Jobba dig till en bra jord

Att ta hand om och förbättra sin jord borde vara en lika stor fråga som att förbättra klimatet. Eller egentligen hänger de två ihop. Jordhälsan och bördigheten är en förutsättning för att kunna leva klimatsmart och odla utan större påverkan på klimatet. I det lilla perspektivet är det helt enkelt en fråga om att förbättra och säkerställa en skörd även i framtiden, samt att värna en mångfald av djur och växter i både odling och natur.

Daggmasken gräver gångar och drar ner organiskt material från jordytan i matjordslagret.

Förbättring av markstruktur
Mer och mer pratas det om no-dig-metoden, d v s att odla utan plöjning eller höstgrävning. En metod som ökar jordens volym och genomsläpplighet eftersom maskar och andra jordlevande organismer får sköta sitt jobb ostört och skapa en porös och humusrik jord. Det organiska materialet som lämnas ovanpå marken eller brukas ned stabiliserar jordens aggregatstruktur. Rotsystemen påverkar också strukturen genom att gångar blir kvar i marken när rötterna förmultnar. Markstrukturen påverkas också indirekt då det kol och kväve som tillförs jorden gynnar mikrolivet, såsom kvalster, jordlöpare, hoppstjärtar och maskar i marken.

Odlingsbäddar som täcks om hösten med odlingsrester och halm. Därefter läggs ett lager kompostjord ovanpå för att hålla materialet på plats.

Bekämpning av ogräs och skadegörare
Tillgängliga kemiska preparat för bekämpning av ogräs och ohyra i konventionella odlingar minskar för varje odlingssäsong. Det betyder att våra grönsaksodlare och lantbrukare måste tänka om och hitta alternativa metoder. Gröngödsling bör ingå i växtföljden hos ekologiska odlare i o m att mineralgödsel inte är tillåten. Gröngödsling med eller utan täckodling, mellangrödor och bottengrödor är möjliga lösningar för att få en bättre jordhälsa och en renare odling, även om man ser till ogräsproblematiken. Beroende på vilka ogräs som finns i jorden väljs lämpliga gröngödslingsarter. Det är viktigt att vallen putsas innan ogräsen sätter frö.

Persisk klöver doftar gudomligt och bidrar till en bättre jordhälsa.

Blanda flera arter
Så helst en blandning av olika gröngödslingsväxter. Blandningar har den fördelen att de är odlingssäkrare än ett bestånd av enbart en art. Blanda gärna kvävefixerande arter med sådana som inte är kvävefixerande. En eller flera gräsarter bör också ingå. Det finns färdiga fröblandningar att köpa om man inte vill experimentera själv. Subklöver, gul lupin, sötväppling, luddvicker, åkerböna, bovete, råg och havre är exempel på arter.

Vitklöver bör slås tidigt om man inte vill att den ska fröså sig.

Baljväxter är ett näringsrikt alternativ som passar både i gröngödsling och ogräsbekämpning. Det finns flera ettåriga klöverarter som samtidigt som de fixerar kväve från luften även håller nere ogräs och fungerar som nektarkälla för insekter. Nektar och pollen från blommorna är dessutom en värdefull tillskottsföda för parasiternas naturliga fiender. Att ta hand om och uppföröka skadegörarnas naturliga fiender tidigt på säsongen innan skadegörarna anfaller kan vara avgörande för bekämpningen av dessa.

Honungsört och blodklöver i en ettårig blomsterremsa motarbetar ogräs genom skuggning. Honungsört bör dock putsas innan fröbildning om man inte vill att den frösår sig.

Blommor föder nyttodjur
Genom att tillföra blommande växter i grönsaksodlingar kan man bidra till en biologisk bekämpning av många skadeinsekter som bladlöss och kålmal. De blommande växterna lockar parasitsteklar från omgivande vegetation tidigt på säsongen och erbjuder både skydd och nektar innan själva skadeinsekten kommer in. Genom att slå vallen i omgångar säkerställer man att det ständigt finns blommande växter som föda åt pollinatörer som humlor och fjärilar.

Ettårig blandning av westerwoldiskt rajgräs, blodklöver och perserklöver som gröngödsling.

