Härliga krispiga bondböna, sådags nu

Nej, den behöver inte många grader i jorden innan du kan så. Bondbönan, som inte är någon böna, trots namnet, gror redan vid 5 grader jordtemperatur. Växten tillhör vickersläktet och därmed ärtfamiljen. En av våra äldsta numera odlade grönsaker är den hur som helst. Odlades i Mellanöstern och kring Kaspiska havet redan under tidig stenålder. Man har hittat fröer i egyptiska gravutgrävningar och i ruinerna från Troja. Häftigt!

Greenspire trädgårdskonsult bondböna frö jättefrö

Eftersom jag numera tillämpar plöjningsfritt jordbruk så krafsar jag bara runt lite lätt med en kultivator i jorden. Den är fluffig och grov med halvt förmultnade skörderester, halv och löv från ifjol. Jordförbättrar med hönsgödsel, för bondbönan vill gärna ha en kvävekick innan den vuxit så stor att rötterna själva börjar producera kväve i samarbete med markorganismer.

Greenspire trädgårdskonsult luftig jord mask kompostjord mull sådd bondböna frö
Lucker jord med skörderester och gott om mask. Här petar jag ner fröna till ca 5 cm djup.

Fröna är stora och platta och sätts på ca 5 cm djup. Du kan så dem enligt olika system. Ettdera i enkelrader med 15-20 cm mellan varje frö och 50 cm mellan raderna. Eller i dubbelrader med 15×15 cm mellan fröna och 50 cm mellan varje dubbelrad. De höga plantorna stöder sig då mot varandra och så plockar du mogna baljor från var sin sida.

Greenspire trädgårdskonsult hönsgödsel katt luftig jord kompostjord
Gödsling med pelleterad hönsgödsel i samband med sådd.

Vanliga namnsorter i handeln är Ratio, Witkiem-Manita, Witkiem-Frühe Weisskeimige, Witkiem Major, Vroma, Green Hangdown, Express och De Monica. Det finns också en gammal svensk kultursort som heter Solberga. De flesta sorter mognar efter 65-72 dagar. Färdiga baljor kan man skörda under hela sommaren och hösten. Unga baljor, där fröna bara precis börjat utvecklas, kan man äta hela, lätt kokta. Annars väntar man tills fröna blivit fasta inne i baljan. Fräs dem i lite olja tillsammans med vitlök, använd bönorna i grytor eller mosa till pesto. Det är en läcker och lättplockad grönsak som borde odlas mer.

Greenspire trädgårdskonsult trädgårdsmästare bondböna Solberga fröskidor fröbaljor
Mognade baljor av bondbönan Solberga.

Lättodlad är bondbönan också. Det enda som man får se upp med är bladlöss. Toppskottet får nästan alltid bladlöss, men det påverkar sällan tillväxten. Toppen kan du nypa av så fort blomningen är klar. Om plantorna lägger sig så kan du stödja dem med pinnar. Ett tips är annars att göra en risspaljé som de kan klättra emot redan från riktigt små plantor. Precis som till sockerärter eller luktärter. Du kan kupa jorden mot plantorna när de är en dryg decimeter höga. Då står de stadigare. Vattna ofta under säsongen och stödgödsla under tillväxtperioden med kaliumrika gödselmedel som t ex Algomin, benmjöl eller vedaska.

Att odla sin egen mat

Greenspire trädgårdskonsult pallkrageodling grönsaker sallatsplantor
Lite större än en pallkrage, men fortfarande i hanterbar storlek. Odlingsbäddar i den Engelska Trädgården på Svabesholm.

Odlingsintresset bland unga vuxna och medelålders är på topp. TV-program om ekobönder och kändiskockar hjälper till att sprida vurmen för egenodlat, närodlat, vildplockat och i högsta grad hållbart producerat. Det tackar alla vi som jobbar i det gröna för.

Greenspire trädgårdskonsult hallon bärbuskar solmogna bär
Makalösa hallon från egen hallonhäck. Och helt maskfria!

Jag tycker pallkrageodling är härligt. Det är ett steg vidare från krukor på terrassen, men fortfarande så enkelt, lättöverskådligt och hanterbart. Du behöver inte mer än en pallkrageodling på 0,96 m2 för att på allvar bli biten av odlingslyckan. Och sen vill man bara ha mer och mer!

Greenspire trädgårdskonsult grönsaksplantor rotselleri småplantor
Torvkuber med förkultiverade plantor av rotselleri redo för utplantering på friland.

