Ingefäran är en favoritkrydda i mitt kök tillsammans med citronen. Citron odlar jag för fullt, så nu måste jag ju också prova på om det går att få fram sin egen ingefära. Man börjar med att ta bitar av växtens rot eller egentligen jordstam. Det är de som säljs i grönsaksdisken som gråbruna sfäriska knölar som hänger ihop i mer eller mindre knotiga korvar. De saftiga knölarna har väldigt lätt för att ruttna ifall de blir liggande i en blöt blomkruka, så jag tänkte förgro två rotbitar innan jag planterar dem. Få se hur det går. Så här ser de ut just nu.
Ingefäran kan bli en halv – en meter hög. Bladen påminner om en bergpalms, lite vassliknande. Har man tur så ska det gå att få fram vackra blommor också, men jag kommer nog att vara nöjd om jag får fram en bunt blad från de knotiga rotbitarna. När väl rötter och de första skotten bildats kan man plantera växten i lecablandad lätt jord. Tänk på att välja en kruka där rötterna har plats att expandera. Placera krukan ljust och med undervärme, gärna över ett element, så kommer groningen igång. Krukan vattnas igenom och sedan ska jorden torka upp innan man vattnar nästa gång. Ha tålamod, för det lär dröja upp emot två månader innan det kommer fram några blad.
Sedan kan krukan ställas ute över sommaren. Växer plantan kraftigt kräver den också mycket näring. Komposterad kogödsel eller grönkompost är bra. Mylla ner det runt plantan flera gånger under sommaren. I september-oktober ska ingefäran förhoppningsvis vuxit till sig så att du kan skörda dina egna rötter. Oh, jag ser fram emot det – det här är jättespännande!
Svenska Moderådets monter lockade med gammaldags romantiska växter och prylar.
Solen kunde inte ha kommit lägligare. För de senaste dagarna har det varit trädgårdsmässa i Malmö. Och trädgårdsintresset kräver sol och värme för att komma igång. Minns hur erbarmligt dåligt det var ifjol. Brätte på brätte av långsträckta penséer fick slängas på tippen eftersom det var en så kall vår att ingen vågade plantera ut några krukor. Det blev en sorglig historia för hela växthandeln och många företag hämtade sig inte efter tappet de haft det första halvåret. Men i år ser jag hoppfullt på säsongen som kommer. Gräset grönskar redan i hästarnas sommarhage och vårlökarna är i full blom fast det inte ens är halva mars.
Ätbara grödor är något du måste odla nu i sommar!
Bjuder på lite vårbilder från mässan.
Vitt och grönt i en hörna av Flyinge Plantshops monter ritad av min kollega Annika Sjölin Waerner.En upphöjd örtagård tar lite plats och är lätt att sköta.Det rymliga lusthuset i Flyinge Plantshops monter drog många blickar till sig.
Handväskan täckt av murgröneblad som floristeleven Jennie Nilsson från Hvilan Utbildning lagt ner timmar och åter timmar på.
De hör till de allra mest snabbväxande grödorna man kan odla på fönsterbrädan. På ett par veckor har du en mängd väldoftande basilikaplantor som du kan använda i matlagningen. Vintertid är det svårt att få dem att klara sig, om du inte har tilläggsbelysning. Så då får man klara kryddningen med hjälp av färdiga plantor i mataffären, men nu kommer ljuset mer och mer och då tycker jag du ska passa på och så egna krukor med basilika.
Det allra nyaste är små stamträd av basilika som man börjat saluföra. Man kan tycka det är en udda uppfinning, men jag tycker det stämmer väl ihop med tanken att det ätbara ska även vara vackert där det växer på fönsterbrädan. Men även de helt vanliga basilikasorterna är dekorativa med sin mättat gröna eller rödsvarta färg. Det finns mängder av sorter och förutom den allmänna ’Genovese’ med ganska stora, buckliga blad kan du även hitta frö till thaibasilika, kanelbasilika, citronbasilika och anisbasilika.
Det viktigaste för en basilikaplanta är ljus och värme. Använder du en svagt gödslad jord från början så klarar du dig länge med det, om krukan är tillräckligt stor. Så glest direkt i krukan och täck ytterst sparsamt med jord eftersom fröet är ljusgroende.
