Blogg

Ska ge svårodlad dill en ny chans

Dillen är en knepig grönsak som kräver en lätt och näringsrik jord.
Förra sommaren var en katastrof för min dillodling. Trots benmjöl, växtföljd och annan specialvård. Den jag sådde i första omgången blev tidigt angripen av bladlöss. De saftiga dillstjälkarna bara tufsade sig och skrumpnade ihop när plantorna nått ca 3 cm höjd. Köpte sedan färdiga plantor som jag hoppades mycket på, men även de dog rätt så snart. Vet att min jord är i tyngsta laget för dill, men lite bättre än så här brukar jag lyckas. Men faktum är att när jag sått tidig dill i varmbänken så har det alltid blivit den allra bästa. Vad är annorlunda där förutom undervärmen? Jo, jorden är ny för varje år. Köpejord. Hur stolt jag än är över min egenproducerade och utblandade ler+stenmjöl+ kompostjord+hästgödsel+torv-blandning så vill inte dillen ha den. Utan den vill ha påsjord.

Dillen har vackra blomkronor som passar i buketter lika väl som till kräftorna.
Jag ska definitivt ge dillen en ny chans i vår. Den ska få de bästa förutsättningar, såsom en näringsrik och
lucker köpejord, gott om fukt och extra benmjöl för fosforens skull. Kanske ska jag sätta den ihop med morötterna så kan fiberduken sträcka sig över båda och skydda mot skadeinsekter. Det ska väl vara själva sjutton om inte dillen tar sig med sådan skötsel.

Vilken vacker vinterdag det var idag

Gick på fotopromenad i förmiddags. Det var för underbart soligt väder för att låta bli. Så jobbet fick vänta en stund. Men istället fick jag massor av energi i solen och snön. Här är en del av vad jag mötte.

Ljusgröna uppåtsträvande sädesstrån trotsar det tunna snötäcket.

Vattenpölar med bubblor under isytan blir ett vackert mönster.Som pärlor ligger isdropparna i älggräsets fröställningar.Kardborren är prydd med en snöhätta.

Vilken vacker vinter!

Idag har det varit en underbar dag, med undantag för den hårda blåsten. Så vackert solsken som värmde upp mossan i gräsmattan. Lite hagelkorn från natten innan, små som pepparkorn. Jag tyckte det var urvackert. Vill inte ha någon snö nu längre.

Mosstäcket är tätt i Greenspires gräsmatta.

Mossa i motljus en mild vinterdag.

Örtbok med mumsiga foton

Boken Örtagården skriver mycket inspirerande om odling av kryddväxterGreenspire Trädgårdskonsult vill gärna tipsa dig om en jättefin bok om kryddväxter. Den är inte sprillans ny, men kanske lite okänd. Den heter ”Örtagården” och är skriven av Agneta Ullenius. Jurek Holzer har tagit de underbara fotografierna. Fast den är väldigt faktarik och inspirerande textmässigt, så köpte jag den ändå nästan för bildernas skull. Jag gillar även layouten och typografin – den känns så fräsch. Boken har dessutom ett väldigt personligt tilltal som jag fastnade för. Författaren beskriver först överskådligt odlingstips för kryddörter allt från plantering till skörd. Sedan får 25 olika örter var sitt kapitel med utförliga beskrivningar över användningsområde, odling och kryddning av maträtter. Du hittar boken i nätbokhandeln för ca 150 kr. Uppslag om citronverbena ur Agneta Ullenius örtabok.

Trädgårdsinspiration med vackra kombinationer

Tänkte bjuda på några vackra kombinationer av perenna växter för olika färglägen. Hoppas denna trädgårdsinspiration kan hjälpa dig välja färgtema till rabatten.

Blekrosa och svagt lila stämmer väl ihop. Här en uppstickande malva.

Blå, rosa veronica och scabiosa i en rufsig kombination

Det var lite rosa och blå nyanser och här kommer färgexplosionen GULT!

Från blekgult till brinnande orange ger slående färgkombinationer i rabatten.