Någon fullärd odlare kommer jag aldrig att bli. Har min egen hobbyträdgård med odlingsbänkar, bärväxter och fruktträd där jag experimenterar en del. Som produktionsansvarig för frilandsodlingen på en naturbruksskola är arealerna enormt mycket större och avkastningskravet likaså. Samtidigt ska här finnas plats för elevernas test och misslyckande, men vi måste också kunna visa på fullskalig professionell odling. Med såväl ekologiska och konventionella metoder.

Greenspire trädgårdskonsult kålodling grönsaksland hacka ogräs kålplantor grönsaksodling
En del handarbete blir det även i större odlingar. Mellan kålplantorna i raden hackas ogräset för hand samtidigt som man kontrollerar att plantorna är fria från larver och annan ohyra.

För att bli en skicklig odlare måste man odla. Det är inte svårare än något annat ämnesområde. En kirurg måste få operera, en ryttare rida och en författare skriva. Öva, läsa på, ifrågasätta, prova igen och lyssna på erfaret folk. De som varit med länge ger värdefull info som puttar iväg dig ett extra steg. Mot nya grödor, nya odlingsmetoder och ännu mer nyfikenhet.

Greenspire trädgårdskonsult stallgödsel hästgödsel jordförbättring naturgödsel
Det ryker från högen av halmblandad hästgödsel som ska ut på fältet till speciellt näringskrävande grödor som t ex kål, majs och kronärtskocka.

Att bruka sin jord handlar om att leva med jorden och mata den med nyttigheter. Jorden får inte utarmas, utan den ska ha något tillbaka för varje morot du drar upp därifrån. Annars är jordens kraft snart förbrukad.

Greenspire trädgårdskonsult bönland grönsaksodling blommor ätliga blommor pollinatörer
I anslutning till bönorna växer blåklint, ringblomma och solros som ger mat till de nyttoinsekter som hjälper till att bekämpa ohyra i odlingen.

Att lära sig ta hand om odlingsjorden och förbättra dess potential är en särskild konstart. Men det enda långsiktiga rätta, även i de riktigt stora produktionsperspektiven. Monokulturer, bekämpningsmedel och uteblivna pollinatörer kan ta död på odlingsbranschen över tid. Så ju fler som börjar odla pallkrage, desto fler som ifrågasätter och värnar den ”goda” produktionen.

Greenspire trädgårdskonsult vide sälg pollen pollinerande insekter nektar tidig blomning
Spara sälgbuskar i lähäckar och kanter kring din odling. De ger pollinerande insekter värdefull första föda om våren och blir därmed en förutsättning för deras fortplantning.

Läs vidare i mina gamla inlägg och prova dig fram till din egenodlade, hållbara mat! Lycka till med odlingssäsongen!

Greenspire trädgårdskonsult kålodling spetskål hållbar odling
Fina, mjälla huvuden av spetskålen Red Flame. Årets sista omgång i början av oktober.

Dags att så det allra tidigaste

Trist och grått väder ute så då passade jag på att så olika fröer. Blå bergvallmo Meconopsis, en vit japansk viva, basilika och sen chili. Chilin är det mest bråttom med, så den ska jag berätta lite mer om.

Chilifröer av okänd sort.

Har inte köpt några nya fröer i år, utan tar frö från egna sparade frukter. Det kan vara ett lotteri ibland, för det blir inte alltid samma sort som den fröna kommer från. Om det ursprungliga fröet var en F1-hybrid blir det överraskningar. F1 betyder första generationen efter en korsning. Då kan den sorten endast kopieras om du har båda föräldrasorterna. När man sår frön som man tagit av en F1 sort kan det bli vad som helst i F2- generationen. Den växten behöver inte alls likna moderplantan.

Förberedda krukor med färdig såjord.
Små såkrukor fyllda med en blandning av såjord och perlit.

Det är annars rätt enkelt att lyckas med chili. Dessutom finns det fantastiskt många roliga sorter att prova. Jag gillar att använda chili i det mesta av matlagningen, men föredrar så milda sorter som möjligt. För då kan man ta i mer chili och får mer smak och arom i maten. Inte bara outhärdlig hetta så tårarna rinner.

En fullvuxen chiliplanta kan i bästa fall ge 20-30 frukter under en sommar.

