Odla majs nästa sommar

Helt fullmatade kolvar av egenodlad majs kan vara lite svårt att få till.

Grillade färska majskolvar är riktig sommarmat när den är som bäst. Kanske skulle jag göra ett försök och odla lite majs till sommaren. Majsen kan vara lite knepig, och den kräver en varm växtplats. Men eftersom plats finns så lönar det sig att prova.

Majsens hanblomma som sprider pollen sitter uppe i toppen, honblommorna längs stammen.

Majsen föredrar en jord som är djup och mullrik och innehåller mycket näring. Ner med en massa välbränd hästgödsel alltså bara det blir vår. Det bästa är att förkultivera plantor inomhus i små krukor som du sedan planterar ut när jorden blivit ordentligt varm och frostrisken är över. Beräkna ca tre veckor för plantdrivning. Fröna brukar gro inom en dryg vecka. Sätt sedan ut plantorna med 30 cm mellanrum och ca 75 cm mellan raderna. Eftersom majsen är en vindpollinerad växt vill den gärna stå ganska tätt.  Täckning med fiberduk första tiden snabbar upp utvecklingen i början.

Majsen är en hög växt som växer fort när den väl kommer igång.

När majsen väl kommit igång och börjat växa till sig är den ganska lättskött och ränner i höjden. Gödsla några gånger under säsongen och vattna vid torka. Från juli när kolvarna börjar bildas kan man gärna blanda flytande gödsel i vattnet. Majsen brukar inte drabbas av några skadedjur. Håll bara efter sidoskotten så de inte tar all näring. Kolla om kolvarna blivit mogna genom att klämma på dem. När håret i änden vissnat brukar de vara skördemogna. Förväll dem i kastrull innan du lägger dem på grillen så kortas tillagningstiden. Njut med smör och flingsalt. Mums!

Varm grönkålssallad to die for

Grönkål är höstens och vinterns stora grönsak tillsammans med rotfrukter och rödkål.
Jag har en nyvunnen kärlek till grönkål. Ingen vanlig finsk grönsak precis, så det har dröjt till för några år sedan innan jag riktigt fick smaka en god grönkålssallad. Visst, man kan säkert stuva den i grädde och fetta till den, så som många sydsvenskar vill ha till jul, men jag föredrar den fräscha, friska smaken av grön kål. Här ska du få smaka på min mycket enkla men urgoda grönkålssallad:

Rosta ½ dl pumpafrö eller valnötter i torr stekpanna. Lägg dem till sidan. Ta 250 g grönkålsblad och skär bort det sega bladskaftet. Hacka sedan fint. Skala och tärna ett äpple. Hetta upp stekpannan igen och lägg i 1 msk olivolja. Stek hastigt upp grönkålshacket och tillsätt äpplebitarna. Lägg till ½ dl russin. Värm allting tills det är spänstigt, men mjukt. Lägg sedan allt i en skål.

Blanda en dressing av 1 tsk honung, 1 tsk dijonsenap, 1 msk apelsinsaft, 1 msk olivolja, 1 msk äppelcidervinäger samt lite salt och peppar. Om du vill kan du pressa i en liten klyfta vitlök. Häll dressingen över den varma kålen och strö till sist över de rostade nötterna.

Här har jag serverat grönkålssalladen med en rödkålssallad med apelsin och långkokta revben i gjutjärnsgryta med morot, lök, vitlök, äpple och kryddat med bl a kanelstång, ingefära, chili och hel nejlika. Grytan fick stå i 150 graders ugn i 4 timmar. Det blir det godaste fläskköttet som slår julskinkan vilken dag som helst! Supermums!

Kål är en mångsidig grönsak som räddar matlagningen under hösten och vintern.
Här ses en blandning av många olika kålsorter med grönkålen längst fram.

Sent på det med vitlöksplanteringen också!

Det är väl knappt två veckor sedan som jag hittade några utsädesvitlökar som jag hade köpt tidigare i höstas. Hade totalt glömt bort att plantera dem. Så en dag mellan skurarna så kom de äntligen i jorden.

Varje enskild vitlöksklyfta ger upphov till en ny lök.

Egentligen är det ingen större fara, eftersom vitlöken med fördel kan planteras lite senare i Skåne. November är helt okej, för man vill inte att den ska hinna växa för mycket innan det blir vinter. Ju mer utvecklad löken är, desto större risk att den skadas av frosten. Hittar du utsäde ännu och bor i södra delen av landet så passa på att plantera! Varje klyfta ger upphov till en ny lök. Så du behöver inte köpa så många lökar för att få en riklig skörd. Klyftorna sätts ca 5 cm djupt och med 10 cm avstånd. Den spetsiga delen kommer alltid uppåt.