Diascia (eller tvillingsporre) är odlingsvärda sommarblommor

Tvillingsporren är en rikblommande annuell med vita till rosa blommor som bör placeras soligt.Köpte på prov några plantor av Diascia barberae förra säsongen och det var ett bra test. Ska absolut ha dem igen i sommarblomsplanteringarna nästa år. Diascian, eller tvillingsporren, är en lågväxande och hängande blomma från Sydafrika som villigt blommar hela säsongen. Ett bra val för offentliga planteringar eller vid uteplatsen. Är du duktig på att ta fram plantor från frö så sår du den i februari-mars i sval miljö (15-17 grader). Plantorna toppas ofta för att bli buskiga och fina. Kanske något jag skulle ha tänkt på också ute i krukorna, för mina blev ganska hängande och glesa. Fast å andra sidan är det också vackert beroende på sällskap.

Se bara så fint det var med bara vit tvillingsporre i en mörkgrå betongkruka designad av Signe Persson Melin (nedan). Den trivs i inte för näringsrik, gärna väldränerad jord. Vattna inte ihjäl blomman utan låt jorden torka upp lite emellanåt. Placera den på solig plats. Och klipp som sagt ner den om du tycker den blir för ranglig. Den blommar snart lika fint igen. Mer lättskötta sommarblommor får man leta efter.

Vit tvillingsporre mot mörkgrå betong gör sig fint.
Vit tvillingsporre i mörkgrå kruka med tillhörande fågelbad i design av Signe Persson Melin.

Vet du vad en kattstig är?

Kattstigen går tvärs över gräsmattan rak som en linjal.Kan inte låta bli att dela med mig av ett ovanligt trädgårdsfenomen, d v s kattstigar i gräsmattan. I mossiga gräsmattor (som min) blir det extra tydligt att katten väljer samma väg varje gång den går mellan punkt A och punkt B i jaktreviret. På bilden här till höger kan du se en diagonal linje som går mellan husväggen och brunnslocket i hästhagen. Där brukar min gosiga adoptivkatt sitta och spana på nästa byte. För att inte bli blöt om magen i det fuktiga gräset (matte klipper inte gräset alltför ofta!) så har hon tagit ut kortaste spåret och trampat sig en liten stig.

Det finns två sådana stigar i trädgården och de är tydliga även om sommaren. Men nu är ju grästillväxten sparsam och mossan står för grönskan. I den fluffiga mossan blir det ännu mer nertrampat. Har inga planer på att göra mig av med mossan. Gödslar inte med mer än klippet och håller inte på med kalknings- och kopparsulfatinsatser. Så då blir det lite näringsfattigt och lågt pH. Mjukt att gå på och grönt om vintern är de två stora fördelarna!

Bakom buxbomskonerna kan man sitta och spana på småfåglarna.

Hatade honungsskivlingar en av våra värsta trädsjukdomar

Honungsskivling har angripit askens stam vid rotbasen. Det ser illa ut, enligt Greenspire Trädgårdskonsult.Var ute och gick i skogen här hemma en dag tidigare i höstas och skymtade något nytt jag inte sett förr på den platsen. Redan på avstånd kunde jag se att här har vi ett kraftigt angrepp av honungsskivling Armillaria. I detta fall är det en reslig ask som drabbats. Trots att just askarna med sin tjocka bark tidigare ansetts vara motståndskraftiga mot honungsskivling. Skivlingen tar död på träden genom att orsaka rot- eller stamröta på kort tid. Gran är ett särskilt hårt drabbat träslag, men svampen går på det mesta. Det finns många olika arter av honungsskivling och vissa har t o m klassats som matsvampar, även om den vanliga honungsskivlingen Armillaria mellea anses vara oätlig och mindervärdig enligt Bo Mossbergs svampbok.

Honungsskivlingen växer i flera våningar från en angripen stubbe eller trädstam. Sjukdomen sprider sig med rhizomorfer, som ser ut som mörka skosnören. Det är sammanpackade svamptrådar som ligger under barken och växer ut till närliggande träd och stubbar så att döda kolonier uppstår. Det finns inte mycket att göra mer än att avlägsna angripna träd och bränna upp dem. Träden ska absolut inte flisas för marktäckningsändamål eftersom det i sin tur för smittan vidare. Har det stått ett träd med honungsskivling på ett ställe bör man enligt experterna vänta ett år med att plantera något nytt där, eftersom smittan kan leva vidare i jorden.

Pyssla och bind din egen dörrkrans till jul

Närbild av dörrkrans med buxbom, vitgran, rödgran och tuja.