I Sverige är det för kallt för att så chili på friland, utan de blir bäst i växthus. Men utvecklingstiden är lång, så det är bäst att förodla chili inomhus i små krukor. Förodlingen av chili kan du sätta igång med redan i januari så att plantorna hinner växa till sig och bära frukt. Vissa sorter är särskilt långsamma och kan vara värda att starta redan i december. Det är arten Capsicum chinense som kräver längst säsong.

Frön av chili kan sås flera i samma kruka.
Några fröer per kruka kan man så för att spara plats.

Så chilifrön inomhus i små krukor med dräneringshål i botten. Använd helst såjord som är lätt och näringsfattig. Tryck ner några fröer i varje kruka till ca 0,5 cm djup. Vattna med en sprayflaska och täck krukorna med genomskinlig plast. Ställ på ett varmt ställe, t ex ovanför ett element. Det behöver inte vara i fönstret. Har du större mängd sådder är en värmematta att föredra. Den finns i olika storlekar och de bästa är försedda med termostat.

Sedan ser du till att hålla sådden lätt fuktig. När groddarna kommer upp behöver plantorna gott om ljus. Bäst är extra växtbelysning. När de visar sina första karaktärsblad planterar du om i krukor en och en och kan ställa dem lite svalare, ca 16-18 grader. Efterhand som plantorna växer till sig ger du dem större krukor och vanlig planterings- eller blomjord.

Småplantor av olika slag har flyttat ut till växthuset dagtid. Greenspire
Längst fram paprikaplantor på avhärdning i växthuset dagtid.

Det ska vara varmare än 12 grader i växthuset innan plantorna flyttar ut. Ettdera värmer du upp med en fläkt, eller så ordnar du med extra belysning inomhus tills det är dags. Ge varje planta en stor kruka, helst 10 liter, för att den ska ha tillräcklig jordvolym. Det är viktigt för både näringstillgången och fuktens skull att krukan är tillräckligt stor. Vattna lite och ofta och blanda gärna svag näring i vattenkannan. Kolla plantorna ofta så inte bladlössen slår till.

Chiliplanta i blom i växthuset. Greenspire

Från slutet av juli-augusti kan man börja skörda chilifrukter. Vissa sorter är sena och mognar inte förrän i september. Tar du dem gröna är de mildare och när de utvecklat sin fulla färg har de också fått en hetare smak.

Chilifrukter skördade som gröna och röda.
Mildare gröna och hetare röda frukter. De röda kan torkas, medan gröna bör ätas direkt.

Jobba dig till en bra jord

Att ta hand om och förbättra sin jord borde vara en lika stor fråga som att förbättra klimatet. Eller egentligen hänger de två ihop. Jordhälsan och bördigheten är en förutsättning för att kunna leva klimatsmart och odla utan större påverkan på klimatet. I det lilla perspektivet är det helt enkelt en fråga om att förbättra och säkerställa en skörd även i framtiden, samt att värna en mångfald av djur och växter i både odling och natur.

Daggmasken gräver gångar och drar ner organiskt material från jordytan i matjordslagret.

Förbättring av markstruktur
Mer och mer pratas det om no-dig-metoden, d v s att odla utan plöjning eller höstgrävning. En metod som ökar jordens volym och genomsläpplighet eftersom maskar och andra jordlevande organismer får sköta sitt jobb ostört och skapa en porös och humusrik jord. Det organiska materialet som lämnas ovanpå marken eller brukas ned stabiliserar jordens aggregatstruktur. Rotsystemen påverkar också strukturen genom att gångar blir kvar i marken när rötterna förmultnar. Markstrukturen påverkas också indirekt då det kol och kväve som tillförs jorden gynnar mikrolivet, såsom kvalster, jordlöpare, hoppstjärtar och maskar i marken.

Odlingsbäddar som täcks om hösten med odlingsrester och halm. Därefter läggs ett lager kompostjord ovanpå för att hålla materialet på plats.

Bekämpning av ogräs och skadegörare
Tillgängliga kemiska preparat för bekämpning av ogräs och ohyra i konventionella odlingar minskar för varje odlingssäsong. Det betyder att våra grönsaksodlare och lantbrukare måste tänka om och hitta alternativa metoder. Gröngödsling bör ingå i växtföljden hos ekologiska odlare i o m att mineralgödsel inte är tillåten. Gröngödsling med eller utan täckodling, mellangrödor och bottengrödor är möjliga lösningar för att få en bättre jordhälsa och en renare odling, även om man ser till ogräsproblematiken. Beroende på vilka ogräs som finns i jorden väljs lämpliga gröngödslingsarter. Det är viktigt att vallen putsas innan ogräsen sätter frö.