Tillförsel av kväve
Innehåller blomsterblandningen klöver och bladrika växter får jorden tillgång till värdefull näring och förbättrad struktur när gröngödslingen vänds ner i marken. I första hand handlar det om kväve, som bundits till kvävefixerande bakterier på baljväxternas rötter samt kol, som härrör sig från de grövre växtdelarna. Ju tidigare en vall brukas ner i jorden, desto större är näringstillskottet. Gröngödsling tillför däremot ingen fosfor till jorden, så det måste kompletteras på annat sätt. Till exempel med Biofer, som är ett KRAV-godkänt gödselmedel som är tillåtet i ekologiska odlingar.

Gröngödslingen har alltså inte bara positiva effekter på ogräsreglering, markstruktur och artrikedom, utan har också stor betydelse för ett kemikaliefritt och mer varierat odlingslandskap där många arter kan trivas.

Att sätta vitlök

När höstregnen och mörkret slår till på riktigt brukar den värsta trädgårdsivern lägga sig. Åtminstone hos mig. Mätt på trädgårdsarbete och växtkraft behöver jag en liten återhämtning innan planeringen för nästa säsong börjar. Men det finns en grej kvar, som avrundar skördeåret och sätter punkt. Innan frosten fryser till jordytan får vi inte glömma bort att sätta vitlöken.

Vitlök är en härlig krydda i all mat och dessutom en hälsosam ingrediens. Godast är den färska vitlöken som kan skördas från början av maj. Ännu helt oklyftig och lite syrlig i smaken. Underbar att skiva tunt och bara fräsa ett ögonblick i stekpannan. Blasten är också en fin smakhöjare att krydda maten med.

Hur gör du för att plantera vitlöken? Gå till trädgårdshandeln och köp certifierad utsädesvitlök. Den är garanterat fri från sjukdomar. Det finns mängder av sorter från olika länder, men de franska är vanligast. Välj så stor lök du bara kan hitta. 60+ föredras av yrkesodlare och då går det 10-12 lökar per kg. Sorten Thermidrome är en lättodlad favorit med vitt skal, Germidrome en fin vitlök med lila skal. Dela sedan de hela vitlökarna i klyftor genom att bryta loss sidolökarna från varandra. Vissa sorter har 10 klyftor per lök, andra bort mot 14-15. Ju större klyftor, desto bättre skörd!

Förbered jorden du ska plantera i genom att plöja, harva eller fräsa den fin och lucker. Vänd ner kompost, gröngödsling eller stallgödsel för att tillföra humusämnen. Markera raderna med snöre eller rits. Ett radmellanrum på 40-50 cm är lagom. Sätt klyftorna ca 5 cm djupt och med 10 cm mellanrum. Vitlöken ska bara hinna få lite rötter nu i höst innan kylan kommer. Efter tjälen släpper till våren börjar den växa. När tillväxten startar kan du gärna tillföra jorden mer näring, mineralisk eller vegetabilisk.

I mitten av februari i år hade vitlöken stuckit upp sina första gröna skott.

Det såg inte mycket ut för världen, men en dryg månad senare var det redan full fart i vitlökslandet. Då behöver löken en giva kväve för att ta fart och börja växa till sig. Marktäckning med gräsklipp är en bra kvävekälla som samtidigt håller undan ogräset och ger en lucker jordstruktur. Under våren har vitlöken stort vattenbehov, men senare under säsongen klarar den att växa torrare. Skördar gör du när blasten börjar gulna och lägga sig. Det brukar bli i augusti. Den kan gärna få ligga på jorden och torka några dagar i solen innan du tar in löken i torrt och mörkt lager.

Lycka till med vitlöksåret!

Hoppas på rekordskörd av fikon även nästa år

fikon Bornholmsfikon fikonkart övervintring fikonträd fikonplanta mogna fikon

I september brukar fikonen ha mognat helt på mitt krukodlade exemplar. Det är ett 6-7-årigt fikonträd av sorten Bornholmsfikon som släpas upp på vinden varje höst för att övervintra frostfritt. I år blev det en jätteskörd från de ganska stora kart som satt kvar på trädet inför vinterförvaringen ifjol. Trodde inte riktigt på att de skulle sitta kvar och orka utvecklas, men tänkte att ”går det så går det” och lät alla friska kart sitta kvar på plantan vid intag.

Plocka bort mögliga och skadade fikonkart innan vinterförvaring.

Fikon är i Norden en klassisk orangeriväxt som helst ska tas in över vintermånaderna, i alla fall om man bor norr om Sveriges zon 0-1. Träden tappar löven på vintern, så de behöver ingen ljus övervintringsplats. Alltså funkar en kallvind, sval veranda eller källare som vinterförvar. Det får gärna vara mellan 0 och +10 grader.