En hårt bunden halmstomme är perfekt underlag för dörrkransen.Hann du inte binda någon krans till första advent så är det inte hela världen. Gör det nu i helgen istället! Det är ingen större konst, utan du kan lära dig genom att prova dig fram. Du behöver för det första en stomme att binda kring. Händiga gör sin egen halmstomme, men det går lika bra att köpa den färdig i trädgårdsbutiken. Jag har haft samma stomme i många år nu och den är hur bra som helst. Klär av den när den tjänat ut och hänger upp den i förrådet över sommaren. Min stomme är 28 cm i diameter och det blir en lagom krans för min ytterdörr.

Små buntar av kortklippt ris binds fast i stommen.Tunn ståltråd på rulle behövs för att fixera grenarna mot stommen. Grön tråd är bra, för då lyser den inte igenom i bindningen. Fäst den fria änden i halmstommen genom att vira den runt om några varv och fäst sen änden. Sedan behöver du ganska mycket ris av olika slag. Välj det du tycker om och vad du kan få tag i. Jag har här blandat både vanlig rödgran och vitgran (har vänt kvistarna från vitgranen med den vita undersidan uppåt), tuja och buxbom. Lingonris är vackert, tallris funkar också liksom olika typer av silvergranar. Kottar av al eller buntar av videkissor blir också fint. Klipp korta bitar av riset. Ju kortare kvistar, desto kompaktare blir kransen. Jag väljer en lite rufsig, snabbgjord krans och har lite längre kvistar, ca 10 cm långa. Ta en bunt kort ris i handen och lägg den snett över halmkransen. Sno ståltråden hårt ett par varv runt riset och stommen. Ta en ny bunt ris och lägg snett åt andra hållet, fäst med tråd och så bygger du vidare. Baksidan som ska ligga an mot dörren ska vara fri. Kolla emellanåt så riset ligger jämnt fördelat över kransen. De sista risbuntarna petar du in försiktigt under de allra första så du döljer skarven. Avsluta med att göra en liten ögla av ståltråden för upphängning av kransen på en krok eller spik. Ett vackert rött eller vitt band är snyggt till. Du kan vira det runt om hela kransen eller bara göra en rosett som jag har gjort här.

Dörrkransen bunden av flera olika sorters ris blir vacker med en röd rosett.
Den färdiga dörrkransen avslutas med en rosett.

Att binda en sådan här enkel krans tar inte mer än en halv timme när allt material ligger färdigklippt i bitar. Sen finns det förstås finvarianter som är betydligt mer pyssliga. Tänk på att skydda bordet med tidningspapper innan du börjar för flera av barrträden avsöndrar rätt så seg kåda som smutsar ner bordduk och träytor. Du lär bli kådig om händerna också och det bästa borttagningsmedlet är faktiskt en klick peelingkräm som du gnuggar in och sköljer av. Kådan är puts väck!

Pioner håller formen hela säsongen

Ljuvligt rosa pion Sarah Bernhardt i Greenspires trädgård.
Piondoft av mjukt puder hos 'Sarah Bernhardt'

Har alltid varit svag för doftande pioner. Det är mycket barndomens somrar som flimrar till vid doftminnena. Har flera olika i samma rabatt för att förlänga blomningstiden. Ljuvt rosa är de allihopa, men en av dem är tyvärr helt doftlös.  

Pionerna kan gärna planteras ihop med andra perenner för att få långvarigare fägring. Även om det robusta bladverket bildar en bra bakgrund för andra växter ända in på senhösten, så är pionerna ändå ganska trista i sig när de blommat över och blomhuvudena är bortklippta. Så de kan gärna ha sällskap av t ex höstanemoner eller stormhattar. Pionerna föredrar soligt läge och en djup, humusrik jord som gärna kan innehålla en del kalk. De ska inte täckas med jordförbättringsmedel om våren, utan roten ska helst ligga så grunt som möjligt. Jag brukar därför markera i rabatten var pionerna står och lägger gödsel och kompostjord runt omkring plantan istället för över.

Pionerna blommar i månadsskiftet juni-juli och gläder mången trädgårdsmästare.
En trasslig pion i Trollenäs slottspark

Vackra sorter som lockar trädgårdsmästaren till nya växtköp är ’Flame’, en mörkrosa enkelblommande skönhet med öppna, stora blommor. ’Auguste Dessert’ med starkrosa, halvfyllda, väldoftande blommor och livligt orange ståndare.  ’White Wings’ med enkel, vit blomma ser ut som ett knäckt ägg och påminner inte så lite om blomman hos en buskmagnolia, Magnolia sieboldii. Och så naturligtvis ’Edulis Superba’ med den starka doften. Alla dessa tillhör arten luktpioner.