Persisk klöver doftar gudomligt och bidrar till en bättre jordhälsa.

Blanda flera arter
Så helst en blandning av olika gröngödslingsväxter. Blandningar har den fördelen att de är odlingssäkrare än ett bestånd av enbart en art. Blanda gärna kvävefixerande arter med sådana som inte är kvävefixerande. En eller flera gräsarter bör också ingå. Det finns färdiga fröblandningar att köpa om man inte vill experimentera själv. Subklöver, gul lupin, sötväppling, luddvicker, åkerböna, bovete, råg och havre är exempel på arter.

Vitklöver bör slås tidigt om man inte vill att den ska fröså sig.

Baljväxter är ett näringsrikt alternativ som passar både i gröngödsling och ogräsbekämpning. Det finns flera ettåriga klöverarter som samtidigt som de fixerar kväve från luften även håller nere ogräs och fungerar som nektarkälla för insekter. Nektar och pollen från blommorna är dessutom en värdefull tillskottsföda för parasiternas naturliga fiender. Att ta hand om och uppföröka skadegörarnas naturliga fiender tidigt på säsongen innan skadegörarna anfaller kan vara avgörande för bekämpningen av dessa.

Honungsört och blodklöver i en ettårig blomsterremsa motarbetar ogräs genom skuggning. Honungsört bör dock putsas innan fröbildning om man inte vill att den frösår sig.

Blommor föder nyttodjur
Genom att tillföra blommande växter i grönsaksodlingar kan man bidra till en biologisk bekämpning av många skadeinsekter som bladlöss och kålmal. De blommande växterna lockar parasitsteklar från omgivande vegetation tidigt på säsongen och erbjuder både skydd och nektar innan själva skadeinsekten kommer in. Genom att slå vallen i omgångar säkerställer man att det ständigt finns blommande växter som föda åt pollinatörer som humlor och fjärilar.

Ettårig blandning av westerwoldiskt rajgräs, blodklöver och perserklöver som gröngödsling.

Tillförsel av kväve
Innehåller blomsterblandningen klöver och bladrika växter får jorden tillgång till värdefull näring och förbättrad struktur när gröngödslingen vänds ner i marken. I första hand handlar det om kväve, som bundits till kvävefixerande bakterier på baljväxternas rötter samt kol, som härrör sig från de grövre växtdelarna. Ju tidigare en vall brukas ner i jorden, desto större är näringstillskottet. Gröngödsling tillför däremot ingen fosfor till jorden, så det måste kompletteras på annat sätt. Till exempel med Biofer, som är ett KRAV-godkänt gödselmedel som är tillåtet i ekologiska odlingar.

Gröngödslingen har alltså inte bara positiva effekter på ogräsreglering, markstruktur och artrikedom, utan har också stor betydelse för ett kemikaliefritt och mer varierat odlingslandskap där många arter kan trivas.

Att sätta vitlök

När höstregnen och mörkret slår till på riktigt brukar den värsta trädgårdsivern lägga sig. Åtminstone hos mig. Mätt på trädgårdsarbete och växtkraft behöver jag en liten återhämtning innan planeringen för nästa säsong börjar. Men det finns en grej kvar, som avrundar skördeåret och sätter punkt. Innan frosten fryser till jordytan får vi inte glömma bort att sätta vitlöken.

Vitlök är en härlig krydda i all mat och dessutom en hälsosam ingrediens. Godast är den färska vitlöken som kan skördas från början av maj. Ännu helt oklyftig och lite syrlig i smaken. Underbar att skiva tunt och bara fräsa ett ögonblick i stekpannan. Blasten är också en fin smakhöjare att krydda maten med.

Hur gör du för att plantera vitlöken? Gå till trädgårdshandeln och köp certifierad utsädesvitlök. Den är garanterat fri från sjukdomar. Det finns mängder av sorter från olika länder, men de franska är vanligast. Välj så stor lök du bara kan hitta. 60+ föredras av yrkesodlare och då går det 10-12 lökar per kg. Sorten Thermidrome är en lättodlad favorit med vitt skal, Germidrome en fin vitlök med lila skal. Dela sedan de hela vitlökarna i klyftor genom att bryta loss sidolökarna från varandra. Vissa sorter har 10 klyftor per lök, andra bort mot 14-15. Ju större klyftor, desto bättre skörd!