Nu börjar fikonets blad gulna och småningom falla.

Fikon kan i milda klimatzoner även stå ute på friland eller intill en varm vägg, och de brukar överleva i rötterna, även om yttersta grenverket kan få frostskador. I så fall fortsätter tillväxten med nya skott från stammen eller rotzonen nästa år. Ett sådant fikonträd blir väldigt buskigt och brett med tiden.

Buskig fikonplanta med sommarkart.

Passade på att koka fikonmarmelad av de stora fikonen jag fick i höst. Det blev en makalöst god sylt gjord på grovt hackade fikon, syltsocker och en halv svag chilifrukt. Chilin kan bara anas i smaken, men den ger ändå lite extra krydda.

fikonsylt chili syltsocker fikon
Hackade fikon blandat med socker och lite chili.
fikonmarmelad fikonsylt fikonbuske
Några små burkar färdig fikonmarmelad.

Oj oj så mycket squash och pumpa!

Som nybörjare på grönsaksodling är det uppmuntrande att börja med squash och pumpa. Självförtroendet får sig en boost när man ser hur till synes utan större odlaransträngning de väldiga frukterna ligger där i all sin prakt. De har en potential att växa fort och det gillar framför allt barn. Man ser skillnad från dag till dag.

Man kan grovt dela in släktet i tre grupper: sommarsquash, vintersquash och pumpor. Sommarsquashen är de tidiga, tunnskaliga, oftast avlånga frukterna med ett vitt kött. Pumpan är gul i fruktköttet och blir ofta mycket stor. Det finns både prydnadspumpor och matpumpor.

Patisson av fransk typ, en delikat sommarsquash med smörig smak.

Sommarsquash skördas kontinuerligt under sommaren, vintersquash och många pumpor först när bladen har vissnat ner. Sommarsquash skördas dagligen, för de ska helst tas som små! Då är de nämligen allra smakligast. I Frankrike säljs små squash under namnet courgette med blomman sittande kvar. Vintersquashen har ett hårdare skal, mognar sent och kan lagras in på vintern. Den är lite petigare att ta hand om och ska inte tas förrän skaftet torkat. Knacka på skalet och får du ett ihåligt svar är frukten redo. Skär av nära plantan med vass och ren kniv så du får ett långt skaft att hålla i. Låt därefter frukterna mogna inomhus i ett varmt rum. Därefter kan de lagras något svalare i minimum 12 grader.

En stor prydnadspumpa som ska bli orange innan den skördas.

Både squash och pumpor är mycket frostkänsliga. Direktsår du ska jorden hålla minst 15 grader. Förkultivering inomhus ger oftast en snabbare tillväxt. Passa de unga plantorna från sniglar och fåglar. Både fasaner och svartfåglar är mästare på att bita av de unga plantorna och de kan snabbt ödelägga ett mindre fält.

Under en lunchrast passade råkor och kajor på att skövla nyplanterade pumpor och squash.

Plantera glest. Ju mer plats och luft och ljus plantorna får, desto mer frukt blir det. För att undvika att störa de känsliga rötterna kan du gärna marktäcka med halm eller gräsklipp efter utplantering. Att täcka odlingen med grönsaksnät är bra för att skydda plantorna och frukterna mot fåglar. Tänk dock på att pollinerande insekter måste komma till blommorna för att det ska bli några frukter.

Odlingen är täckt med grönsaksnät för att skydda mot fåglar.

Pumpaväxterna har vanligen separata han- och honblommor. Honblomman har en liten gurkliknande frukt bakom själva blomman vid bladfästet och en rund pistill i mitten av blomman. Hanblomman sitter direkt på blomstjälken och har en tydlig ståndare med pollenmjöl inuti blomman. Observera att det finns även partenocarpa eller självbefruktande sorter. Dessa kan odlas i växthus och under fiberduk.

Honblomma av pumpa.

Squash och pumpor vill ha en mullrik och lucker jord. De behöver mängder av vatten och näring eftersom tillväxten är kraftig och plantorna bildar en stor bladmassa. Kalium är det viktigaste näringsämnet, men kväve ska man bara ge sparsamt. Blodmjöl och hönsgödsel är starkt kväverika gödselmedel och de ger mest bara bladtillväxt och inga blommor/frukter. Stallgödsel är bra eftersom det även ökar mullhalten i jorden.

