukan med planteringsjord och så glest med frö. Täck sedan med såjord och ställ krukan svalt. Dillen kommer upp när temperaturen är den rätta. På det viset kan du ha skördeklar dill redan i maj.

På friland kan man så glest med frö, lite här och lite där över hela landet, och hoppas på att en del kommer upp. Har du problem med sjukdomar och skadegörare på dillen är det är betydligt svårare för dem att angripa plantor som står utspridda än plantor som står i prydliga rader. Det är bra att upprepa proceduren några gånger under försäsongen, för att på så sätt ha färsk dill under en längre period.

Dill kan gärna odlas i kruka med ny jord varje gång.

Jorden ska hållas fuktig under groningen. Det tar vanligen ett par veckor för fröna att gro. Det kan också vara ett bra tips att täcka jorden med fiberduk. Fast den metoden passar ju bara för kruka och dill sådd i rader.

Ramslök är lundens egen vitlök

Ramslöken är en god krydda från naturens skafferi.

Ramslök är en vild lökväxt som trivs i fuktiga, halvskuggiga woodlandmiljöer. Den gillar speciellt en kalkrik jord, men vill du föra in den i trädgården så kan du bättra på förhållandena med en lucker och humusrik skogsjord som du kalkar upp med benmjöl, äggskal eller musselskal. Samma typ av ståndort och förutsättningar som julrosen gillar, så de två kan gärna växa i samma rabatt. Eller rabatt ska jag kanske inte säga, utan mer naturlik plantering. Om ramslöken skulle trivas bra hos dig så kommer den att sprida sig kopiöst. Men då är det bara att äta upp den!

Ramslöken har en vacker och skir blomma.

Ramslökens blad och stjälkar har en mjuk vitlökssmak. Smaken är som intensivast när bladen är nya och ljusgröna i april och den avtar efter blomning. Ramslöksblomningen infaller i mitten-slutet av maj och det är en underbar syn. Hela luften doftar vitlök. Men glädjen av denna marktäckare är kortvarig, för snart vissnar bladen ner och växten är till synes borta. Fast då ligger löken i jorden och förbereder sig för en ny vår.

Man kan använda ramslöken som krydda i mat.

Du kan använda ramslöksbladen i pesto eller kryddsmör och som krydda istället för vitlök i t ex tomatsås. Eller så hackar du dem fint och blandar i en kall sås med creme fraiche. Man kan också smaksätta soppor med ramslök. Det är ingen risk att bladen skulle ta slut även om man kryddar maten med ramslök varje dag – när bladen är som smakrikast så går det inte åt så många. På bilden ovan har jag plockat ramslöksblad i ett ganska sent stadium. Man ser det på att bladen är matt gröna och lite tjockare. Att frysa ramslökshack går an, men smaken är inte densamma som hos färska blad.

Ramslöken kan förökas från frö, men är lite knepig att få att gro.

Ramslöksfrö finns till salu, men det är inte helt lätt att få dem att gro. Ramslöken behöver en kylperiod för att gå ur sin frövila och det är inte så lätt att bryta den på konstgjord väg. Det bästa är att få tag i några plantor in the green och plantera dem i fukthållande, god skogsjord. Ta plantorna i god tid på säsongen, innan de hunnit gå i vila. Skövla inte i naturen, utan ta bara så många plantor du behöver för att gå igång. De kommer snabbt att sprida på sig om du valt rätt växtplats!

 

Kombinationer med lavendel

Lavendeln gör sig bra ihop med kyliga färger som salvians blekblå blad.

Lavendel är ett släkte halvbuskar med ca 25 arter som växer i Medelhavsområdet. Om du sett lavendeln självså sig någon gång då förstår du vilken växtplats den föredrar om den själv får välja. Mellan stenarna i plattgången eller längst in mot husväggen dyker de upp de väldoftande små plantorna som sätter en djup pålrot redan från första början. Roten letar efter vatten på större djup och mår rent ut sagt dåligt och tynar bort om den får för mycket vatten eller en kompakt, vattenhållande jord. Speciellt vintertid är det viktigt med väldränerad jord, eller egentligen ren sand, om man ska vara precis.

Stenkyndel är en anspråkslös perenn växt som tål torka.

Lavendel kan gärna planteras på torrmurar, i stenpartier, terrasserad jord eller i grupper uppblandat med torktåliga ettåriga växter. Traditionellt används lavendel ofta ihop med rosor eller som avgränsande häck, men det finns fler kombinationsmöjligheter. De kan bli väldigt effektfull ihop med höstblommande ljung, lågväxande enar eller olika slags kryddväxter. Här ovan samplanterad med vitblommande stenkyndel.

Lavendeln kan blomma flera gånger per säsong, eller försenas i blomningen om man klipper ner den innan knoppsättning.

För att förlänga blomningstiden kan man beskära lavendeln innan blomning som på bilden ovan. Här har man klippt ner varannan lavendelbuske till en grön kudde. Bara den kontrasten är dekorativ i sig, men på köpet får man en lång blomningstid när de beskurna buskarna väl sätter igång.