Förbered jorden du ska plantera i genom att plöja, harva eller fräsa den fin och lucker. Vänd ner kompost, gröngödsling eller stallgödsel för att tillföra humusämnen. Markera raderna med snöre eller rits. Ett radmellanrum på 40-50 cm är lagom. Sätt klyftorna ca 5 cm djupt och med 10 cm mellanrum. Vitlöken ska bara hinna få lite rötter nu i höst innan kylan kommer. Efter tjälen släpper till våren börjar den växa. När tillväxten startar kan du gärna tillföra jorden mer näring, mineralisk eller vegetabilisk.

I mitten av februari i år hade vitlöken stuckit upp sina första gröna skott.

Det såg inte mycket ut för världen, men en dryg månad senare var det redan full fart i vitlökslandet. Då behöver löken en giva kväve för att ta fart och börja växa till sig. Marktäckning med gräsklipp är en bra kvävekälla som samtidigt håller undan ogräset och ger en lucker jordstruktur. Under våren har vitlöken stort vattenbehov, men senare under säsongen klarar den att växa torrare. Skördar gör du när blasten börjar gulna och lägga sig. Det brukar bli i augusti. Den kan gärna få ligga på jorden och torka några dagar i solen innan du tar in löken i torrt och mörkt lager.

Lycka till med vitlöksåret!

Hoppas på rekordskörd av fikon även nästa år

fikon Bornholmsfikon fikonkart övervintring fikonträd fikonplanta mogna fikon

I september brukar fikonen ha mognat helt på mitt krukodlade exemplar. Det är ett 6-7-årigt fikonträd av sorten Bornholmsfikon som släpas upp på vinden varje höst för att övervintra frostfritt. I år blev det en jätteskörd från de ganska stora kart som satt kvar på trädet inför vinterförvaringen ifjol. Trodde inte riktigt på att de skulle sitta kvar och orka utvecklas, men tänkte att ”går det så går det” och lät alla friska kart sitta kvar på plantan vid intag.

Plocka bort mögliga och skadade fikonkart innan vinterförvaring.

Fikon är i Norden en klassisk orangeriväxt som helst ska tas in över vintermånaderna, i alla fall om man bor norr om Sveriges zon 0-1. Träden tappar löven på vintern, så de behöver ingen ljus övervintringsplats. Alltså funkar en kallvind, sval veranda eller källare som vinterförvar. Det får gärna vara mellan 0 och +10 grader.

Nu börjar fikonets blad gulna och småningom falla.

Fikon kan i milda klimatzoner även stå ute på friland eller intill en varm vägg, och de brukar överleva i rötterna, även om yttersta grenverket kan få frostskador. I så fall fortsätter tillväxten med nya skott från stammen eller rotzonen nästa år. Ett sådant fikonträd blir väldigt buskigt och brett med tiden.

Buskig fikonplanta med sommarkart.

Passade på att koka fikonmarmelad av de stora fikonen jag fick i höst. Det blev en makalöst god sylt gjord på grovt hackade fikon, syltsocker och en halv svag chilifrukt. Chilin kan bara anas i smaken, men den ger ändå lite extra krydda.

fikonsylt chili syltsocker fikon
Hackade fikon blandat med socker och lite chili.
fikonmarmelad fikonsylt fikonbuske
Några små burkar färdig fikonmarmelad.

Oj oj så mycket squash och pumpa!

Som nybörjare på grönsaksodling är det uppmuntrande att börja med squash och pumpa. Självförtroendet får sig en boost när man ser hur till synes utan större odlaransträngning de väldiga frukterna ligger där i all sin prakt. De har en potential att växa fort och det gillar framför allt barn. Man ser skillnad från dag till dag.

Man kan grovt dela in släktet i tre grupper: sommarsquash, vintersquash och pumpor. Sommarsquashen är de tidiga, tunnskaliga, oftast avlånga frukterna med ett vitt kött. Pumpan är gul i fruktköttet och blir ofta mycket stor. Det finns både prydnadspumpor och matpumpor.

Patisson av fransk typ, en delikat sommarsquash med smörig smak.