Jag läste om hortonomstuderande Malin Nyrén vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp som skrev en C-uppsats kring ljuskvaliténs inverkan på tillväxt och smak hos den vanliga basilikan, Ocimum basilicum och citronbasilika. Hon hade jämfört olika ljuskällor med monokromatiskt (enfärgat, i en våglängd) ljus i färgerna blått, grönt, gult och rött samt en armatur med polykromatiskt ljus (i flera våglängder). Genomgående gav det gröna och gula ljuset små och klena plantor. Rött ljus visade sig vara bra för sidoskottillväxten och gav bra rötter, medan det blå ljuset gav dålig sidoskottillväxt och mindre bra rötter. Ett avslutande smaktest gav vid handen att det förekom smakskillnader mellan olika ljusbehandlingarna hos båda basilikasorterna. Men har du ett söderfönster så duger det bra med vanligt dagsljus, så du behöver inte springa iväg till närmaste lampaffär för att hitta växtbelysning med rött ljus för att kunna odla basilika!
Dill är ju nästan en nationalkrydda i många länder uppe i norr. I Sverige är det midsommar, sill och nypotatis man tänker på, i Finland förknippar jag dill med potatis över huvudtaget, hela året om. Inlagda gurkor, gravlax, dillkött och så kräftor förstås! I Ryssland används dill till mycket, även som krydda i sallad. Det värsta är då att dillen så lätt angrips av diverse små skadedjur som bladlöss, svampsjukdomar, stinkflyn eller sniglar som kan stoppa den tänkta dillskörden helt och hållet.
I höst har jag gjort ett försök med att så en gles rad dill redan i slutet av september. Dillfröna gror när temperaturen är den rätta och då kan man med lite tur ha färsk dill redan i början av sommaren. Vi får se vad det blir. Man måste experimentera, annars lär man sig inget! Den andra metoden som jag testat tidigare och som faktiskt fungerar bra, är inget för vän av ordning, tyvärr. Den innebär att kasta ut dillfrön lite hipp som happ i rabatter, bland andra grönsaker eller i komposten och så plockar du dillkvistar lite runt om i trädgården när du behöver dem till nypotatisen. Det blir lite som ett önskat ogräs, och kan man stå ut med oordningen så är det en betydligt bättre metod att odla dill. Eftersom plantorna ligger glest blir det betydligt svårare för angrepp och skadeinsekter att sprida sig. Så det är mitt bästa dilltips till dig för nästa säsong!
Basilikan är en värmeälskande kryddväxt som härstammar från indiska tempelträdgårdar innan den hamnade i Italien och medelhavsområdet där vi vanligtvis placerar den idag. Tänk på det, och ge den en varm och solig plats för att den ska trivas bäst. Det är därför som plantorna faktiskt brukar bli bättre i det soliga fönstret eller växthuset än ute i kryddlandet.
Basilika är lätt att så från frö i omgångar, hela säsongen. Fröna är ljusgroende, så täck dem inte med mull. Jag bredsådde i ett större kärl för några veckor sedan. Skolade om dem i mindre krukor för 10 dagar sedan. Då såg de ut som på bilden ovan.
Idag har de växt till sig ytterligare och vaktas nu i fönstret av Snuffelisa. Hon nosar på de aromatiska bladen lite försiktigt, men har inte ätit på dem än. Annars är det mest rumssparrisen hon går hårt åt. Den har ju så härligt slängiga grenar som man kan jonglera med.
Skörda basilikan hela säsongen. Den kräver mycket vatten och gärna ljummet vatten. Jag brukar ställa krukan i en skål och vattna underifrån för att slippa det som ser ut som rothalsröta. Vattnar du den regelbundet med växtnäring så håller den sig frodig och producerar ständigt nya skott. Du ska toppa plantan och inte plocka blad nerifrån på stjälken, på så sätt fortsätter den att växa. Basilikan är stommen i min kryddsamling och jag använder den till mycket. Bara riva åt sig några toppskott och lägga på smörgåsen. Riva smått i tomatsåsen eller auberginegrytan. På varma mackor och till tonfisksallad mm. Att riva bladen istället för att hacka dem ger mest smak. Tillsätt dem sist i varma rätter, precis innan du ska servera, för aromerna försvinner fort.