Plantera mer gurkört i trädgården

Gurkörten är en ätlig och ståtlig växt som gillas lika mycket av insekter som av människor. Eftersom den inte bara är lättgrodd och rikblommande, utan också tar mycket plats som fullvuxen planta så behöver du inte så så många frön. Den gror i vanlig trädgårdsjord och formar snabbt en hårig planta med köttiga blad.

Plantera ut de små bladrosetterna ganska glest – minst 50 cm emellan varje planta. Den växer fort upp och kräver inte speciellt mycket av sin växtplats. Halvskuggigt och lätt fuktig jord tror jag är bäst för att få en kontinuerlig blomning över sommaren. Står den för varmt och torrt sätter den frö och vissnar ganska kvickt.

Har du en ”skräphörna” i trädgården som kan bli insektsreservat så får du stor glädje av gurkörten när den börjar blomma. Mängder av humlor och bin dras till dess söta nektar. Men du kan lika väl samplantera den med grönsakerna och bären för att dra nytta av dess tilldragande förmåga på pollinatörer och stopp för flera olika slags ohyra. Se den som en nyttoväxt alltså. Jordgubbar, kålväxter, tomater och squash är exempel på växter som trivs bra ihop med gurkörten. Och faktum är att du kan se fram emot en inblandning i odlingen år 2 eftersom den självsår sig rikligt.

Både blommor och blad duger att äta. Bladen kan användas råa lätt hackade eller hastigt förvällda och har en salt gurkaktig smak. Blommorna kan blandas i drinkar eller vattenkannan eller som dekoration i sallader. Du kan använda både blad och blommor i te. Växten är rik på zink, betakaroten, kalcium, järn och kalium samt vitamin B och C.

Kingen bland ätliga tistlar

Dags att börja så de allra tidigaste grönsaksfröna! Som vi har väntat, eller hur! Bland grönsaker med allra längst utvecklingstid finns tomat, chili och kronärtskocka. Men du måste förstås ha tillgång till uppvärmt växthus för att det ska vara lönt. Först behövs en varm groningsplats och när plantorna kommit upp vill de ha en jämn, lite svalare temperatur och gott om ljus. Bara dagsljus räcker inte ännu, utan du behöver komplettera med växtlampor.

Stolta plantor av kronärtskocka.
Stolta plantor av kronärtskocka i odling. Bilden tagen i början av juli.

Har du gott om plats i frilandsodlingen tycker jag kronärtskockan är en härlig gröda. Inte alls svår, bara du klarar plantuppdragningen och fixar gödselbehovet. Jag sådde frön från två sorters kronärtskocka, ’Violet de Provence’ och ’Symphony’, hos Hvilan Utbildning den 8 februari. Sådde i vanlig plantjord i pluggbrätten och vattnade sådden lätt. Satte brättena i växthuset under vit plast för groning. Temperatur ca 18 grader. Igår, efter 10 dagar, när jag gläntade på plasten , var de definitivt på väg upp hela gänget. Bild nedan. Groningsprocenten verkar vara hög, och tillväxttakten god.

Kronärtskockor som precis kommit upp står på förkultivering i växthus.
Kronärtskockor 10 dagar efter sådd.

Senast när plantorna vuxit sig ca 8 cm höga, eller fått fyra blad, är det dags att skola om dem. Välj en gödslad jord och krukor i storlek 10×10 cm eller motsvarande. Nu kan plantorna ställas svalare för att inte ränna iväg. Ca 12-15 grader är lagom.

Här ska kronärtskockan växa. Odlingsbädden i hemmaodlingen förbereds och jorden rensas, luckras och grundgödslas. Planteringstid april-början av maj i södra Sverige.

Plantera ut på friland när frostrisken är liten. Har du möjlighet att täcka med fiberduk kan de avhärdade plantorna gå ut redan i april i södra Sverige. De är inte så frostkänsliga på våren som de är på höstkanten. Jorden ska vara varm, lucker och näringsrik. Plantan har en lång utvecklingstid och blir hög, så den kräver mängder av gödsel. Och ett varmt läge för att du ska hinna skörda. Tänk på att plantan blir bred, så ett plantavstånd på närmare 1 meter är inte alls att ta i.

Kronärtskocksplantorna är ännu ganska små. Planteringen är tätare än den rekommenderade 1×1 meter. Det visade sig bli lite för tätt när de växte på sig under sommaren.