Sommarsquash skördas kontinuerligt under sommaren, vintersquash och många pumpor först när bladen har vissnat ner. Sommarsquash skördas dagligen, för de ska helst tas som små! Då är de nämligen allra smakligast. I Frankrike säljs små squash under namnet courgette med blomman sittande kvar. Vintersquashen har ett hårdare skal, mognar sent och kan lagras in på vintern. Den är lite petigare att ta hand om och ska inte tas förrän skaftet torkat. Knacka på skalet och får du ett ihåligt svar är frukten redo. Skär av nära plantan med vass och ren kniv så du får ett långt skaft att hålla i. Låt därefter frukterna mogna inomhus i ett varmt rum. Därefter kan de lagras något svalare i minimum 12 grader.

En stor prydnadspumpa som ska bli orange innan den skördas.

Både squash och pumpor är mycket frostkänsliga. Direktsår du ska jorden hålla minst 15 grader. Förkultivering inomhus ger oftast en snabbare tillväxt. Passa de unga plantorna från sniglar och fåglar. Både fasaner och svartfåglar är mästare på att bita av de unga plantorna och de kan snabbt ödelägga ett mindre fält.

Under en lunchrast passade råkor och kajor på att skövla nyplanterade pumpor och squash.

Plantera glest. Ju mer plats och luft och ljus plantorna får, desto mer frukt blir det. För att undvika att störa de känsliga rötterna kan du gärna marktäcka med halm eller gräsklipp efter utplantering. Att täcka odlingen med grönsaksnät är bra för att skydda plantorna och frukterna mot fåglar. Tänk dock på att pollinerande insekter måste komma till blommorna för att det ska bli några frukter.

Odlingen är täckt med grönsaksnät för att skydda mot fåglar.

Pumpaväxterna har vanligen separata han- och honblommor. Honblomman har en liten gurkliknande frukt bakom själva blomman vid bladfästet och en rund pistill i mitten av blomman. Hanblomman sitter direkt på blomstjälken och har en tydlig ståndare med pollenmjöl inuti blomman. Observera att det finns även partenocarpa eller självbefruktande sorter. Dessa kan odlas i växthus och under fiberduk.

Honblomma av pumpa.

Squash och pumpor vill ha en mullrik och lucker jord. De behöver mängder av vatten och näring eftersom tillväxten är kraftig och plantorna bildar en stor bladmassa. Kalium är det viktigaste näringsämnet, men kväve ska man bara ge sparsamt. Blodmjöl och hönsgödsel är starkt kväverika gödselmedel och de ger mest bara bladtillväxt och inga blommor/frukter. Stallgödsel är bra eftersom det även ökar mullhalten i jorden.

Plantera mer gurkört i trädgården

Gurkörten är en ätlig och ståtlig växt som gillas lika mycket av insekter som av människor. Eftersom den inte bara är lättgrodd och rikblommande, utan också tar mycket plats som fullvuxen planta så behöver du inte så så många frön. Den gror i vanlig trädgårdsjord och formar snabbt en hårig planta med köttiga blad.

Plantera ut de små bladrosetterna ganska glest – minst 50 cm emellan varje planta. Den växer fort upp och kräver inte speciellt mycket av sin växtplats. Halvskuggigt och lätt fuktig jord tror jag är bäst för att få en kontinuerlig blomning över sommaren. Står den för varmt och torrt sätter den frö och vissnar ganska kvickt.

Har du en ”skräphörna” i trädgården som kan bli insektsreservat så får du stor glädje av gurkörten när den börjar blomma. Mängder av humlor och bin dras till dess söta nektar. Men du kan lika väl samplantera den med grönsakerna och bären för att dra nytta av dess tilldragande förmåga på pollinatörer och stopp för flera olika slags ohyra. Se den som en nyttoväxt alltså. Jordgubbar, kålväxter, tomater och squash är exempel på växter som trivs bra ihop med gurkörten. Och faktum är att du kan se fram emot en inblandning i odlingen år 2 eftersom den självsår sig rikligt.

Både blommor och blad duger att äta. Bladen kan användas råa lätt hackade eller hastigt förvällda och har en salt gurkaktig smak. Blommorna kan blandas i drinkar eller vattenkannan eller som dekoration i sallader. Du kan använda både blad och blommor i te. Växten är rik på zink, betakaroten, kalcium, järn och kalium samt vitamin B och C.