Att ta fram sina egna växter från frö är ett billigt sätt att få mängder av plantor. Men det är en del pyssel med frösådderna, särskilt om man börjar så tidigt som i februari. Ska du hinna få fram egna tomater, paprikor & chili, auberginer och kryddörter så är det nästan ett måste att börja nu. De har alla en lång utvecklingsperiod. Bland sommarblommorna tillhör t ex heliotrop, blomstertobak, paradisblomster och sommarljus de som måste sås kring vecka 10 för att hinna blomma till sommaren.
Bredsådd av små tagetesfrön.
Olika frön har olika groningssätt och det gäller att hålla ordning på vilka som är ljusgroende, värmekrävande eller vilka frön som behöver en köldperiod för att börja växa. En del frön gror bäst om man blötlägger dem ett halvt-ett dygn innan sådd. Du kan använda både insamlade och köpta frön, men skriv gärna etiketter på krukan eller sålådan så du håller isär de olika arterna.
Växter med ömtåliga rötter som inte gillar omskolning sår du helst ett och ett i småkrukor. Foto: Weibulls
Ska jag bredså eller så i fåror? Det beror till stor del på storleken på fröet. Pyttesmå fröer som Digitalis (fingerborgsblomma) eller Nicotiana (blomstertobak) kan man inte hantera ett och ett, utan där försöker man strössla ut dem så glest som möjligt över en tillplattad såjord i ett tråg eller sålåda. Täck fröna med ett tunt lager jord om de är mörkergroende och spraya försiktigt med duschflaska. Täck sedan lådan med plastfolie eller ett genomskinligt lock.
Lite större frön kan du plocka med en lätt fuktad träpinne, t ex en ätpinne för asiatisk mat. När du trycker fröet mot den fuktiga jordblandningen fastnar fröet i jorden eftersom den är blötare än ätpinnen. På det här viset kan du placera ut fröna i en låda med lite bättre precision och de hamnar varken för djupt eller för grunt. En bra tumregel är att det mörkergroende fröet ska täckas med jord 3 gånger sin egen storlek. Riktigt små frön har små skott och späda första rötter. Om de hamnar för djupt har de inte kraft att ta sig upp till ljuset ovanför jordytan. De första hjärtebladen ska ju starta fotosyntesen som gör att plantan får egen näring att växa vidare.
Vid ljusbrist blir plantorna långa och gängliga och det går sällan att reparera.
Extraljus kan vara nödvändigt för många tidigt groende växter. Bara fönsterkarmen räcker inte till. Har du ett ljust uterum eller varmare växthus så är det ofta bättre än att ställa sålådorna inne i fönstret. Kontrollera såddernas fuktighet ett par gånger dagligen. De får absolut inte torka, men för mycket fukt leder å andra sidan till att jorden börjar mögla. Så det gäller att spraya på vatten i måttliga mängder. När sedan plantorna kommit upp och börjar stå trångt är det dags att skola om dem till egna krukor. Men det är en senare historia.
Blomsterfrämjandet presenterade nästa års trädgårdstrender på trädgårdsmässan Elmia Garden tidigare i höstas. En av de identifierade trenderna handlar om trädgårdslängtan, avkoppling och att sätta guldkant på livet i trädgården. Vi tillbringar allt mer tid i våra trädgårdar, och trots svala och regniga somrar lägger vi allt mer energi på att inreda trädgården som ett extra vardagsrum.
Inredningen av det privata trädgårdsrummet kommer mycket att handla om att skärma av med insynsskyddande växter. Flexibla trädgårdsmöbler som soffor och fåtöljer med inbyggda spaljéer för klängväxter kommer att bli en stor grej, spår Blomsterfrämjandet.
Vårt nya hälsosamma liv med sunda och hållbara sporter som långfärdsskridsko, längdskidåkning och bastubad ingår i det nya back to basics-konceptet som kommer att vinna allt mer mark. Och närodlingen av ätbara växter följer i det spåret. Vi blir mer och mer intresserade av att gräva där vi står och vi håller på att återupptäcka de klassiska svenska smakerna i kryddträdgården och de traditionella gröna växterna som vi sett hos våra föräldrar och far- och morföräldrar. Rejäla, nordiska rotsaker alltså, persilja hellre än basilika och ätlig och dekorativ krasse är alla lättodlade växter för det hållbara samhället.
Och vad följer då i spåren av detta, jo vackra (?) och praktiska (?) trädgårdsverktyg och trädgårdskläder för kvinnor som förändrar vår syn på tråkiga trädgårdsredskap för alltid. Garden Girl-klädserien med tillhörande syrenlila verktyg samt rosa trädgårdsslangar från Garden Glory är några nyheter. Fast jag behåller gärna min Silky-såg. Den här nya bågsågen verkar inte helt tillförlitlig.