Det är en god idé att marktäcka med gräsklipp för att behålla fukten i jorden och ge plantorna en kontinuerlig kvävegödsling under växtperioden. På Hvilan ska vi i år testa att odla en bottengröda kring kronärtskockorna. T ex humlelusern eller subklöver är lämpliga växter. En bottengröda växer mellan raderna och minskar den jordöppna ytan och gynnar nyttoinsekter. Det passar speciellt väl i en lång kultur som kronärtskocka. Den fungerar samtidigt som gröngödsling och fånggröda som både lagrar in och tar hand om överskottsnäring. Bottengrödan kan bli kvar fram till nästa säsongs plantering och utgör då ett skydd mot urlakning om det blir en blöt vinter.

Plantorna skapar en mäktig bladmassa. Första skörd brukar bli runt mitten av juli.

Själva kronärtskockorna odlas vanligen som ettårig gröda. Men det finns även en flerårig gammal sort, ’Herrgård’, som i Skånes klimat och lucker jord kan stå sig i många säsonger. Den förökas genom delning allt eftersom. Säkrast övervintring får du genom att täcka plantan med t ex halm och kupa upp lite jord runt om. På vårkanten när solen börjar värma tar du bort täckmaterialet och låter tillväxten starta.

Blommande kronärtskocka ’Herrgård’.

Strategier mot sniglar

Egentligen borde jag tacka torkan. För att det begynnande snigeleländet tog en paus under sommaren och hösten som gick. Det var outhärdligt intensivt i mitten av maj, och blev smärtsamt för egen del. Hade både sått frö och planterat ut förkultiverade grönsaker. Flera gånger om. Men slemdjuren som patrullerade mina odlingslådor om nätterna tryckte glupskt i sig minsta blad. Sallat, persilja, selleri, jordgubbsblommor – och de försökte sig även på vitlöken.

Mördarsnigel med sikte på grönsakslandet.

Till slut tappar man ju sugen. Jag blev vansinnig över att lägga min tid och utsäde på att föda upp mördarsniglar, istället för att själv få en tidig skörd av grönt på bordet. Up to action, alltså. Körde en kombo, så det är svårt att säga vad som var mest framgångsrikt. En kombo av olika samverkande åtgärder är förmodligen den bästa strategin. För man kommer inte åt dem alla. Bäst att koncentrera sig till de fuktigare och skuggigare delarna av trädgården där förekomsten är störst.

Järnsulfat Ferramol äts upp av sniglarna

Ferramol, som är ett järnfosfatpreparat, har jag även använt tidigare år. De små grönblå kornen strör du ut på marken där det brukar finnas sniglar. De lockas till kornen och äter dem, tappar aptiten och dör. Rätt så enkelt, men det går åt en hel del korn på en större tomt. Det finns även små askar i plast hos Snigelshopen, som kan betas med järnfosfatkorn, och som håller dem torra vid regn. Då blir åtgången lite mindre.

Nematoder vattnas ut och förgör sniglarna inifrån.
Nematoder mot sniglar som späs ut med vatten.

Nematoder, små mikroskopiska rundmaskar, är en biologisk bekämpningsmetod. Nematoderna köper du på nätet och vattnar ut på marken med sprutkanna. Nyttodjuren har kort livstid, så du ska skyndsamt sprida ut preparatet när du fått hem det. Nematoderna fungerar genom att infektera unga sniglar under vår och höst. Äldre sniglar är det inte lika effektivt mot. Bekämpningen måste därför upprepas med ca 6 veckors mellanrum, som är längden på snigelns livscykel. Finns två olika preparat i dagsläget – Nemaslug och Nematode S. Tillgängliga i handeln från mars månad, då vädret är mest gynnsamt för nematoderna.

snigeltejp i koppar avskräcker sniglar
Snigeltejp i koppar som vi klistrade på odlingslådorna.

Snigeltejp av koppar har kommit stort under detta år. Finns i nästan alla trädgårdsbutiker. Det satte jag upp med hjälp av tillresta släktingar; pappa och Sven. Snigeltejpen, och för den delen hela snigelproblemet blev ett gemensamt projekt och intresse under deras visit. Vi tejpade odlingslådorna noggrant och vi plockade sniglar. Stora och minimalt små. Mängder. Tusentals. Satte dem i glassburkar med kalksalpeterlösning. Det dör de ganska snart av och blir sen till gödsel för någon buske. Till slut fick jag så ont i höften av alla nedböjningar att jag fick sluta med det.

snigeltejp i koppar ger mördarsniglarna en stöt
Koppartejpen verkar funka och ska hålla några säsonger om man klistrar noggrant.