Vitlök trivs bäst i näringsrik, sandblandad och humusrik jord. Lera fungerar också om den inte är för styv och vattenhållande. Här skiljer sig vitlöken från de flesta andra lökväxter som helst vill stå i så torr och genomsläpplig jord som möjligt. Den vill ha mycket näring, så börja gödsla så fort snön smält och jorden börjar tina. Ge sedan gödsel i flera omgångar fram till midsommar. Välbrunnen stallgödsel är prima då det dessutom bättrar på mullhalten i jorden.

Vitlöken kan börja skördas som färsk redan i juni-juli.

Den första vitlöken kan skördas färsk när den nått en storlek på 2-4 cm, men skördmogen blir den först i början av augusti ungefär. Då brukar blasten börja gulna och lägga sig. Ta nu upp vitlöken och lägg den på tork i ett par veckor på ett varmt och torrt ställe. Viktigt att den inte blir liggande i jorden när den slutat växa, för då kan löken börja ruttna och mögla.

Nu väntar jag med spänning på att de första bladen ska sticka upp! Ska bli härligt med hemodlad vitlök!

Sommar i Mandelmanns trädgård

Ett av gårdens stora växthus flankeras av ståtliga solrosor.

Gjorde en härlig utflykt till Mandelmanns trädgård i augusti och tänkte nu bjuda på några härliga bilder därifrån. Bara så vi inte glömmer bort att det faktiskt var en härlig sommar emellanåt.

Blomsterprakten är enastående i Mandelmanns trädgårdar.

Mandelmanns är ett ekologiskt lantbruk som ligger i Rörum, vid Vik på Österlen. Paret Mandelmann odlar grönsaker och blommor och föder upp lamm och höns. Trädgården har en gårdsbutik för de egna produkterna och är det ingen där när du kommer på besök råder självbetjäning, som sig brukar på Österlen. Du plockar vad du vill ha och betalar i en burk. Några dagar i veckan håller caféet öppet med servering både ute i det fria och i det stora växthuset.

Gården är gammal och ligger högt uppe på Rörums backar.

Grönsaker finns av alla de slag, men jag fastnade givetvis för blommorna. I år hade man satsat på en stor vit rabatt i mitten av trädgården. Vita narcisstobak, lejongap, malvor, digitalis, piplök mfl blandades med lite lila och ljusgula inslag. Och på marken en verklig överraskning – fårull som täckning i gångarna. Det var härligt mjukt att gå på, även om det kändes lite fel att traska på med skor på. Ullen reflekterar ljuset, behåller fukten i marken och skyddar mot ogräs och tydligen även sniglar.

Härliga solrosor i mitten av salladsodlingen är bra jordförbättrare.

För små och stora barn ordnas guidade vandringar bland grisar, får och höns, grodor och salamandrar, gurkor och tomater. Blommornas olika former och dofter utforskas. Jag har själv inte varit med på en sådan barnvandring, men det kanske får bli av nästa sommar. För givetvis måste jag åka dit igen.

Det finns sittplatser lite här och där som inbjuder till en stilla stund hos Mandelmanns.

Vill man sova över finns det några rum att hyra för en natt eller per vecka. I priset ingår ekologisk frukost och en underbar utsikt över kusten.

Den vita rabatten är underbart vacker och vibrerar i dagsljuset.

Man blir stark av spenat

det var inte något som Karl-Alfred hade hittat på.

Fina plantor av nyazeeländsk spenat är nyttig mat.
Spenat är jättesnabb att odla, nästan lika snabb som ruccolan. Låt den inte torka ut, för då går den i blom.

För ca en vecka sedan kom nyheten att forskare vid Karolinska Institutet hade påvisat att möss som fick i sig ökad mängd nitrit hade en avsevärt ökad muskelstyrka. Överfört till människor skulle det betyda att om man åt 200-300 g spenat eller 3-4 rödbetor per dag skulle man nå samma effekt. Även mangold och sallad innehåller mycket nitrat.