Kingen bland ätliga tistlar

Dags att börja så de allra tidigaste grönsaksfröna! Som vi har väntat, eller hur! Bland grönsaker med allra längst utvecklingstid finns tomat, chili och kronärtskocka. Men du måste förstås ha tillgång till uppvärmt växthus för att det ska vara lönt. Först behövs en varm groningsplats och när plantorna kommit upp vill de ha en jämn, lite svalare temperatur och gott om ljus. Bara dagsljus räcker inte ännu, utan du behöver komplettera med växtlampor.

Stolta plantor av kronärtskocka.
Stolta plantor av kronärtskocka i odling. Bilden tagen i början av juli.

Har du gott om plats i frilandsodlingen tycker jag kronärtskockan är en härlig gröda. Inte alls svår, bara du klarar plantuppdragningen och fixar gödselbehovet. Jag sådde frön från två sorters kronärtskocka, ’Violet de Provence’ och ’Symphony’, hos Hvilan Utbildning den 8 februari. Sådde i vanlig plantjord i pluggbrätten och vattnade sådden lätt. Satte brättena i växthuset under vit plast för groning. Temperatur ca 18 grader. Igår, efter 10 dagar, när jag gläntade på plasten , var de definitivt på väg upp hela gänget. Bild nedan. Groningsprocenten verkar vara hög, och tillväxttakten god.

Kronärtskockor som precis kommit upp står på förkultivering i växthus.
Kronärtskockor 10 dagar efter sådd.

Senast när plantorna vuxit sig ca 8 cm höga, eller fått fyra blad, är det dags att skola om dem. Välj en gödslad jord och krukor i storlek 10×10 cm eller motsvarande. Nu kan plantorna ställas svalare för att inte ränna iväg. Ca 12-15 grader är lagom.

Här ska kronärtskockan växa. Odlingsbädden i hemmaodlingen förbereds och jorden rensas, luckras och grundgödslas. Planteringstid april-början av maj i södra Sverige.

Plantera ut på friland när frostrisken är liten. Har du möjlighet att täcka med fiberduk kan de avhärdade plantorna gå ut redan i april i södra Sverige. De är inte så frostkänsliga på våren som de är på höstkanten. Jorden ska vara varm, lucker och näringsrik. Plantan har en lång utvecklingstid och blir hög, så den kräver mängder av gödsel. Och ett varmt läge för att du ska hinna skörda. Tänk på att plantan blir bred, så ett plantavstånd på närmare 1 meter är inte alls att ta i.

Kronärtskocksplantorna är ännu ganska små. Planteringen är tätare än den rekommenderade 1×1 meter. Det visade sig bli lite för tätt när de växte på sig under sommaren.

Det är en god idé att marktäcka med gräsklipp för att behålla fukten i jorden och ge plantorna en kontinuerlig kvävegödsling under växtperioden. På Hvilan ska vi i år testa att odla en bottengröda kring kronärtskockorna. T ex humlelusern eller subklöver är lämpliga växter. En bottengröda växer mellan raderna och minskar den jordöppna ytan och gynnar nyttoinsekter. Det passar speciellt väl i en lång kultur som kronärtskocka. Den fungerar samtidigt som gröngödsling och fånggröda som både lagrar in och tar hand om överskottsnäring. Bottengrödan kan bli kvar fram till nästa säsongs plantering och utgör då ett skydd mot urlakning om det blir en blöt vinter.

Plantorna skapar en mäktig bladmassa. Första skörd brukar bli runt mitten av juli.

Själva kronärtskockorna odlas vanligen som ettårig gröda. Men det finns även en flerårig gammal sort, ’Herrgård’, som i Skånes klimat och lucker jord kan stå sig i många säsonger. Den förökas genom delning allt eftersom. Säkrast övervintring får du genom att täcka plantan med t ex halm och kupa upp lite jord runt om. På vårkanten när solen börjar värma tar du bort täckmaterialet och låter tillväxten starta.

Blommande kronärtskocka ’Herrgård’.

Strategier mot sniglar

Egentligen borde jag tacka torkan. För att det begynnande snigeleländet tog en paus under sommaren och hösten som gick. Det var outhärdligt intensivt i mitten av maj, och blev smärtsamt för egen del. Hade både sått frö och planterat ut förkultiverade grönsaker. Flera gånger om. Men slemdjuren som patrullerade mina odlingslådor om nätterna tryckte glupskt i sig minsta blad. Sallat, persilja, selleri, jordgubbsblommor – och de försökte sig även på vitlöken.

Mördarsnigel med sikte på grönsakslandet.