Gulbladig oregano skapar en kraftfull kombination med lavendel.

Eller så satsar man på färgkontrast som här, samplanterad med gulbladig oregano. Mycket effektfullt, där de två kyliga färgerna framhäver varandra. Men dutta med måtta. En gulbladig planta här och där är bättre än en hel rabatt med bara knalliga färger.

Rosmarinen, en vintergrön men frostkänslig kryddväxt

Rosmarinen gillar torra och saltstänkta växtplatser.

Under resan till Italien nu i höst fick jag se präktiga exemplar av rosmarin på torra, soldränkta växtplatser där det knappast var någon som gick med vattenkannan och pysslade om dem. Det är en liten, hårdför växt som tål mycket, men inte långvarig kyla. I våra kalla trakter odlar vi den på friland på sommaren och gräver upp den för att övervintra i kruka över vintern. Rosmarinen avskyr blöt jord när den är i vila, så plantera gärna den i ren sandjord inför vinterförvaringen. Det kan gå att övervintra rosmarin ute mot en varm södervägg om man gräver ner den i jorden och bullar upp med rejäl löv- och ristäckning mot kalla vindar.

Rosmarinen blommar med ljusblå blommor om den övervintrat väl.
Rosmarinen blommar under hösten eller tidiga våren med blålila eller ljusrosa blommor, beroende på sort.

Det svåra med övervintringen av de flesta medelhavsväxter är att kunna förvara dem svalt och ljust utan att de blir övervattnade eller tillåts torka ut. Detsamma gäller för rosmarinen. Men klarar du vinterförvaringen kan du försöka dig på nästa grej – att ta sticklingar av din rosmarinplanta. Förökningen är väldigt snarlik för buxbom, så har du tidigare lyckats med sticklingsförökning av buxbom lär du göra det med rosmarin också.

Ta sticklingar med klack och sätt dem i sandblandad jord.
Här ser du vad jag menar med klack – att det sitter kvar en bit bark från grenen längst ner på skottet.

Så här gör du: riv försiktigt av en 10-15 cm lång kvist från en huvudgren med äldre ved. Bäst resultat blir det om sommaren när årsskotten hunnit växa till sig en bit. När du river av skottet får du med dig en liten klack, barkflisa, där skottet suttit fast i grenen. Plocka bort de lägst ner sittande bladen, som annars skulle hamna under jorden i krukan. Stick ner kvisten i en kruka med såjord eller annan sandblandad, porös jord. Har du små lecakulor kan du gärna ha det med i jorden för att den ska bli riktigt luftig. Tryck inte till jorden, utan duscha den bara och håll den sedan lätt fuktig tills skottet slagit rot. Du kan gärna sätta flera skott i samma kruka och dela på dem när de tagit fart.

Rosmarinen har en kraftig doft och smak så använd den med måtta.

Rosmarin passar till allt slags kött, men framför allt till lamm. Dessutom kan du använda sparsamma mängder i äppelrätter, i marmelad, till ugnsstekta grönsaker och i bröd. Jag ska faktiskt passa på att lägga några kvistar rosmarin i dagens foccacia och på de ugnsrostade grönsakerna som jag ska bjuda på till pannbiffen. Smaklig spis!

Rosmarin växer både krypande och upprätt.
En låg häck av rosmarin hittade jag utanför hotellet i Italien.

Rosmarin betyder havsdagg

 

Rosmarin och lammstek eller ugnsrostade grönsaker.Rosmarin är en växt som trivs på Medelhavets stränder. Den är en viktig beståndsdel i det som kallas macchia på italienska, dvs den torra, snåriga buskskogen som växer vid sidan om vägarna. Det är med andra ord en mycket anspråkslös växt vi talar om som klarar sig på lite. Och den största risken i vårt klimat, förutom vinterkylan, är väl att vi vattnar ihjäl våra rosmariner eller planterar dem i alldeles för bra jord. Rosmarin kan övervintra ute i skyddade lägen i de mildaste klimatzonerna. Men den måste täckas väl med löv och halm. Annars är det ett bra tips att ta in plantan i kruka och förvara den ljust, men svalt. När våren kommer exploderar den i ljuvliga små blommor i ljust lila eller blått.

Rosmarinen är en starkt doftande kryddväxt med skarp smak.

Rosmarin har en mycket oljig doft av kamfer och barr. Den eteriska oljan som utvinns ur bladen innehåller mycket riktigt kamfer, borneol och cineol. Rosmarinkvistar och enbär brändes för att friska upp unken inomhusluft under medeltiden. Man trodde också att den höll pesten borta. Rosmarinoljor har använts i luktvatten av olika slag och den ingår faktiskt i receptet för doften 4711, som är den första kända eau de colognen.