Jag brukar äta spenaten både rå i sallad och förvälld i spenatsoppa och som stuvad med smält smör. Tycker även mycket om indiska spenaträtter som gärna får vara riktigt ordentligt kryddade. Här ska du få ett modifierat recept (4 pers) på Saag palak paneer, men utan osten paneer.
750 g spenat förvälls i en kastrull i lite vatten. Smält sedan 2 msk smör i en annan kastrull. Lägg i 5 krossade vitlöksklyftor, 4-5 cm färsk, riven ingefära och 3 hackade, gröna chilifrukter. Stek en minut under omrörning så det inte bränns vid. Lägg i spenaten med dess spad. Låt puttra sakta i 10 min. Tillsätt 1½ tsk garam masala och 1 krm riven muskot och sjud i 10 min till. Hacka 1½ dl färsk koriander tillsammans med 1½ dl vispgrädde. Smaka av med salt. Värm upp, men låt det inte koka. Servera med en köttstuvning eller linsgryta, kokt ris och bröd.

Dags att kupa potatisen

Har skjutit upp det flera gånger, men nu blev det äntligen av. Kupa potatisen brukar höra till i början av juni när den kommit upp sådär lagom i potatislandet. En odling i min storlek tar ett par minuter, så jag begriper verkligen inte varför det skulle vara så svårt att få det gjort. Den ena raden är sorten Timo och den andra (vänster) Arielle, som jag ville prova som en ny sort. Båda sorterna är tidiga, men med den kalla försommar som vi haft i år så blir det nog ingen egen tidig potatis förrän in i juli månad.

Kupning av potatis ger mindre risk för gröna potatisar.
Nykupade potatis i mitt lilla potatisland.

Kupningen går ut på att fösa upp jord mellan fåren upp mot toppen av raderna där bladskaften sticker upp. På det viset ger man mer utrymme för potatisarna att utvecklas längs stammen och man undviker att de blir gröna. Den gröna färgen är ett giftigt ämne, solanin, som bildas i potatis som utsätts för ljus och sådana potatisar ska man inte äta.

Märkte att jorden ännu var ganska fuktig mellan fårorna, men borde kanske snart börja vattna. Potatis är en vattenkrävande grönsak. Däremot behöver man inte gödsla så mycket. För mycket näring ger istället vattnig potatis.

Härligt inspirerande bilderbok om grönsaksodling

Ny bok om grönsaksodling i den egna täppan eller kolonin.Har nyss fått hem Karin Eliassons nya bok ”Grönt!” och det får jag säga är en inspirerande och charmig bok med trevlig formgivning. Karin är trädgårdsmästare med förflutet på bl a Rosendals trädgård. Med hjälp av Charlotte Gawells smakliga bilder blir man riktigt sugen på att börja odla och tillreda sina egna grönsaker. Fast det är jag ju redan.

Själva växtbeskrivningarna är inte så detaljerade som hos Lena Israelsson, som jag presenterat förut, men inbjuder i alla fall till att pröva på om man är nybörjare. Texterna är uppdelade i tydliga stycken med rubriker som Sådd – När? – Hur?, Förberedelse av växtplatsen, Skötsel och Skörd. Lätt att ta till sig och inte onödigt komplicerat. Absolut en bok som jag kommer att ha liggande framme för att läsa igenom ett kapitel här och där när jag funderar på nya grödor att testa.

Vackra bilder och trevliga illustrationer ihop med lockande texter gör Karin Eliassons bok läsvärd.

Ekologiska odlingstips för hemträdgården

Har fått lite nya tips på skadegörarbekämpning som jag gärna vill dela med mig. Ju mindre gifter vi sprutar i våra trädgårdar, desto bättre.
Boken Kål & krasse av Lena Israelsson lyfter grönsakslandet till nya estetiska höjder.Samverkan jobbade gamla tiders lantbrukare med, men det tenderar att bli alltmer ovanligt när vi idag maximerar våra skördar i monokulturer.

Vill du få härlig inspiration kring dekorativ samverkansodling så rekommenderar jag boken ”Kål och krasse” av Lena Israelsson. Härliga illustrationer och helt nya grepp kring vad som kan göras vackert i en grönsaksodling.

Att tagetes är bra mot bladlöss har du kanske hört, men även mot vita flygare på t ex tomater i växthus. Planterar du gurkört mellan tomatplantorna får du en tidigare skörd. Basilika, salvia och persilja samverkar med tomaterna genom att ge dem en bättre smak.

Ett kul tips som jag måste prova i år är för äppleträden. Har ofta mycket fåglar som pickar i äpplena när de börjar bli mogna. Att hänga upp lökringar i träden ska hållla fåglarna borta. För enkelt för att låta bli att prova! Jag lovar att rapportera om resultatet!