Vem har inte stött på fenomenet med fallande energinivå efter en arbetsvecka så här på höstkanten. Men jag hade ju nyss semester, det kan inte vara sant. Ska man gå och vänta ett helt år på nästa långa ledighet och redan nu vara så här trött? Det är ju inte bra om du känner dig så.
Rosmarin är en starkt aromatisk krydd- och hälsoväxt.
Att ta vara på den sista solen och värmen om helgerna och lunchrasten är viktigt för att inte tappa styrfarten. Och våga dig på att botanisera i trädgården eller naturen efter uppiggande och läkande växter. På köpet får du en skön liten promenad och doftupplevelse.
Känner du dig trött och stressad kan du plocka några färska blad av mynta och citronmeliss som du låter dra i hett vatten till ett örtte. Det är hälsosammare än kaffe och du får myntans uppiggande effekt samtidigt som citronmelissens hjälp mot spänningshuvudvärk, hjärtklappning och nervös mage. Riv i lite färsk ingefära och toppa med några rosen- eller ringblommeblad så har du ett riktigt skönhetste.
Många goda egenskaper har lavendeln som läkeväxt.
Fotbad är välgörande för hela kroppen samtidigt som fötterna blir lena och mjuka. Du kan använda till exempel följande växter: en handfull rosenblad, som innehåller hudvårdande oljor. Några tusenskönor med hudvårdande egenskaper. En handfull maskrosblad för deras stärkande och renande effekter. En hand kirskål, eftersom den är stärkande och bra för cirkulationen. Några grenar lavendel för dess lugnande effekt. Eller några myntakvistar för deras svalkande och uppfriskande egenskaper. Ta vad du kan få fatt i och lägg örterna i ett varmt fotbad. Badda fötterna i 15-20 minuter och avsluta gärna med en skrubbkräm och en skön fotsalva.
Jag har hittat ett recept på fotskrubb som är jätteskön. Funkar även som handskrubb för slitna trädgårdshänder. Du tillverkar den med vanlig mixerstav. Förvaras helst svalt i tättslutande burk. Det här behöver du:
1 dl blad av någon myntasort du gillar
½ dl mandelolja (finns bl a på apoteket)
1 dl vanligt strösocker
1 msk färskpressad limejuice
1 tsk rivet skal av lime
Ett stärkande te gör du på mynta, citronmeliss, rosenblad och ingefära.
Andra fina, läkande örter som du kan äta och dricka: Lavendel har en lugnande effekt. Används t ex som torkad i lavendelpåsar som man lägger i linneskåp och sovrum. Fint hackad färsk lavendel, dvs oljan i bladen, är bra mot torr hud och eksem. Rosmarin som teväxt har en uppiggande och koncentrationsstärkande effekt. Den innehåller massor av antioxidanter och ökar cirkulationen i händer och fötter.
Om vi hade haft en omröstning kring vilket som är vårt mest hatade ogräs så är jag säker på att kirskålen hade kommit upp bland de tre i toppen. Så mycket frågor får jag varje vecka om bekämpning av kirskål att jag drar denna snabba slutsats. Många ser helt mordiska ut i blicken när de pratar om kirskål. Egentligen är det lite konstigt, för den är ju grön och ganska dekorativ. Men den brer lätt ut sig och täcker in lägre växter. Kirskålen heter Aegopodium podagria på latin och det första namnet betyder liten getfot, vilket anspelar på bladets form. Podagria antyder att den använts för att bota gikt.
Kirskålen är ett tecken på näringsrik jord och den trivs såväl i sol som skugga. Den sprider sig både med frön och utlöpare. Att försöka rensa bort den är sällan helt framgångsrikt eftersom varje liten rotbit av det täta rotsystemet som blir kvar i jorden kan ge upphov till en ny planta. Man måste vara väldigt noggrann och ha lucker jord om man ska lyckas få bort kirskålen bara genom rensning. Genom att du plockar bort blommorna innan de hunnit sätta frö begränsar du spridningen den vägen. Klipp eller slit bort bladen så fort de visar sig så utarmar du långsamt växten. Den kan då inte tillverka näring genom fotosyntes och tynar sakta bort. Men det kan ta flera år innan du lyckas bli kvitt den. En annan något snabbare metod som bygger på samma funktion är att marktäck med en svart duk eller svart plast. Men inte heller det går på en säsong, utan du måste vara uthållig.