Det finns faktiskt en metod som jag ännu inte provat. Ölfällor. Har sällan öl hemma, så det har fallit på det. Men i övrigt en billig metod och lätt att tillverka. Man tar en stor petflaska och klipper av toppen, ca 10 cm från där korken sitter. Sätt toppen in och ut i flaskans buk så att det bildas som en liten tratt inåt. (Det finns instruktionsfilmer på nätet.) Toppen tejpas sedan fast i flaskans buk så att den sitter stadigt och inte läcker. Fällan fylls med ett par dl öl och sen sätter du ut den på en snigelrik plats i kanten av trädgården. Funkar tydligen omgående om det finns sniglar i området.

Tejp av koppar ger snigeln en elektrisk stöt.
Sniglarna var väldigt på, och testade tejpen redan vid uppklistring.

Torkan gjorde säkert sitt till att sniglarna minskade. Det blev aldrig någon höstinvasion. Tejpen hade synlig effekt, det kunde vi konstatera redan när vi klistrade på den. Sniglarna fick som en elektrisk stöt och drog sig snabbt tillbaka nerför kanten. Men efter hand som växtligheten växte till sig så blev det ju blad som hängde över kanten och där klättrar lätt en snigel över. Så man får passa hela tiden så man inte bygger oavsiktliga broar upp i lådorna.

För övrigt så har jag fortfarande, 6 månader senare, inte blivit kvitt värken i det inflammerade muskelfästet som jag fick i höften/ljumsken på grund av mitt nitiska snigelplockande. Så den insatsen hade ett högt pris. Lite för högt. Nästa år får jag nöja mig med att hugga itu dem med spaden.

Fikonet förbereder sig för vintern

Fikonplantans blad gulnar till hösten.

I takt med höstrusket börjar fikonets blad gulna. Än är det ingen brådska att ta in sina fikonträd i de varmare zonerna av landet, för de tål en del minusgrader. Du kan låta löven gulna och falla av innan det blir dags att lösa vinterförvaringen. Några plusgrader är lagom mitt på vintern, och trädet behöver inte något ljus i och med att det tappar bladen och övervintrar på bar kvist.

Fikon i kruka tas inomhus för vintern.

I zon 1-2 kan fikonträdet växa på friland mot en sydlig vägg i vindskyddat läge. Du kan täcka rotzonen med ett rejält lager löv eller halm. Vira sen in grenarna i fiberduk eller säckväv. Har du ett svalt uterum eller kallväxthus kan det vara bra att isolera krukan mot frost, till exempel med en frigolitlåda. Bor du kallare än zon 2 rekommenderar jag att ta in plantan. Själv bär jag upp både citrusträd och fikon på kallvinden där det aldrig blir minusgrader.

Fikon kan växa på friland i skyddade lägen i zon 1-2.

Eftersom fikonet tappar löven utför det ingen fotosyntes under vintern. Därför behöver det heller inget vatten. Bara så mycket att rötterna inte torkar ut helt. Vilket kan bli 1 dl per månad eller så i en medelstor kruka. Annars riskerar du att rötterna ruttnar eller att insekter som sorgmyggor o dyl sprider sig i jorden.

Fikonet sätter kart sent på sommaren inför nästa år.

Till senvintern/våren kan plantan beskäras om det behövs. Långa grenar utan sidoskott kan kortas in rejält för att tvinga fram nya sidogrenar. Är det en planta i kruka är den klart lättare att hantera om den inte har så långa skott. Du kan också beskära rötterna i motsvarande mängd t ex när det blir dags för omplantering. Fikon behöver inte större kruka varje år, utan kan gärna pinas lite i små krukor. De sätter frukt ändå.

Fikonets kart mognar nästa sommar.

Efter årets varma sommar har väl de flesta stora höstkart på sina fikon. För det mesta brukar de vara som små runda knoppar vid den här tiden på hösten, men i år har de vuxit betydligt längre än så. Efter förstaskörden kom det fram en ny generation. Jag vet inte säkert vad som kommer att ske med dem i vinter. Förmodligen faller de av efterhand. Och så hoppas vi på nya fruktknoppar tidigt nästa sommar!