Till slut tappar man ju sugen. Jag blev vansinnig över att lägga min tid och utsäde på att föda upp mördarsniglar, istället för att själv få en tidig skörd av grönt på bordet. Up to action, alltså. Körde en kombo, så det är svårt att säga vad som var mest framgångsrikt. En kombo av olika samverkande åtgärder är förmodligen den bästa strategin. För man kommer inte åt dem alla. Bäst att koncentrera sig till de fuktigare och skuggigare delarna av trädgården där förekomsten är störst.

Järnsulfat Ferramol äts upp av sniglarna

Ferramol, som är ett järnfosfatpreparat, har jag även använt tidigare år. De små grönblå kornen strör du ut på marken där det brukar finnas sniglar. De lockas till kornen och äter dem, tappar aptiten och dör. Rätt så enkelt, men det går åt en hel del korn på en större tomt. Det finns även små askar i plast hos Snigelshopen, som kan betas med järnfosfatkorn, och som håller dem torra vid regn. Då blir åtgången lite mindre.

Nematoder vattnas ut och förgör sniglarna inifrån.
Nematoder mot sniglar som späs ut med vatten.

Nematoder, små mikroskopiska rundmaskar, är en biologisk bekämpningsmetod. Nematoderna köper du på nätet och vattnar ut på marken med sprutkanna. Nyttodjuren har kort livstid, så du ska skyndsamt sprida ut preparatet när du fått hem det. Nematoderna fungerar genom att infektera unga sniglar under vår och höst. Äldre sniglar är det inte lika effektivt mot. Bekämpningen måste därför upprepas med ca 6 veckors mellanrum, som är längden på snigelns livscykel. Finns två olika preparat i dagsläget – Nemaslug och Nematode S. Tillgängliga i handeln från mars månad, då vädret är mest gynnsamt för nematoderna.

snigeltejp i koppar avskräcker sniglar
Snigeltejp i koppar som vi klistrade på odlingslådorna.

Snigeltejp av koppar har kommit stort under detta år. Finns i nästan alla trädgårdsbutiker. Det satte jag upp med hjälp av tillresta släktingar; pappa och Sven. Snigeltejpen, och för den delen hela snigelproblemet blev ett gemensamt projekt och intresse under deras visit. Vi tejpade odlingslådorna noggrant och vi plockade sniglar. Stora och minimalt små. Mängder. Tusentals. Satte dem i glassburkar med kalksalpeterlösning. Det dör de ganska snart av och blir sen till gödsel för någon buske. Till slut fick jag så ont i höften av alla nedböjningar att jag fick sluta med det.

snigeltejp i koppar ger mördarsniglarna en stöt
Koppartejpen verkar funka och ska hålla några säsonger om man klistrar noggrant.

Det finns faktiskt en metod som jag ännu inte provat. Ölfällor. Har sällan öl hemma, så det har fallit på det. Men i övrigt en billig metod och lätt att tillverka. Man tar en stor petflaska och klipper av toppen, ca 10 cm från där korken sitter. Sätt toppen in och ut i flaskans buk så att det bildas som en liten tratt inåt. (Det finns instruktionsfilmer på nätet.) Toppen tejpas sedan fast i flaskans buk så att den sitter stadigt och inte läcker. Fällan fylls med ett par dl öl och sen sätter du ut den på en snigelrik plats i kanten av trädgården. Funkar tydligen omgående om det finns sniglar i området.

Tejp av koppar ger snigeln en elektrisk stöt.
Sniglarna var väldigt på, och testade tejpen redan vid uppklistring.

Torkan gjorde säkert sitt till att sniglarna minskade. Det blev aldrig någon höstinvasion. Tejpen hade synlig effekt, det kunde vi konstatera redan när vi klistrade på den. Sniglarna fick som en elektrisk stöt och drog sig snabbt tillbaka nerför kanten. Men efter hand som växtligheten växte till sig så blev det ju blad som hängde över kanten och där klättrar lätt en snigel över. Så man får passa hela tiden så man inte bygger oavsiktliga broar upp i lådorna.

För övrigt så har jag fortfarande, 6 månader senare, inte blivit kvitt värken i det inflammerade muskelfästet som jag fick i höften/ljumsken på grund av mitt nitiska snigelplockande. Så den insatsen hade ett högt pris. Lite för högt. Nästa år får jag nöja mig med att hugga itu dem med spaden.