Kirskålen har vävt in sig ordentligt bland aklejorna i rabatten.
Jag har tidigare skrivit om att många ogräsväxter passar alldeles utmärkt i matlagningen. Se t ex nässelsoppa här. Nu tänkte jag att du skulle få ett recept på Greenspires bästa kirskålspaj.
Pajdeg: 150 g kallt smör, 3 dl mjöl (gärna vetemjöl, dinkel eller annat fullkornsmjöl blandat), 2 msk kallt vatten, 1 krm salt. Hacka snabbt ihop mjöl, salt och smör till en grynig massa. Tillsätt vatten och knåda ihop till en stor boll. Klä en pajform med löstagbar kant med degen. Ställ i kylskåpet att vila i ca 1 timme. Förgrädda sedan i ca 15 min i 200 grader.
Fyllning: 3 l kirskål (även lite ängssyra, mangold, spenat eller vad som råkar finnas), 1 lök, 3 klyftor vitlök, 2 msk olivolja, färska kryddor (oregano, persilja, gräslök, basilika, libsticka, ramslök, timjan eller vad du råkar ha), oliver, 100 g fetaost. Plocka unga kirskålsblad och förväll dem snabbt i kokande vatten. Låt dra ur i ett durkslag. Hacka lök, vitlök och stek dem mjuka i oljan. Lägg kirskålen i pajskalet, krydda med svartpeppar, paprikapulver, och salt ifall du väljer att slopa fetaosten. Kärna ur oliverna och lägg i formen tillsammans med de hackade kryddörterna. Tärna fetaosten fint och tryck ner i fyllningen. Vill du göra en matigare paj med lax eller skinka så kan du ta i det nu också.
Äggstanning: 3 ägg, 2½ dl mjölk, 3 dl riven ost. Vispa ihop ägg och mjölk och rör ner ostrivet. Häll över grönsakerna i pajen. Grädda i 200 grader ca 30-35 min, eller tills fyllningen stelnat och ytan fått fin färg. Njut med en blandad grönsallad och något gott att dricka.
Kirskålspajen är god att ta med på picknicken eller på buffébordet.
Nässlorna tittar upp under fjolårslöven och kommer snart att skjuta i höjden.
Faktiskt så har jag redan under ett par veckor sett fram emot att plocka de första späda små nässlorna som växer i utkanterna av min trädgård. Knappt har snön smält och snödropparna kommit i blom så är redan nässlorna där med sina småkrusiga och järnstinna blad. Ta på dig ett par handskar och passa på att rensa bort en del av de nya skotten. Har du extra energi så dra i rottrådarna så långt du orkar och gräv upp de värsta nystanen. Det blir ingen mer skörd då, men du slipper en del av ogräset. Nässelsäsongen varar ofta i flera veckor och visst har jag ibland skördat toppskott ända in i maj månad.
Efter förvällning krymper nässlorna något och tappar den brännande känslan.
Nässlorna förbrukar jag främst som färska i nässelsoppa, men en del torkar jag för att blanda i bröd. Det blir en svag krydda som persilja ungefär, men förhoppningsvis innehåller det färdiga brödet en stor del av järnet ännu efter gräddningen. Finns det något mer gott man kan göra av nässlor? Tipsa mig gärna!
Ett standardrecept på nässelsoppa för 4 personer låter så här:
Plocka 2 liter späda nässlor och skölj dem noga under rinnande vatten. Lägg dem i kokande vatten och låt koka i ca 5 min. Slå sedan av vattnet, krama ur nässlorna och finhacka dem. Hacka 2 msk lök och en vitlöksklyfta som du sakta fräser på svag värme i en kastrull i 2 msk smör. Lägg i nässelhacket och låt småfräsa ytterligare någon minut. Strö sedan över 2 msk vetemjöl och rör om. Häll sakta på 1 liter hönsbuljong (= 1 l vatten + 2 buljongtärningar). Låt koka sakta i 4-5 min. Häll i 1 dl grädde och smaka av med ev salt och peppar. ½ tsk torkad timjan, några msk hackad gräslök eller 1 dl hackad ramslök blir toppen som krydda. Ät med kokta ägghalvor och ett hembakt bröd. Detta är riktig vårmat!