Tagetes är en aromatisk växt som skrämmer många skadegörare.
Tagetes är inte min favoritväxt precis, men den finbladiga tenuifolia kan gå an.

Rosor är ju ett känsligt släkte. Men rosorna drar nytta av många växter i samma rabatt. Tagetes nämnde jag tidigare, liksom gräslök för några dagar sedan. Dessa två är bra mot bladlöss på ros. Malvor, nävor, temynta, revsuga, röllika, kattmynta och liljor är andra bra grannar till rosor. Sen har jag också hört att det är bra att gräva ner rostiga spikar i rosenrabatten för de hjälper mot både skadeinsekter och mjöldagg. Hmm.

Indisk påskgryta med grönsaker

Jag ska nog satsa på lite annorlunda påskmat så här i slutet av helgen. Vi äter ju för tusan samma maträtter till jul, påsk och midsommar – lite variation till sill och lax är välkommet. Och en vegetarisk gryta sitter bra efter dagar med mer tung mat. Den här solgula currygrytan tänker jag göra idag och blanda i det som finns kvar av förra sommarens grönsaksodling. Receptet är för 4 personer.

En ångande het påskcurry passar bra när det är kyligt ute.Skala ca 600 g potatis och skär i klyftor. Hacka en purjolök, 1 gul lök, 3 vitlöksklyftor, 50 g rotselleri och ett stort äpple. Fräs hacket i 2 msk olivolja. Tillsätt 3 msk currypasta, t ex tikka masala eller röd curry och fräs lite till på måttlig värme. Häll över 7 dl vatten, 1 burk tomatkross, 2 dl sköljda röda linser, potatisbitarna och 1½ tsk salt. Koka upp och fyll på med 1 burk kokosmjölk, ½ msk gurkmeja, saften av 1 citron och 1½ msk färsk riven ingefära. Låt det småputtra i 30 minuter och rör om ibland. Tvätta och skiva en apelsin (med skalet på) och tillsätt den i grytan. Smaka av med mald koriander, spiskummin och ev mer currypasta om du gillar starka indiska kryddor. Blev det alltför starkt kan du lindra smaken med en klick creme fraiche. Tycker du det är för syrligt så kan ett par tsk socker mjuka upp smaken. Garnera till slut med hackad persilja, koriander och limeklyftor. Kokt ris passar till liksom en sallad på 1 mogen mango och 2 avocado som hackats i bitar och smaksatts med citronsaft och lite hackad persilja.
Mums, visst låter det gott? Du kan gärna variera grönsakerna med blomkål, broccoli, kikärter och squash om det finns i skafferiet.

Håll utkik efter utsäde till årets färskpotatis

Färskpotatis är en härlig delikatess under sommaren. Har du turen att ha ett ljust och varmt uterum kan du odla i hinkar och skörda riktigt tidig potatis, annars brukar midsommartid vara premiärdags för de flesta. En tidig sort med fina groddar, täckning med fiberduk och en varm försommar är några förutsättningar för riktigt tidig skörd.

Nykokt färskpotatis med doftande dill och en klick smör.
Köp sättpotatisen så tidigt som möjligt. Då har du mest att välja på och hittar en lagom stor förpackning. Dessutom mår sättpotatisen bäst i svala, mörka utrymmen. Många butiker förvarar potatisutsädet alltför varmt. Så fram till groning gömmer du dem svalt. Förgroningen startar du fyra veckor innan sättning, dvs i södra Sverige i början-mitten av april. Man brukar säga att det är rätt tid att sätta potatis när körsbärsträden blommar. Jorden bör ha blivit 8-10 grader varm för att potatisen ska kunna sättas. Men kom ihåg att skydda potatislandet med fiberduk inför de sista nattfrosterna!

Sättpotatis på groddning i en äggkartong ställs svalt men ljust.Riktigt tidiga potatissorter är bl a Swift, Rocket, Accent, Silla och min finska favorit Timo. Dunluce, Orla, Vales Emerald och Vanessa är några nya, tidiga sorter som fått goda omdömen i provodling. Varför inte testa någon ny potatis i år? Många gånger är de nya sorterna mer resistenta mot sjukdomar och ger stora skördar. Larsviken och Stubbetorp är två företag som säljer potatisutsäde i små förpackningar och den förra har även webbutik. Friskhetsgaranterat, sk plomberat utsäde ska man satsa på för att inte få in sjukdomar i sin odling. Nematoder t ex överlever 15-20 år i jorden och angriper skörd efter skörd tills man byter ut jorden. Inte lönt att snåla på de kronorna alltså.