Luktärtsfestival hos Wingård

Luktärternas doft är bedårande och fyller hela huset.

Den första dagen med lite regn på flera månader passade jag på att se Cecilia Wingårds lilla, verkligen pyttelilla, trädgård i Rugerup. Hon fick tidigt pippi på luktärter. Långt innan samlarintresset för dessa skönheter startade i Sverige. Hon odlar luktärter från gammaldags engelska sorter, lika väl som nyare amerikanska och Nya Zeeländska hybrider. De har färger och teckningar från rent vitt till mörkaste sammetssvarta. Samt strimmiga, randiga och kantade i någon accentfärg eller färger som går från mörkare till ljusare från dag till dag.

Blå luktärter med himmelsk doft
Luktärten Susan Thomas

Men luktärtens skönhet är kortvarig. Man får vara där när de blommar. Dels för att ständigt plocka av eller skörda, men dels för att hinna njuta av varje blommas doft och utsökta form innan den bleknar bort. För ju mer du plockar, desto mer får du. Man får inte vara rädd att plocka in buketter från sina luktärter, för när de börjar sätta frö så slutar de att bilda nya knoppar.

Köpa fröer i luktärtswebbshopen.
En del av sortimentet i Cecilias webbshop.

Cecilia Wingård köper in fröer från internationella kontakter. Och hon säljer vidare sorter hon provodlat och gillar. Via hennes hemsida kan du köpa fröer till makalöst vackra luktärter från hela världen. Min stora kärlek bland luktärter har länge varit den sicilianska vilda Cupani, som doftar himmelskt gott. En ganska lågväxande sort med korta stänglar. Men bland de nya, moderna luktärterna från Nya Zeeland, framtagna av Keith Hammett, hittar du resliga sorter som bildar plantor med upp emot 30 cm långa blomskaft. Hela plantan kan bli bortåt 3 meter, så det gäller att ha stabila klätterställningar.

Luktärt med regndroppe

Den heta sommaren har ställt till det för luktärterna, som inte riktigt orkat växa till sig som de brukar. Regn klarar de ganska bra, men blir det torrt krymper de. Luktärter vill också ha mängder av näring under hela sommaren. Hönsgödsel är fint, men då måste den förstås vattnas ner i rötterna. Ett flytande gödselmedel fungerar lika bra. Jag har skrivit inlägg om förodling av luktärter förut, så skriv in sökordet luktärter i sökrutan i vänster marginal, så får du mer tips om odling av luktärter.

Väldoftande luktärter kan man inte få för många av.
Luktärten Heaven Scent

 

Himmelsblå hortensior kantar vägar och hagar på Azorerna

Hortensian är en vedartad växt för fuktigt och varmt klimat.
Den blå hortensian börjar blekna mot slutet av blomningstiden.

Hortensian är den sommarblommande växt som man ser mest på öarna på Azorerna. Denna buske med härkomst från det ostasiatiska havsklimatet passar perfekt i det varma och fuktiga vädret utan större temperatursvängningar under året.

Hortensians blommor är mestadels sterila.

Blomsamlingarna är stora och tätt sammansatta av sterila blommor. Knopparna sätts på fjolårets tillväxt, vilket kan leda till att de kan frysa bort en kall vinter. Varma somrar hinner nya knoppar bildas, men blomningen blir ofta sen. Bäst lyckas man med hortensia, Hydrangea macrophylla, i zon 1-2. Välj en halvskuggig plats med fuktig jord. Blanda gärna in okalkad torv i jorden för att ge växten det låga pH den älskar. För riktigt blå blommor krävs för det mesta en tillsats av alun eller aluminiumsulfat.

Hortensian är en vanlig dikesväxt på Azorerna.
Nystuckna sommarsticklingar av Hydrangea macrophylla längs en vägren på Azorerna.

Där klimatet är det rätta är hortensian lätt att föröka. På Azorerna klippte man till vanliga sommarsticklingar och stack ner dem i den lavahaltiga jorden. De flesta verkar ta sig, av de blomstrande vägkanterna att döma.

Purpurhortensia längs en vulkansluttning.

Hydrange macrophylla ssp serrata är en underform som på svenska kallas purpurhortensia. Den har en samling fertila blommor i mitten, innanför de sterila kantblommorna. De ger busken en mörkare blomfärg och ett mindre pråligt utseende.