Rosmarindoften är sedan länge förknippad med minne och trohet. I Hamlet finns en passage där Ofelia ber Hamlet minnas henne med orden: There’s Rosemary, that’s for remembrance; pray love, remember. Man har också använt rosmarin vid bröllop, i brudkronor samt vid begravningar, för hågkomstens skull. Under antiken bar eleverna en rosmarinkrans på huvudet för att minnas bättre när de skulle upp till tentamen!

Rosmarinen är en växt som förknippas med minne och hågkomst.

Rosmarin är en härlig krydda i maten, men man ska bruka den med måtta. I lammstek är väl rosmarin en oumbärlig krydda och den gör sig också utmärkt till ugnsstekta grönsaker. Kyckling med rosmarinsås är en annan favorit. När Henrik VIII av England serverades vildsvinshuvud skulle det ha en rosmarinkvist i munnen. Han hade också en älsklingsdessert som kallades rosmarinsnö. Det är en äggtoddy med hårt vispade äggvitor och vispgrädde med tillsats av stötta rosmarinblad. Skulle man prova!

Att starta sin första köksträdgård

Några jordgubbsplantor borde absolut få plats i odlingen.
Jordgubbar är roliga att odla och lätta att sköta.

Att odla sina egna grönsaker och frukter är både roligt och ett billigt sätt att få fram sin egen mat i hushållet. Men det kan kännas som ett jätteprojekt om man inte vet var man ska börja någonstans. Ta dig inte vatten över huvudet med att göra en för ambitiös satsning första gången, utan håll dig på en mindre yta till en början. Och planera lite först.

Titta på din tomt och fundera ut var du har de bästa förutsättningarna för att något ska växa och trivas. Under stora träd är sällan en bra idé, för träden både skuggar och suger åt sig en massa näring och vatten ur jorden. Det är inte så noga med jordkvalitén på platsen, för har du bara en begränsad odling så kan du lätt förbättra jorden genom att tillsätta kompostjord, dressjord eller barkmull. Den billiga planteringsjorden 4 säckar för 100 kr är inte mycket att odla i. På sin höjd kan du blanda i lite i befintlig jord, men du behöver mer näring och vattenhållande material än så.

Rödbetor är lätta att odla och bladen kan även ätas i salladen.

Fundera också på vad du vill odla. Vad gillar du att äta? Rotsaker, sallad, potatis, lök, kryddväxter eller bär? Allt kommer kanske inte att få plats, så du får välja ut det viktigaste. Fundera på om du kan dela fröer och utsäde med en granne eller god vän. Ofta är portionerna rätt stora och det blir mycket över. Tänk också på att växter som potatis, squash, majs och rabarber tar mycket plats. Kanske ska du odla potatis i spannar vid sidan om? Nästa steg är att ta sig till ett gardencenter eller trädgårdsbutik för att köpa fröer och plantor. Läs på påsens baksida när det är bäst tid att så respektive grönsak. Vissa sorter som ruccola, asiatiska bladgrönsaker, spenat, rotsaker, dill och persilja kan sås tidigt. Vänta lite med ärter och bönor eftersom de vill ha en varm jord för att gro. Paprika blir bäst i växthus och tomat finns både för frilandsodling och växthus. Kryddväxter och olika kålsorter är bäst att köpa som färdiga småplantor som man planterar ut.

Spenat och sallad är lättodlade grönsaker för nybörjaren.
Spenat, morot och sallad i en upphöjd odlingsbädd ger gott om grönsaker för hela sommaren.

Sen ska jorden beredas. Finns det ingen rabatt eller uppgrävd bit mark får du börja med att gräva bort det översta jordlagret som normalt innehåller både gräsmatta och ogräs. Väljer du att odla i pallkrage kan du täcka befintlig jord med tidningar och fylla på jord uppe på. Men då behöver du i de flesta fall ha två lager pallkragar för ett tillräckligt tjockt jordtäcke. Så tänk på att det går åt mer jord då, eftersom du inte blandar in den befintliga jorden på platsen. Du behöver verktyg som: grävspade, kratta, liten planteringsspade, rensjärn och vattenkanna. För att så och sätta dina fröer och plantor i raka rader är det bra med ett långt kvastskaft eller ett snöre med två pinnar.

Ärter sås i varm och lucker jord.

Läs på fröpåsen vilket plantavstånd som rekommenderas. Rotsaker som morötter och rödbeta kan gärna sås lite tätare från början och så gallrar du bort de svagaste plantorna allt eftersom. Vattna i såfåran och tryck till jorden med krattan så att fröerna kommer i ordentlig kontakt med jorden. Hänger de bara i luften klarar de inte av att gro. Vattnet är viktigt under hela tillväxtperioden. De unga plantorna har ännu svaga rötter och får inte torka ut, för då dör de. Ska du åka bort under en längre period skall du helst ha pratat med någon som kommer och vattnar till dig. Hur fort jorden torkar ut beror förstås på temperaturen, mängden naturligt regn och hur vattenkrävande växterna är.

Lycka till med din odling!